Kolonialism och industrialism Global miljhistoria HT18 Syfte Knna

Kolonialism och industrialism Global miljöhistoria HT-18

Syfte • Känna till begreppen kolonialism och världssystem • Ekologisk imperialism • Känna till den världshistoriska utvecklingen från tidig-modern tid till idag

Koloniseringen Människa mot natur; människa mot människa ”The crucial point is presumably the emergence of a colonial attitude toward the environment: a ruthless exploitation of natural resources and the arbitrary transformation of the environment with no regard for regional traditions and experiences. What probably made this colonial attitude so attractive was, not least, the fact that it represented a regression into primeval human behaviour that dated back to prehistoric times when the earth was still thinly settled. As the modern age unfolded, the colonial attitude shaped the treatment of the environment not only in the colonies but also in the colonial motherlands. ” (Radkau, 2008: 153)

Koloniseringen • Förutsättning till den industriella revolutionen • Bidragit till post-kolonial teori och beroendeförhållanden

Koloniseringen • Ekonomierna i de koloniserade områdena konstruerades att vara till gagn för kolonialmakterna • Mono-cropping. Odlings- och resursutnyttjande ändrades kraftigt. Strukturen lever kvar än idag.

A Bitter Sweet Story

King Cotton, United Fruit och tobak

Ris, kakao och gummi

Begreppet ’kolonialism’ • Många definitioner: ”invandring” ”erövring” • Latin för nybyggare, nybygge ”colonia” NE: ”Erövring, kontroll och exploatering av områden utanför kolonisatörens primära territorium. ”

Begreppet ’kolonialism’ Ger oss en bra förståelse inför de händelser som ledde fram till ”den stora accelerationen” efter 1950 • Fortsättning på kolonialism var imperialism • Blev på riktigt global i samband med industriella revolutionen på 1800 - talet intensifierades

Européernas kolonisering av världen • Koloniala expansioner har ofta handlat om plundringståg och erövringar (av människor och råvaror) • Teknologisk, politisk, ekonomisk och kulturell påverkan • Postkoloniala problem och beroendeförhållande • Socio-ekologiska konsekvenser som består än idag

Kolonisationer genom historien • Antiken (Rom, colonia, grekiska stadsstater) • Vikingarnas färder i öst- och väst • Korsfararstaterna • Muslimska rikens expansion på Iberiska halvön • Nationella nybyggarprojekt som i USA (vilda västern) och Sverige (Lappmarkerna)

Antiken • Rom, grekiska stadsstater • Utvecklade imperier (sista 1453) • Spred kultur och språk (latin, kristendom) • Miljöförstörelse

Vikingarna • Färder i öst och väst under 800 - 1000 - talen • Skedde under en varm period • Räderna kan ha bidragit till starkare organisering av staterna på kontinenten. Karl den Stores reformer.

Muslimsk expansion • Äldre & hög medeltid (700 – 1200) • Framväxt runt medelhavet, mittpunkt för världshandeln • Kolonier på iberiska halvön (till 1492) • Seger i korstågen. Spred kunskaper till Europa (filosofi, vetenskap, räknekonst) • Mongoler, därefter turkisk expansion (1200 – 1400 - tal). Ständigt hot mot Europa till 1683.

Amerika • Nybyggarprojekt, introduktion av nya arter • Förvandla stäpp till betesmarker • Omplacering av infödingar, råvaruutvinning • USA: s självständighet 1776

Världen vid 1500 • Kina den ekonomiska supermakten • Europa ofta i skuggan av starkare grannar (Osmanska riket) • Jordbruksekonomi och resurser i den ”gamla” världen begränsar möjligheter tillväxt. Långsamma förändringar

Europeisk kolonialism En viktig förutsättning för kommande industriella revolution var Europas närhet till, och dominans av marknader. Detta gjordes möjligt med kolonisation och militär kontroll. • Portugisernas sjöfärder på 1400 - talet (Henrique o Navigador) • Söka nya vägar till Indien pga turkisk dominans i medelhavet

Europeisk kolonialism • Etablering av stationer längs Afrikas kust hela vägen bort mot Indien (även kineserna etablerade kolonier i väst) • Columbus 1492 • Pga olika skäl (sjukdomar framförallt) kunde européerna inte underkuva Afrika förrän på 1800 - talet…

Ekologisk imperialism Crosby (1986) Oavsiktlig/avsiktlig introduktion av arter och sjukdomar som ledde till stora förändringar i ekologin i ”den nya” världen. Befolkningskollaps pga sjukdomar Ny jordbruksteknik

Ekologisk imperialism Två stora faktorer som påverkade ekologin • Herdejordbruket • Plantageekonomin Sockerrörsplantan • Konsumerar jord • Dyr framställning kräver mycket kapital • Roten omöjliggör ”crop rotation”

Nya världen • Spanjorer, fransmän och britter etablerade kolonier från 1500 - talet och framåt • Nordamerika (Virginia); i de nordamerikanska kolonierna kom även kalvinister och protestanter • Miljökonsekvenser; sjukdomar, massdöd, ekologisk transmigration av arter och mat

Nya världen • De första formerna av globalisering. Tar vid på riktigt under 1800 - talet. • ”Unequal trade” (Hornborg), centrum-periferi • Viktig förutsättning för industrialism: marknader fanns som kunde bidra med råvaror samt mätta rationaliserat jordbruk och industri i Europa efter år 1800

Kolonialismen • Prestige en tävlan mellan stormakterna • Tidiga handelsstationer gav bas åt 1800 - talets imperialism och industrialism • Beroendeförhållande centrum-periferi • Hade kolonialism något att tillföra nationalstaternas formande efter 1500?

