Kommunens ekonomi Ditt ansvar som frtroendevald sa berg
Kommunens ekonomi Ditt ansvar som förtroendevald Åsa Öberg, Ekonomichef
Kommunledningsförvaltningen
Nationell styrning av kommunal ekonomi Riksdagen lagstiftar • Kommunallagen • Lag om kommunal bokföring och redovisning • Bokföringslagen • Årsredovisningslagen • Skattelagstiftning • Lagen om offentlig upphandling • Förordningar m fl Statliga myndigheters beslut, inspektioner och granskning Rekommendationer • Rådet för kommunal redovisnin • Bokföringsnämnden Riksdagens beslut om statlig budget Kommunledningsförvaltningen
Den politiska viljan – styr- och ledningssystem Kommunledningsförvaltningen
va gninryts segitkämllufnummo. K imonoke ycilopsnani. F ycilop ksitesräff. A ycilopspökn. I gninryts hco llortnok nretni röf ycilo. P gninllåhsuh ksimonoke do. G röf rejniltki. R ragniretsevni va gninsivoder röf rejniltki. R tegdub hco nalpstehmaskre. V röf rejniltki. R negnintlavröfsgnindelnummo. K • •
? gninllåhsuh ksimonoke do. G rä da. V resruser va gninllåhsuh mo naräl - imonok. E • llit vohppu reg ed redantsok ed röf råts noitareneg ejra. V • ragnepettaks sanragrobdem va gnintlavröf do. G • ednaryts hco låm mo ratulseb egitkämllufnummo. K • ppu rejlöf tmas tnemukod tehmaskre. V • lanosre. P • imonok. E • negnintlavröfsgnindelnummo. K
alatma. S åvt hco åvt anis nenummok rareisnanif ru. H • ? retehmaskrev ? llit ragnep snenummok sdnävna da. V • negnintlavröfsgnindelnummo. K
Hur finansierar kommunen sina verksamheter? Budgeterade intäkter 2018 om 2, 8 mdkr varav • • Kommunalskatt 74% Statsbidrag, inkomstutjämning 13% Avgifter 12% Finansiella intäkter 1% Kommunledningsförvaltningen
Vad går kommunens pengar till? Typ av kostnader • • Löner till anställda Köp av varor Köp av tjänster Räntekostnader Verksamheter • • Utbildning, förskola Socialtjänst Fastigheter och service Samhällsbyggnad Kommunledning Kultur, park och fritid Räddningstjänst Överförmyndare Kommunledningsförvaltningen
Fördelning av kommunala medel (2018) Kommunledningsförvaltningen
Hur håller vi koll på ekonomin? • • Planering av verksamhet – budget och verksamhetsplan Utförande av verksamhet – bokföring Jämförelse mellan dessa - bokslut Styra, gasa och bromsa när avvikelser upptäcks Kommunledningsförvaltningen
Årshjul ekonomi Månadsbokslut Omvärldsanalys Beslutlig koncernbudget och skattesats Månadsbokslut Dec Nov Jan Okt Årsbokslut Feb Riktlinjer VEP KF beslut Bolagens budgetförslag Sept. Delårsrapport Förklaring Nästa år Mars Fördjupat månadsbokslut Aug Apr Nämnders budgetförslag Juli Maj Juni Månadsbokslut Innevarande år Förra året Budgetförslag KS Budgetbeslut KF Kommunledningsförvaltningen
Planering Årsbudget och treårig Verksamhetsplan • Lagstadgat styrdokument • Senast 30 november varje år beslutar Kommunfullmäktige om budget för nästa år och verksamhetsplan för de tre kommande åren • Det viktigaste styrdokumentet i kommunen. - omfattande process som inkluderar samtliga nämnder och bolag • Bolagen styrs via bolagsordning och ägardirektiv Kommunledningsförvaltningen
