Kjerstin Larsson Fil Dr Fo Uledare Fokus Kalmar

Kjerstin Larsson Fil. Dr. Fo. U-ledare Fokus Kalmar Kjerstin Larsson 2009 -03 -15

Kjerstin Larsson 2009 -03 -15

Kjerstin Larsson 2009 -03 -15

Forskningsprojektets utgångspunkter • Varje arbetsplats ansvarar för sina egna utvecklingsprojekt (8 arbetsplatser totalt) • Arbetsplatserna får utvecklings- och forskningsstöd • Individuella lärandet kopplas ihop med verksamhetens behov och organisationens lärande • Lärandet integreras som en naturlig del i vardagen • Partsamverkan • Nätverksprojekt Kjerstin Larsson 2009 -03 -15

Deltagare i studien 6 mellanchefer har ingått i studien på 4 arbetsplatser • En vårdavdelning och en mottagningsenhet på ett sjukhus • En internatskola för ungdomar med Autism och Aspergers syndrom • Ett äldreboende • Ett hemtjänstområde Kjerstin Larsson 2009 -03 -15

Forskning – och utvecklingsstöd • • Ge stöd för att organisera lärprocesser Egen utvecklingskraft på arbetsplatsen Bollplank Ifrågasätta det invanda Reflekterat och kritiskt tänkande Kombinera teoretisk och praktisk kunskap Reflekterande gemenskap Kritiskt och analytiskt förhållningssätt Kjerstin Larsson 2009 -03 -15

Kvalitativ metod med interaktivt förhållningssätt • Datainsamling * Arbetsplatsbesök 1 v * Inledande intervjuer * Critical incident – metoden * Reflektions - PM (från 2 utbildningar i projektet) * Återkoppling och gemensam analys * Informella samtal Kjerstin Larsson 2009 -03 -15

Problemformulering • Vilken förändringskompetens krävs för att en mellanchef ska kunna driva ett hållbart utvecklingsarbete? • Vilka organisatoriska förutsättningar i form av hinder och möjligheter möter mellancheferna vid organisering av verksamhetsutveckling? • Hur arbetar mellancheferna med att driva verksamhetsutveckling på den lokala arbetsplatsen? • Hur har projektets aktiviteter fungerat för att ge mellancheferna insikter gällande de interorganisatoriska förutsättningarna? Kjerstin Larsson 2009 -03 -15

Kjerstin Larsson 2009 -03 -15

Individens förändringskompetens Leda underifrånstyrda processer Tilltro till att förändring är möjlig Uppfatta eget handlingsutrymme Egna mål och visioner Drivkraft i utvecklingsarbetet Ifrågasätta det invanda Fatta egna beslut Kjerstin Larsson 2009 -03 -15

Organisationsnivå Formella villkor Ekonomiska resurser - Motkraft - Drivkraft Ansvar- och beslutsfördelning - Stöd i utvecklingsarbetet - Professionella organisationer - Delaktighet FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ATT DRIVA UTVECKLING Kjerstin Larsson 2009 -03 -15

Mellanchefernas syn på att skapa delaktighet Avsätta tid för information och dialog Medarbetarna måste känna trygghet Cheferna måste arbeta målmedvetet Chefen vara lyhörd, skapa motivation, ge ansvar Medarbetarna måste få kunskaper om arbetsplatsens förutsättningar • Chef och medarbetare måste ta ett gemensamt ansvar • • • Kjerstin Larsson 2009 -03 -15

Organisationsnivå Formella villkor Ekonomiska resurser - Motkraft - Drivkraft Ansvar- och beslutsfördelning - Stöd i utvecklingsarbetet - Professionalism - Delaktighet Politisk organisation FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ATT DRIVA UTVECKLING Kjerstin Larsson 2009 -03 -15

Politisk organisation Demokrati Kommunalt självstyre Statlig styrning Hierarkisk organisation Utvecklingsorganisation Förvaltande Regeltolkande Auktoritärt Regelstyrt Följer regler och revir Passiv roll Förhandling och information Möten med fackliga representanter Delaktighet Processer Ledarskap Stödjande Inspirerande Dialog Medarbetarroll Personligt ansvar Självständighet Samverkan Lärande Fackliga parter Samverkan, ge inspiration och idéer till utveckling APT Byggd på Wallenberg. J 2004. Hur kan kommunerna bli bättre arbetsgivare? Ett försök att utveckla kommunal arbetsgivarpolitik. Kjerstin Larsson 2009 -03 -15

Organisationsnivå Informella villkor Målstyrning som redskap Reflektion och gemensamt lärande FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ATT DRIVA UTVECKLING Kjerstin Larsson 2009 -03 -15

Lärande och kompetens Lärande i REFLEKTERAT Lärande i arbete LÄRANDE utbildning Teoretisk kunskap KOMPETENS Praktisk kunskap Kjerstin Larsson 2009 -03 -15

Reflekterat och integrerat lärande Organisatoriskt lärande Lärande i utbildning REFLEKTERAT OCH INTEGRERAT LÄRANDE Lärande i arbete Individuellt lärande Kjerstin Larsson 2009 -03 -15

Organisationsnivå Informella villkor Målstyrning som redskap Reflektion och gemensamt lärande Organisationskulturens betydelse Kombinerad drift och utveckling FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ATT DRIVA UTVECKLING Kjerstin Larsson 2009 -03 -15

Utvecklingens och produktionens logiker ”Utvecklingens logik” Tonvikt på: • Tanke och reflektion • Alternativtänkande, experiment risktagande, • Tolerans för olikheter, osäkerhet och felhandlingar • Ett utvecklingsinriktat lärande ”Produktionens logik” Tonvikt på: • Effektiv handling på rutin- eller regelbaserad handlingsnivå • Problemlösning genom tillämpning av givna regler/instruktioner, likatänkande • Bemästrings lärande Kjerstin Larsson P-E Ellström 2001 2009 -03 -15

Nya ledarskapet Relationsinriktat ledarskap - Stödja - Vägleda -God arbetstillfredställelse o gott arbetsklimat Coach Styrning genom idéer/visioner Ledarskap för lärande - Reflektion - Definiera och formulera problem - Se alternativa lösningar på problemen Styrning genom idéer/visioner Inspirerande och motiverande ledarskap - Förebild - Skapa delaktighet och engagemang - Arbeta mot uppsatta mål Kundorientering Kjerstin Larsson 2009 -03 -15 Byggd på Ellström & Kock 2003 Ledarskap i teamorganiserad verksamhet Teamorganisering Processorganisering Utvecklingsorganisation

Mellanchefers integrerade roll Högre Chefer Linjenivå Övriga mellanchefer Mellanchefens integrerade roll Stabsfunktionen Externa kontakter Verksamhetsnivå Underställd personal Kjerstin Larsson 2009 -03 -15

Interorganisatorisk nivå Stöd och påverkan utifrån Forskarstöd Centrala parters betydelse Lära av varandra i projekt (utbildning) Organisera utvecklingsinriktade nätverk FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ATT DRIVA UTVECKLING Kjerstin Larsson 2009 -03 -15

Diskussionsfrågor Hur är man när man är kompetent? Vad kännetecknar en bra lärandemiljö? Kjerstin Larsson 2009 -03 -15

Diskussionsfrågor Vad krävs för att leda lärande och utveckling? Vilken kompetensutveckling och vilket stöd behöver jag själv som ledare? Kjerstin Larsson 2009 -03 -15

Kjerstin Larsson 2009 -03 -15