Kemisk bindning Ke 1 Kap 9 Varfr sker
![Kemisk bindning Ke 1 Kap 9 Kemisk bindning Ke 1 Kap 9](https://slidetodoc.com/presentation_image_h/24a172ca97dde90531980b866204f867/image-1.jpg)
Kemisk bindning Ke 1 Kap 9
![Varför sker kemiska reaktioner? ”Naturen strävar efter lågt energiinnehåll” Atomen strävar efter ädelgasstruktur Vid Varför sker kemiska reaktioner? ”Naturen strävar efter lågt energiinnehåll” Atomen strävar efter ädelgasstruktur Vid](http://slidetodoc.com/presentation_image_h/24a172ca97dde90531980b866204f867/image-2.jpg)
Varför sker kemiska reaktioner? ”Naturen strävar efter lågt energiinnehåll” Atomen strävar efter ädelgasstruktur Vid en kemiskreaktion frigörs ofta värmeenergi → produkten (det som bildas) har lägre energiinnehåll jmf med reaktanterna (de som reagerar)
![Varför sker kemiska reaktioner? Atomer strävar efter ädelgasstruktur (fullt yttre elektronskal) Två olika sätt: Varför sker kemiska reaktioner? Atomer strävar efter ädelgasstruktur (fullt yttre elektronskal) Två olika sätt:](http://slidetodoc.com/presentation_image_h/24a172ca97dde90531980b866204f867/image-3.jpg)
Varför sker kemiska reaktioner? Atomer strävar efter ädelgasstruktur (fullt yttre elektronskal) Två olika sätt: Atomen ger /får elektroner från en annan atom. Atomerna blir laddade d v s joner och bildar jonföreningar. Atomen delar valenselektroner med en annan atom och bildar molekylföreningar.
![](http://slidetodoc.com/presentation_image_h/24a172ca97dde90531980b866204f867/image-4.jpg)
![Jonföreningar Jonbindning Jonföreningar Jonbindning](http://slidetodoc.com/presentation_image_h/24a172ca97dde90531980b866204f867/image-5.jpg)
Jonföreningar Jonbindning
![Exempel på en jonförening (Na. Cl) Exempel på en jonförening (Na. Cl)](http://slidetodoc.com/presentation_image_h/24a172ca97dde90531980b866204f867/image-6.jpg)
Exempel på en jonförening (Na. Cl)
![Elektronformel (Na + Cl → Na. Cl) Elektronformel (Na + Cl → Na. Cl)](http://slidetodoc.com/presentation_image_h/24a172ca97dde90531980b866204f867/image-7.jpg)
Elektronformel (Na + Cl → Na. Cl)
![Jonerna i jonföreningen bildar ett regelbundet mönster Kristaller Jonerna i jonföreningen bildar ett regelbundet mönster Kristaller](http://slidetodoc.com/presentation_image_h/24a172ca97dde90531980b866204f867/image-8.jpg)
Jonerna i jonföreningen bildar ett regelbundet mönster Kristaller
![Fällning (svårlöslig jonförening) Fällning (svårlöslig jonförening)](http://slidetodoc.com/presentation_image_h/24a172ca97dde90531980b866204f867/image-9.jpg)
Fällning (svårlöslig jonförening)
![Jonradien vs atomradien Positiva joner – röda, negativa joner – blåa Motsvarande atomradie är Jonradien vs atomradien Positiva joner – röda, negativa joner – blåa Motsvarande atomradie är](http://slidetodoc.com/presentation_image_h/24a172ca97dde90531980b866204f867/image-10.jpg)
Jonradien vs atomradien Positiva joner – röda, negativa joner – blåa Motsvarande atomradie är brun
![](http://slidetodoc.com/presentation_image_h/24a172ca97dde90531980b866204f867/image-11.jpg)
![Jonföreningar leder ström i smält tillstånd (l) och i vattenlösningar (aq). Varför? Fria joner Jonföreningar leder ström i smält tillstånd (l) och i vattenlösningar (aq). Varför? Fria joner](http://slidetodoc.com/presentation_image_h/24a172ca97dde90531980b866204f867/image-12.jpg)
Jonföreningar leder ström i smält tillstånd (l) och i vattenlösningar (aq). Varför? Fria joner som kan transportera elektroner
![Jonkristaller är hårda och spröda Salter (saltkristallen) ät hårda men spröda. Varför? Saltkristaller är Jonkristaller är hårda och spröda Salter (saltkristallen) ät hårda men spröda. Varför? Saltkristaller är](http://slidetodoc.com/presentation_image_h/24a172ca97dde90531980b866204f867/image-13.jpg)
Jonkristaller är hårda och spröda Salter (saltkristallen) ät hårda men spröda. Varför? Saltkristaller är inte formbara p g a att lika laddade joner repellerar (stöter bort) varandra, kristallen spricker.