Uppföljning Delårsrapport och årsredovisning Uppföljning till kommunfullmäktige sker två gånger per år - delårsrapport per 31 augusti - årsbokslut per 31 december Kommunledningsförvaltningen
Årsredovisning Uppföljning • Styr- och ledningssystem • Förvaltningsberättelse - Balanskravsutredning - God ekonomisk hushållning • Nämnder • Bolagskoncernen • Ekonomiska sammanställningar med noter • Redovisningsprinciper • Revisionsberättelse • Bilagor - nyckeltal - personalbokslut Kommunledningsförvaltningen
gninjlöfpp. U nretni gilkcärllit hco tehirfsravsna , gninllåhsuh ksimonoke do. G llortnok latlekcy. N nedräv ardn. A N Ä M N D E R gniredrävt. U latlekcy. N nedräv ardn. A gniredrävt. U negnintlavröfsgnindelnummo. K edårmo tksigetart. S agnu hco nra. B edårmo tksigetart. S etebra , gnindlibt. U vilsgnirän hco edårmo tksigetart. S hco itarkome. D tehneppö dalma. S gninmödeb nårf -sgnintlavröF neslettäreb do. G ksimonok. E gninllåhsu. H edårmo tksigetart. S öjlimsvi. L resruse. R imonoke röf låM resruse. R lanosrep röf låM sanrednmäN gninsivodersrÅ -sravsn. A tehirf
? tatluser stäm ru. H mylov edräv , attyn tatluser snetehmaskre. V tetilavk tatluser retkätni /ttoksrevö ttoksrednu tatluser tksimonok. E redantsok imonoke hco lanosrep , tehmaskrev va gninjlöfpp. U tulskobsråled , tulskobsdanåm i reks. tulskobsrå hco negnintlavröfsgnindelnummo. K
raled snelledomsgninsivode. R tegdubtfir. D gninsivodertfir. D tegdubtatluse. R gninkärtatluse. R tegdubsgniretsevn. I gninsivodersgniretsevn. I tegdubsnala. B gninkärsnala. B tegdubsedölfassa. K sylanasedölfassa. K negnintlavröfsgnindelnummo. K
? gninkärtatluser ne rä da. V ammeh ted reteh åS nenummok i ted reteh åS nöL retkätni snetehmaskre. V vt , nejön , redälk , tam , ary. H redantsok snetehmaskre. V nelib åp gninksnimedräV ragninvirksv. A ammu. S tatluserotten snetehmaskre. V 000 003 000 652000 02000 42 retkätniettak. S 006 21 gardibnra. B gardibstats allerene. G otnokraps atnäR retkätni alleisnani. F 000 7 - nållib atnäR redantsok alleisnani. F 038 92 )ednaraps( tsniv sterÅ tatluser sterÅ 032 negnintlavröfsgnindelnummo. K
Resultaträkning Piteå kommun Resultaträkning (mkr) Budget Utfall föreg år Verksamhetens intäkter 386, 0 578 547 Verksamhetens kostnader -2 566 -2 799 -2 668 -125 -107 -116 -2 305 -2 328 -2 237 2 024 2 036 1 951 313 324 307 Finansiella intäkter 25 23 19 Finansiella kostnader -5 -6 -3 Resultat efter finansiella poster 52 49 37 Årets resultat 52 49 37 Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Kommunledningsförvaltningen
Vad är en driftbudget? Kommunfullmäktige beviljar medel som respektive nämnd har till sitt förfogande för att utföra uppdraget. Ett exempel: Drift Barn- och utbildningsnämnden 20192021, tkr Utfall 2017 Budget 2018 Budget 2019 Plan 2020 Plan 2021 166 844 173 272 173 219 1 033 815 1 038 554 1 062 192 1 056 879 1 058 414 866 971 865 282 888 973 883 660 885 195 Driftbudget Intäkter Kostnader Netto Kommunledningsförvaltningen