Tidig-modern tid Nationalstaten; Frankrike, England, Sverige mm. “L'État, c'est moi” – Ludvig XIV Militär expansion Starka riken och dynastier

Tidig-modern tid Ming-dynastin i Kina (1300 – 1600). Storhetstid, rättsväsende, social stabilitet. Gick tillbaka pga isolationistisk politik, aggressiva grannar och europeisk kolonisering Etablerandet av europeiska handelsstationer i Asien under 1600 – 1700 - tal

Tidig-modern tid Upplysning & vetenskap Industriell revolution Utvecklad militär teknologi och strategi Nya ideologier och politiska system; sista steget innan europeisk dominans

Imperialism • Från latin, betyder ”herravälde, befallning, myndighet” • Termen började användas i slutet av 1800 - talet för att beskriva europeiska staters strävan att bygga upp och kontrollera koloniala imperier.

Imperialismen • Starka centralstyrda nationalstater hade uppstått och industriella revolutionen hade förstärkt de europeiska ekonomierna. • Ländernas ekonomiska och militära styrka bidrog till expansion, vilket låg till grund för det som kallas den "nya imperialismen". Med början i 1870 -talet lade européerna en stor del av världen under sitt inflytande och sin kontroll.

Berlinkonferensen 1884

Berlinkonferensen 1884 • Afrika ritades upp helt efter ekonomiska intressen och maktsfärer • Ignorerade lokal kultur och ”skapade” etniska skillnader. Dessa bidrog starkt till splittringen i olika nationalstater på 1900 - talet och till många inbördeskrig.

Imperialismen • Stormakterna behövde råvaror till industrierna och ville hitta marknader att ”mätta” • Man ville tvinga stater in i handelsavtal. Opiumkrigen på 1800 - talet i Kina ett bra exempel • Samma sak skedde i både Asien och Amerika

Den vite mannens börda • Socialdarwinism • Civilisatoriskt uppdrag • En övertygelse att västerlandets ideal är överlägset andra kulturer • Finns denna ideologi kvar än idag i ex biståndspolitik och debatten om globalisering?

Industriella revolutionen som miljöbelastningsförskjutning • Världssystem: Centrum – periferi • Time and Space appropriation; att frigöra tid och utrymme här på en annan plats. • Effektivisering av produktion kräver mer input. Output av lågvärdig energi – sopor, miljöavfall • Metabolic Rift – Nutida jordbruk gör olja till mat. konstgödsel kräver industrier för produktion.

• Industriella revolutionen/globalisering kan förstås som ett sätt att lagra och transportera energi • Alla processer ökar i skala med distribueras ojämlikt över världen

Globalisering • Ökad handel och mindre fattigdom sedan 2 VK • Politisk globalisering. Gränser suddas ut, ingen stat kan agera utan hänsyn till omvärlden • Kulturell globalisering. Idéer, tankar och musik sprids runt världen. • Ekonomisk globalisering. Ökad handel och avreglering.

Från handel till globalisering �Industriella revolutionen: Massproduktion �Tekniska landvinningar �Starkare efterfrågan på varor �Kapitalism och frihandel präglar vår moderna globalisering

Klassisk handelsteori �Adam Smith och David Ricardo �Ett land specialiserar sig på produktion som det är relativt effektivast på, där det har en komparativ fördel �Länder specialiserar sig utifrån vilka produktionsfaktorer (arbete, realkapital, råvaror) de har och priset på dessa

Klassisk handelsteori �Tullar hämmar frihandel men i vissa skeenden har det varit viktigt för utvecklingsländer att utveckla sin industri, sk importsubstitution �Exempel: Taiwan, Singapore, Hongkong �Subvention: en industri eller bransch får ekonomiskt stöd, exempel: EUs jordbruksstöd. �Andra handelshinder pga säkerhet, miljö

Olika typer av utveckling…

Växande sociala och ekonomiska klyftor �Absolut fattigdom minskar men relativ fattigdom ökar, dvs skillnader i levnadsstandard mellan fattig och rik �Orsaker till underutveckling: kolonialism, krig och korruption, dålig infrastruktur (både fysisk och social), brist på utbildad arbetskraft (sk brain-drain), handelshinder �Vägar till utveckling: Bistånd, importsubstitution, exportorientering �Framtidens utvecklingsmöjligheter? Frihandel? Protektionism? Något annat?

Det internationella systemet �Hård (militär, ekonomi) och mjuk (värderingar) makt �Monopolärt system: en stormakt dominerar världen eller region, ex Pax Romana, Pax Britannica �Bipolära system: två stormakter dominerar, ex Kalla kriget, terrorbalans �Multipolära system: flera jämnstarka makter, ex världen innan 1 VK

Clash of civilizations?