Kommersialisering av universitetsforskning vad vet vi och hur

Kommersialisering av universitetsforskning – vad vet vi och hur går vi vidare? Ek dr. Diamanto Politis Högskolan i Halmstad Estrad 2009 -03 -12

Nyttiggörande och kommersialisering av forskning n Det finns generellt sett en stor tilltro till universitet och högskolor när det gäller nyttiggörande och kommersialisering av forskning n Detta skall ses mot bakgrund av en utveckling de senaste 15 -20 åren som skett i riktning mot att öka universitetens och högskolornas direkta samhällsrelevans n Ett exempel är högskolelagen, som 1997 fick ett tillägg i fråga om universitetens och högskolornas samverkan, och som i år får ännu tydligare fokus på nyttiggörande

Högskolelagen, § 2 n Lag (1996: 1392), nuvarande formulering sedan 1997: n ”Högskolorna skall också samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet. ” n Lag (2009: 45), träder i kraft 2009 -07 -01: n ”I högskolornas uppgift ska ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta. ”

Är nyttiggörandet tillräckligt? n Utvecklingen i riktning mot att öka universitetens och högskolornas direkta samhällsrelevans har gett ökat intresse av att bättre förstå och utvärdera nyttiggörande av forskning n En vanlig fråga i den svenska debatten är om nyttiggörandet är tillräckligt stort med avseende på de resurser som satsas på Fo. U investeringar hos universitet och högskolor n Sverige har i detta avseende lyfts fram som en ”rollmodell” i termer av hur mycket resurser som satsats på akademisk Fo. U (ex. EU-kommissionen, 2003)

Fo. U-utgifternas andel av BNP i procent år 1986 -2006 Källa: SCB och OECD (Main Science and Technology Indicators 2007 -1)

Sverige underpresterar n Bilden av Sverige som ett land där det satsats mycket på akademisk forskning har i sin tur jämförts med hur mycket av denna forskning som kommer samhället till nytta. n I bakgrunden ligger ett antagande om att Sverige underpresterar vad gäller Fo. U-intensiva produkter, teknikbaserat entreprenörskap, samt ekonomisk tillväxt baserad på forskning och ny kunskap n Detta antagande om att Sverige underpresterar har av vissa kallats för en paradox; den ”svenska paradoxen”.

Sveriges underprestation ifrågasätts n Bilden av ett underpresterande Sverige har länge varit rådande men har börjat ifrågasättas av en växande skara forskare n Tidigare studier (t ex Jacobsson och Rickne, 2004) visar att internationella jämförelser av Fo. U investeringar blir i stort sett omöjliga och opålitliga eftersom länder med olika institutionella särdrag mäter Fo. U investeringar på olika vis n Andra studier (t ex Kander, Ejermo och Schön, 2007) pekar på att det finns liten teoretisk grund för direkta samband mellan Fo. U, innovationer och tillväxt

Snäv syn på nyttiggörande i debatten Nyttiggörande Demokratiutveckling Förbättring av miljö Ökad livskvalitet Kommersiell nytta Direkt kommersiell nytta

Exempel på nyttiggörande med lång tidsfördröjning - Magnetkameran tar bilder av nästan alla organ i kroppen - Tekniken baseras på upptäckter från 1970 -talet - Dessa upptäckter byggde i sin tur på rön från 1947

Affärsidéer baserat på olika typer av kunskapskällor n Avknoppningar baserar sina affärsidéer på en blandning av olika typer av kunskapskällor, såväl forskningsbaserad kunskap som kunskap om branschens affärslogik och om kunden n Även nya teknikbaserade företag som inte är avknoppningar i baserar ofta sina affärsidéer på en kombination av akademisk forskning, kundkontakter, branschkunskap, etc n Svårt att peka ut en kunskap som är viktigare än andra – kombinationen är central

Antal källor som ursprung till den nuvarande affärsidén Antal källor USO CSO Övriga Samtliga (n=47) (n=89) (n=208) (n=340) 1 17% 8% 8% 10% 2 -3 36% 35% 43% 42% 4+ 47% 57% 49% 48% Exempel på källor: universitetsforskning (egen och andras), kundkontakter, leverantörer, konkurrenter, tidigare arbetsgivare, etc.

Vad skall knoppas av - forskare eller forskning? n En vanlig modell i diskussioner om mekanismer för nyttiggörande av forskning är den klassiska uppfinnarentreprenören n Styrkan ligger i att uppfinnaren har en djup insikt i teknologin och den tysta kunskap som ofta är förknippad med tidiga faser i utvecklingen n Spänningar mellan akademiska och entreprenöriella karriärer n Starka sociala normer som talar emot kommersialisering av forskning n Kommersiella aktiviteter ej meriterande vid befordran n Forskare har ofta begränsad kommersiell erfarenhet

Entreprenörskapets byggstenar MOTIVATION MÖJLIGHETER Inre drivkraft, intresse och social acceptans Gynnsam miljö och affärsklimat FÖRMÅGA Kunskap och färdigheter Källa: Lundström och Stevenson, 2002

Vem/vilken startar USOs? Företagsgrundare Andel Universitetslärare/forskare som helt eller delvis lämnat akademin 47% F. d. universitetslärare/forskare som arbetat en tid i privata näringslivet 11% Tidigare studenter baserat på studier, projekt, examensarbete etc. 21% Externa entreprenörer (utanför akademin) 21%

Reflektioner och implikationer n De flesta akademiker drivs inte av vinstmöjligheter och intresset av att driva fram och kommersialisera sina forskningsresultat n Begränsad kommersiell erfarenhet försvårar möjligheten att se affärsidéer och kommersiell potential i akademisk forskning n Externa entreprenörer som alternativ mekanism för nyttiggörande av universitetsforskning n Det behövs ett vidgat synsätt på nyttiggörande av akademisk forskning n n n Andra mekanismer utöver direkta avknoppningar Nyttiggörande av universitetsforskning visar sig sällan direkt i tid Kommersialiering av universitetsforskning kräver ett samspel mellan innovationer och entreprenörskap