Driftbudget nämnder/ styrelse Nämnd/ styrelse Kommunfullmäktige, valnämnd, revision Kommunstyrelsen, Kommunledningsförvaltning Kommunstyrelsen, Räddningstjänst Nettobudget (mkr) 6, 7 204, 8 39, 2 Barn- och utbildningsnämnden 889, 0 Fastighets- och servicenämnden 100, 4 Kultur- och fritidsnämnden 129, 0 Miljö- och tillsynsnämnden 4, 2 Samhällsbyggnadsnämnden 169, 4 Socialnämnden 865, 0 Gemensamma nämnder: Överförmyndarnämnden och Kost- och servicenämnden Summa styrelse/nämnder 6, 6 2 414, 3 Kommunledningsförvaltningen
Vad är en investeringsbudget? Budget för köp av inventarier och anläggningar med stora värden Ett exempel: Barn- och utbildningsnämnden (tkr) 2019 2020 2021 20 000 45 000 Inventarier förskola och grundskola 1 500 Inventarier gymnasiet Strömbackaskolan 3 000 Inventarier gymnasiet Grans Naturbruksgymnasium 1 600 200 200 Pott för renoveringar/ombyggnationer, skolstrukturförändringar Återanskaffning musikinstrument, Musikskolan Kommunledningsförvaltningen
? gninkärsnalab ne rä da. V & redluk. S latipak teg. E : lepmex. E tehnegömröF latipak teg. E ragnåglli. T -sgninggäln. A ragnågllit : lepmex. E tesu. H neli. B ragninttäsv. A tesuh llit nåL nelib llit nåL negnintlavröfsgnindelnummo. K redluk. S atrok/agnåL sgninttäsm. O ragnågllit retnatno. K åp ragne. P neknab
gninkärsnala. B nenrecno. K 6102 nenrecno. K 7102 nenummo. K 6102 nenummo. K 7102 027 5 686 629 5 747 475 2 106 936 2 685 604 6 376 6 571 3 522 3 138 2 559 2 133 2 083 2 4 204 961 3 924 582 3 003 2 968 553 2 039 161 386 604 6 69 % 2, 44 421 4 73 94 - 571 076 rkm ragnågllitsgninggäln. A ragnågllitsgninttäsm. O ragnåglli. T ammu. S latipak teg. E tatluser sterå varäD pak teg. E va ledna stetironi. M ragninttäsv. A redluk. S 73 646 54 526 376 6 571 3 522 3 , latipak teg. E ammu. S redluks hco ragninttäsv. A % 3, 44 % 4, 37 % 8, 37 tetidilo. S negnintlavröfsgnindelnummo. K agitsirfgnål varäD agitsirftrok varäD
sylanasedölfassa. K ammeh edölfassa. K )rk( ammeh ted reteh åS nenummok i ted reteh åS 038 92 + retfigtu ednapöl rän revö tivilb mos te. D stalateb tatluser sterÅ -/+ 000 02 + nelib åp gninksnimedräV ragninvirksva röf gniretsu. J + netehmaskrev ednapöl ne. D ragnirdrof agitsirftrok gninksnim/gninkÖ +/dårröf gninksnim/gninkÖ +/redluks agitsirftrok gninksnim/gninkÖ -/+ 038 94 + netehmaskrev ednapöl ned nårf edölfassa. K = 000 051 - nelib ay. N retfigtusgniretsevn. I - netåb va gninjläsröF retsmoknisgniretsevn. I+ 000 021 - netehmaskrevsgniretsevni nårf edölfassa. K = 000 031+ åp gniretroma , rk 000 051 + nelib ayn llit nåL rk 000 02 - tenål dluksenål va gninksnim/gninkÖ -/+ nah ted akabllit nennarg edalateb negiltnÄ nades rå agnåm röf edanål ragnirdrof agitsirfgnål va gninksnim/gninkÖ +/- 000 331+ netehmaskrevsgnireisnanif nårf edölfassa. K = 038 26 + )takö rah ledem snejlimaf( edölfassak sterÅ = )ledem adivkil va gnirdnäröf( edölfassak sterÅ = 000 03+ 000 3 + negnintlavröfsgnindelnummo. K netehmaskrevsgniretsevn. I netehmaskrevsgnireisnani. F
