KLASSIKERNA Comte Durkheim Marx Weber FUNKTIONALISM August Comte

KLASSIKERNA Comte Durkheim Marx Weber

FUNKTIONALISM August Comte (1798 -1857) – sociologins ”fader”, namngav vetenskapen – ville att sociologin skulle hjälpa mänskligheten; kartlägga (genom mönster) mänskligt handlande för att kunna förutsäga människors agerande, och kunna använda detta till reglering av samhället och lagar, för att göra det så rättvist och välfungerande som möjligt. Comtes drivkraft - oroade sig över de orättvisor som industrialiseringen medförde. lånade ifrån biologin (naturvetenskapen) och jämförde samhället som en kropp, en organism, med organ. För att samhällskroppen skulle vara i balans och harmoni måst varje organ fungera, i annat fall blir koppen sjuk. Detta synsätt att se delar i förhållande till helheten – holism. Ur denna syn växte funktionalism fram. Enligt funktionalism betraktas varje del i kroppen som avgörande för att helheten skall fungera väl.

FUNKTIONALISM Émile durkheim (1858 -1917) – Första professorn i sociologi (Frankrikes och Europas). Byggde vidare på Comtes idéer. Industrialiseringen förändrade samhället (från jordbrukssamhälle till industrisamhälle) och därmed arbetsdelningen. Olika typer av samhällen - olika typer av solidaritet (den arbetsdelning som höll ihop samhället, vilken arbetsfördelning man hade i samhället)) mekanisk solidaritet: arbetsuppgifterna var inte särskilt uppdelade utan alla individer kunde och utförde i princip samma saker; I mer traditionella samhällen rådde en mekanisk solidaritet. I jordbrukssamhället hjälptes familjen åt med sysslorna och vilken som helst kunde ta vilket jobb som helst. organisk solidaritet: arbetsuppgifterna var uppdelade och varje individ hade sin specialisering, alltså sin egen specifika uppgift eller arbete. ; i moderna samhällen rådde en organisk solidaritet. Det råder organisk solidaritet i industrisamhället - krävs specialiserad kunskap. När samhället effektiviserades behövde alla sin speciella funktion, vare sig det var bagare eller hemmafru. Varje yrke krävde sin specifika kunskap.

FUNKTIONALISM De olika typerna av arbetsdelning får också tydliga konsekvenser för hur samhället ser ut och utvecklas. Industrialiseringen krävde att människor i högre grad specialiserade sig. Durkheims syn på samhällsstrukturen: Han var övertygad om att det var samhället som styrde människan och inte tvärtom: samhället var förutsättningen för individen – vi föds in i ett samhälle med färdiga strukturer som människan formas av (och ej tvärtom). Strukturerna svåra att rubba. Hade ett funktionalistiskt synsätt på samhället, och såg där den organiska solidariteten rådde hade varje del en funktion för att bidra till helheten. När de olika delarna i samhället hade sin funktion och allting fungerade som en helhet så rådde balans. Holism: att se delarna i förhållande till helheten Anomi: sjukligt tillstånd av obalans. Nödvändigt med balans mellan samhällets funktioner. Om något störde balansen uppstod anomi. Begreppet anomi beskriver samhället som sjukligt, normlöst eller som att människorna upplever brist på mål och syfte. Ett anomiskt samhälle har rubbats ur sin balans. Därför viktigt att de som bygger samhällen är medvetna om de strukturer och funktioner som finns och behövs i samhället.

DURKHEIM - SJÄLVMORDET Studerade statistik för i vilken grad människor begår självmord i olika samhällen och olika tider. Söka sociala förklaringar och sociala fakta (bakomliggande orsaker) som bidrog till anomiskt tillstånd, vilket ledde till självmord. Svaren finns i samhällsstrukturen! Beroende på hur samhället såg ut och fungerade påverkade det hur människor mådde Sociala fakta: tex religion, gift/ogift, om samhället var i krig, om man var rik eller fattig – hur dessa faktorer tillsammans såg ut var också avgörande för självmordstalet i samhället

DURKHEIM - SJÄLVMORDET Dessa sociala fakta påverkade individens integration i samhället och därmed dess benägenhet att begå självmord: Judar begick självmord i mindre grad än protestanter och katoliker – handlade om tankefrihet. Protestanter och katoliker var mer fria att tänka medan judarna ingick i en tätare social församlingsgemenskap. Ju högre utbildning desto vanligare med självmord – ledde till en mindre integrerad individ Gifta människor var mer integrerade Med barn var mer integrerade (än utan) Krig minskade antalet självmord (det upplevda hotet integrerade människor)

KONFLIKTTEORIER Karl marx (1818 -1883) Centralt i hans teorier är den materialistiska historieuppfattningen – idén att människans handlingar och samhällets utveckling inte styrs av normer och värderingar utan av ekonomiska faktorer. Marx syn på samhällsstrukturen: Människan inte finnas utanför samhället. Vi föds och kastas in i samhällsstrukturen som påverkar och formar individen. Förhållandet mellan människa och samhällsstruktur komplext. Människan en del av världen, och den kunskap hon skapar bygger på hennes aktiva handlande i världen. På så sätt finns det utrymme för individen att påverka samhällsstrukturen och bygga om samhället. Människan en del av världen och kan påverka samhällsstrukturen och bygga om samhället. Strukturen en del av det historiska skedet. Det ekonomiska systemets utseende är avgörande för hur samhället såg ut. I feodalsamhället rådde ett visst ekonomiskt system, medan strukturen för samhällsekonomin i det industrialiserade samhället såg ut på ett visst sätt präglat av kapitalism.

