Kina En kort introduktion Disposition Kursen Klimat och

  • Slides: 54
Download presentation
Kina En kort introduktion

Kina En kort introduktion

Disposition • • • Kursen Klimat och geografi Folken Språken Kinesisk skrift Kinas tidigaste

Disposition • • • Kursen Klimat och geografi Folken Språken Kinesisk skrift Kinas tidigaste historia

China av Fairbank, John King / Goldman, Merle (Professor Of Chinese History, Boston University,

China av Fairbank, John King / Goldman, Merle (Professor Of Chinese History, Boston University, Usa)Paperback. Harvard University Press, USA, 1998 (9780674116733). Skickas normalt inom 5 -8 arbetsdagar. 214: -

Kina Extremernas land

Kina Extremernas land

Vinter i Harbin, -28 (januari)

Vinter i Harbin, -28 (januari)

Sanya, Hainan (+22, januari)

Sanya, Hainan (+22, januari)

Världens högsta punkt

Världens högsta punkt

Och världens näst lägsta: Turfan i Xinjiang

Och världens näst lägsta: Turfan i Xinjiang

Landet uppvisar en rad skilda landskapstyper

Landet uppvisar en rad skilda landskapstyper

Den sandiga Taklamakan-öknen i väster

Den sandiga Taklamakan-öknen i väster

Grässtäppen i norr

Grässtäppen i norr

Den tibetanska högplatån i sydväst

Den tibetanska högplatån i sydväst

Den nordkinesiska slätten

Den nordkinesiska slätten

Terrassodlingarna i sydväst

Terrassodlingarna i sydväst

Lösslandskapet norr om Gula floden

Lösslandskapet norr om Gula floden

Teodlingarna i sydost

Teodlingarna i sydost

Och storstäderna

Och storstäderna

Klimat och geografi

Klimat och geografi

Monsunperioden

Monsunperioden

Nederbördens fördelning

Nederbördens fördelning

Zhang Pingzhong, Hai Cheng et al. • Svag monsun mellan 850 till 940 •

Zhang Pingzhong, Hai Cheng et al. • Svag monsun mellan 850 till 940 • Stark monsun mellan 960 till 1020 • Svag monsun mellan 1350 till 1380 (Yuan faller 1368) • Svag monsun mellan 1580 till 1640 (Mingdynastin faller 1644)

Befolkningens fördelning

Befolkningens fördelning

Jordbruket • C. a 10% av arealen odlingsbar • Jordbruket koncentrerat till de östra

Jordbruket • C. a 10% av arealen odlingsbar • Jordbruket koncentrerat till de östra delarna • Oas-kultur (frukt) och boskapsuppfödning i väst • Risodling i söder och vete i norr • Sojabönor, majs: norra och centrala delarna • Te i sydost och sydväst (i bergen)

Kinas folk 56 etniska grupper Han: drygt 90% 55 minoriteter: knappt 10% Några av

Kinas folk 56 etniska grupper Han: drygt 90% 55 minoriteter: knappt 10% Några av de större grupperna: Zhuang 18 milj; Manchu 10, 6 milj; Hui 9, 8 milj; Uyghur 8, 3; Mongoler 5, 8 milj; Tibetaner 5, 4 milj; Koreaner 1, 9 milj • I Kina: Zhonghua minzu (ung ”peoples of China”) • •

Språken i Kina

Språken i Kina

Tio yuan - med några av de stora språken

Tio yuan - med några av de stora språken

Sinotibetanska språk

Sinotibetanska språk

Rikskinesiska

Rikskinesiska

SVO-språk En stavelse = ett tecken = ett morfem • Wô ài nî 我�你

SVO-språk En stavelse = ett tecken = ett morfem • Wô ài nî 我�你 • Jag älskar dig • Nî ài wô 你�我 • Du älskar mig

Något om kinesiska tecken - Och hur man slår i ett kinesiskt lexikon

Något om kinesiska tecken - Och hur man slår i ett kinesiskt lexikon

Bildtecken 日 rì sol 月 yuè måne 目 mù öga 木 mù träd

Bildtecken 日 rì sol 月 yuè måne 目 mù öga 木 mù träd

Abstrakta bilder 上 shàng 下 xià över under 二 èr två 三 sän tre

Abstrakta bilder 上 shàng 下 xià över under 二 èr två 三 sän tre

Idékomplex Sammansatta bildtecken 明 míng - ljus sol+måne 林 lín - skog träd+träd 好

Idékomplex Sammansatta bildtecken 明 míng - ljus sol+måne 林 lín - skog träd+träd 好 hâo - god, brakvinna+barn � míng - kvitter mun+fågel

Fonetiska lån 来 lái slags vete homofont med “kommer” 万 wàn skorpion homofont med

Fonetiska lån 来 lái slags vete homofont med “kommer” 万 wàn skorpion homofont med “tiotusen” 其 qí korg homofont med “dess”

Fonetiska sammansättningar (Den absoluta majoriteten av tecknen) Vi utgår från tecken 青 qïng blå/grön

Fonetiska sammansättningar (Den absoluta majoriteten av tecknen) Vi utgår från tecken 青 qïng blå/grön Semantisk del (radikal) Fonetikum � yú: fisk 青 qïng 言 yán: tal 青 qïng Betydelse � (slags makrill) Modernt uttal qïng � (ber; varsågod) qîng 心 xïn: hjärta 青 qïng 情 (känslor) qíng 水 shuî : vatten青 qïng 清 (klar) qïng 日rì: sol 青 qïng 虫chóng: insekt青qïng 晴 (klart - om väder) qíng 蜻 (trollslända) qïng

Exempel på orakelben

Exempel på orakelben

Radikalerna utgör utgångspunkten - När man slår i ett kinesiskt lexikon

Radikalerna utgör utgångspunkten - När man slår i ett kinesiskt lexikon

Vi försöker slå upp detta tecken 你

Vi försöker slå upp detta tecken 你

Två neolitiska kulturer Yangshao och Longshan

Två neolitiska kulturer Yangshao och Longshan

Yangshao-kulturen • Kulturen upptäckt av J. G. Andersson år 1921 i byn Yangshao i

Yangshao-kulturen • Kulturen upptäckt av J. G. Andersson år 1921 i byn Yangshao i Henan • Kärnområde längs Wei-floden och Gula flodens böj mot öster • Femte till tredje årtusendet f. Kr • Målad keramik - ofta stiliserade djur som t ex fiskar • Hirsodling • Fisk, skaldjur, vilt, hund • Kläder av hampa

Yangshao-kärl

Yangshao-kärl

Yangshao-kärl

Yangshao-kärl

Yangshao-kulturen i Banpo-byn

Yangshao-kulturen i Banpo-byn

Målat Banpo-kärl (tidig Yangshao-kultur)

Målat Banpo-kärl (tidig Yangshao-kultur)

Longshan-kulturen �山 • • Kärnområde i Shandong (c: a 2500 -1800 f. Kr) Upptäckt

Longshan-kulturen �山 • • Kärnområde i Shandong (c: a 2500 -1800 f. Kr) Upptäckt 1928 Monokrom keramik, skålar etc. drejade Muromgärdade boplatser Murar av stampad jord Kauri-snäckor som betalningsmedel ”Scapulimancy” Sidenproduktion

Longshan-kärl

Longshan-kärl