? ttoksrevö dem åg nummok ne etsåm röfra. V rdibsdats allereneg hco rettaks va % 0, 2 – 5, 1 nallem ttoksrevö = låm tgitkisgnåL latipak tege tte ppu aggyb – imonoke rabllåh tgitkisgnåL • dlukssnoisnep aditmarf alateb annu. K • , retehgitsaf snenummok i tedräv araveb annu. K • ragninggälna hco rotag ejrav : agäs lliv te. D anis röf åts aks noitareneg redantsok ange negnintlavröfsgnindelnummo. K
Vad är offentlig upphandling? • Köp av varor och tjänster inom kommuner och landsting ska konkurrensutsättas • Lagen om offentlig upphandling styr - sanktioner om felaktigt förfarande • Piteå kommun en stor köpare - volym ca 900 mkr/år - ca 450 ramavtal - förenklar och sänker kostnaderna - mer pengar till kärnverksamheten Kommunledningsförvaltningen
Styrande dokument Piteå kommuns Inköpspolicy Inköpsverksamhetens mål är att upphandla varor, tjänster och entreprenader på ett sådant sätt att medborgarnas, anställdas och övriga intressenters krav på offentlig service erhålls till den lägsta totala kostnaden, vilket innebär rätt kvalitet till rätt pris. • • Totalekonomi Kompetens Effektivitet Samverkan Social hänsyn Miljöhänsyn Djurskydd Kommunledningsförvaltningen
Inköpsprocessen • • Styrning via inköpspolicy och riktlinjer Förberedelser A och O verksamhetens behov inför upphandling Hög avtalstrohet ger lägre kostnader Beställarkompetens i verksamheten God intern kontroll Central samordningsfunktion Inköp Kommunnytta och god ekonomisk hushållning 8. Följa upp, säkra behov och avtal Upphandlingsprocessen Anskaffningsprocessen Fakturaprocessen Uppföljningsprocessen 9. Mäta och följa upp processerna 1. Behovs- och marknadsanalys 2. Upphandla och teckna avtal 7. Ekonomisk redovisning 3. Införa, sprida och vårda avtal 6. Behandla och betala faktura 5. Hantera leverans 4. Hantera avrop Kommunledningsförvaltningen
llortnok nretn. I tvitkeffe rem atebra , netehmaskrev alkcevtu tt. A lanosrep , tehmaskrev moni renitur erttäb åf hco. imonoke hco aks mos ted tta atev , ader hco gnindro ah tt. A hco arb tte åp reks ted tta hco trojg rilb sarög. ttäs trekäs öjlimllortno. K • ragninttästuröf , paksnuk , esleåtsröF • gninmödebsnevkesnok hco -ksi. R • rutkurts , ressecor. P • retetivitkallortno. K • nalpllortnoknretn. I • nyslli. T • rellortnoc , SK , dnmän. xe tnretn. I • LKS hco tekrevöjlimstebr. A , neslerytslaico. S. xe tnretx. E • negnintlavröfsgnindelnummo. K
noisive. R rerosiver adlavedneortröf mef restu egitkämllufnummo. K edärtib tginnukkas – döts tte åp stöks netehmaskrev mo ravörp anrerosive. R ednallätssderfllit tknupnys ksimonoke nårf hco tgilneslåmadnä anretni ned mo hco ednasivttär rä anrepaksnekär mo , ttäs. gilkcärllit rä anrednmän moni srög mos nellortnok gardppu ttis röftu nednmän ru. H ragninksnarg edapujdröf adliksräS tulskobsrå hco tulskobsråle. D galob alanummok i noisiverannamke. L negnintlavröfsgnindelnummo. K . a. b. c. d
- Slides: 32