KONFLIKTTEORIER Kapitalister: de som ägde fabriker och pengar; produktionsmedel och kapital, Proletär: en arbetare, som var utan produktionsmedel eller kapital, och fick arbeta för sin lön för att kunna försörja sig Fabriksägarna hade makten. Denna orättvisa leder till konflikt och revolution som förändrar samhället. Denna konflikt drev på samhällsutvecklingen. Det ekonomiska systemet påverkas av de som äger produktionsmedlen. Ekonomin är summan av produktionsförhållandena och produktionsförhållandena i samhället visar vilka eller vem som äger medel för att kunna producera saker. Detta är avgörande för hur resten av samhället ser ut, hur lagar, politik och ekonomi ser ut. Samhället blir ordnat olika beroende på om det är privatpersoner, företag, organisationer eller staten som äger produktionsmedlen. Historicism – historien är determinerad/förutbestämt – historien enligt marx följer ett visst förlopp i olika stadier likt en trappa, och den ekonomiska strukturen var det som avgjorde vilken nivå samhället befanns sig. Först kapitalism och sen kommunism (där samhällets produktionsmedel ägs gemensamt). Tes (tanke) och sen antites (motsättning till tanken) blir konflikt – leder till syntes (ny formulerad tanke). All historia var berättelsen om klasskampen mellan de med mer eller mindre pengar (ägare och arbetare) och konflikten drev på samhällsutvecklingen.

Alienation – att vara frånskild från verkligheten och sig själv och kan uppleva meningslöshet. Förr hade man en större del i arbetet och slutmålet. Idag jobbar man och får lön, men vi är bara en kugge i hjulet, får lön för ett arbete vi själva inte har nytta av egentligen, skapar en känsla av meningslöshet – människan förlorar känslan med målet med sitt arbete. Central del i mänskligt liv, att arbeta och få ta del av sitt arbete och att skapa något. Får lön istället och får ingen del i arbetsprodukten. Detta ger konsekvenser. Det som istället blir målet i livet när meningen i arbetet reduceras bort blir fritiden. Var ser du alienation i samhället?

SYMBOLISK INTERAKTIONISM Max weber (1864 -1920) Kan inte studera samhället objektivt då det byggs på människans handlingar. En människas handlingar baseras på värderingar hur saker och ting är och löses på bästa sätt, dessa värderingar skiljer sig åt mellan samhällen och tider. Kan variera från individ till individ. Sociologi är ett ämne där man använder sig av subjektiva tolkningar och endast förståelse. Människors idéer, värderingar och motivation den stora drivkraften bakom förändringar och som avgjorde hur samhället såg ut. Människans tankar och idéer utvecklade och påverkade samhället. Mänskligt handlande formade samhället.

SYMBOLISK INTERAKTIONISM Rationalitetens järnbur (allt rationaliseras och avmystificeras, inget utrymme för gud): Förr styrdes våra tankar av religion och vidskepelse men ett förnuftigt samhälle styrs det av det rationella tänkandet – sätter förnuft och rationalitet framför känsla och sentimentalitet. Rationella människan planerar sitt liv i minsta detalj, för att göra det praktiskt eller vinstgivande som möjligt. Risk att förlora vår livsgnista och göra oss till omänskliga känslokalla maskiner. Den moderna människan: ”specialist utan ande, njutningsmänniska utan hjärta” Verstehen: att söka förståelse genom att undersöka de personliga förhållandena - meningen med människors handlande skulle sökas genom att förstå vad de gjorde (förståelseinriktad förklaring). Leta efter problem bland människorna och undersöka hur de handlar. Den sociala handlingen ligger till grund för samhällsstrukturen. Tex midsommar och dansa smågrodorna (denna handling blir först begriplig när vi förstår oss på kulturen

OLIKA TEORIER ATT SE PÅ SAMHÄLLET Funktionalism: Varje del har en funktion i samhällskroppen. Världen kan jämföras med en människokropp där alla organen måste samverka för att skapa en helhet. Allt har en funktion: Samhället en helhet där varje person och skeende har sin funktion. Konfliktteorier: Missnöje – konflikt – förändring Symbolisk interaktionism: Förstå människors handling och nära samspel tex: . Symbol – nåt som representerar nåt annat. Tex en stol är det jag sitter på. Är så för alla – vi delar kunskapen – har ett gemensamt språk med gemensamma symboler. Vi använder symboler för att kommunicera. För att kunna interagera tillsammans meningsfullt måste vi ha en gemensam uppsättning symboler – kan vara språk, bilder, kroppsspråk, logotyper, ljud. Måste ha gemensam förståelse (ingen mening jag drar en skämt om vin diesel om ingen vet vem han är). Vi lär oss symbolerna i samhället.