![Vad visar bilden? När energi tillförs separera joner /molekyler som sitter ihop Vad visar bilden? När energi tillförs separera joner /molekyler som sitter ihop](http://slidetodoc.com/presentation_image_h/24a172ca97dde90531980b866204f867/image-14.jpg)
Vad visar bilden? När energi tillförs separera joner /molekyler som sitter ihop
![Smältpunkt för olika jonföreningar Varför skiljer sig smältpunkterna åt? Vilket är sambandet mellan smältpunkten Smältpunkt för olika jonföreningar Varför skiljer sig smältpunkterna åt? Vilket är sambandet mellan smältpunkten](http://slidetodoc.com/presentation_image_h/24a172ca97dde90531980b866204f867/image-15.jpg)
Smältpunkt för olika jonföreningar Varför skiljer sig smältpunkterna åt? Vilket är sambandet mellan smältpunkten och jonbindningens styrka?
![Bindningar och energi!! Bindningar och energi!!](http://slidetodoc.com/presentation_image_h/24a172ca97dde90531980b866204f867/image-16.jpg)
Bindningar och energi!!
![1. Na. F har högre smältpunkt (996 C°) jmf med Na. Cl (801 C°) 1. Na. F har högre smältpunkt (996 C°) jmf med Na. Cl (801 C°)](http://slidetodoc.com/presentation_image_h/24a172ca97dde90531980b866204f867/image-17.jpg)
1. Na. F har högre smältpunkt (996 C°) jmf med Na. Cl (801 C°) Vad beror det på? Tips! Olika joners storlek/laddning, tabell sid 147 2. Mg. O högre smältpunkt (2852 C°) jmf med Na. Cl (801 C°) ? Vad kan det bero på?
![Jonföreningar med starka bindningar hög smältpunkt 1. Na. F högre smältpunkt jmf med Na. Jonföreningar med starka bindningar hög smältpunkt 1. Na. F högre smältpunkt jmf med Na.](http://slidetodoc.com/presentation_image_h/24a172ca97dde90531980b866204f867/image-18.jpg)
Jonföreningar med starka bindningar hög smältpunkt 1. Na. F högre smältpunkt jmf med Na. Cl Varför? Flouridjonen är mindre, joner kommer närmare varandra och binds hårdare 2. Mg. O högre smp (2852) jmf med Na. Cl (801) ? Varför? Magnesiumjonen 2+, oxidjonen 2 -, jonerna har högre laddning ger starkare bindning
![Uppgifter kap 9 jonföreningar, jonbindning Sid 172 uppgift: 901 – 907 Teori: Boken kap Uppgifter kap 9 jonföreningar, jonbindning Sid 172 uppgift: 901 – 907 Teori: Boken kap](http://slidetodoc.com/presentation_image_h/24a172ca97dde90531980b866204f867/image-19.jpg)
Uppgifter kap 9 jonföreningar, jonbindning Sid 172 uppgift: 901 – 907 Teori: Boken kap 9 sid 144 -149 (Kap 5 sid 67 -72) (Kap 3 sid 34 -38)
![Molekylföreningar Kap 9 Kovalentbindning (elektronparbindning) Molekylföreningar Kap 9 Kovalentbindning (elektronparbindning)](http://slidetodoc.com/presentation_image_h/24a172ca97dde90531980b866204f867/image-20.jpg)
Molekylföreningar Kap 9 Kovalentbindning (elektronparbindning)
![Snart kan du svara på…. . …varför olika ämnen har olika kokpunkt Etan kokar Snart kan du svara på…. . …varför olika ämnen har olika kokpunkt Etan kokar](http://slidetodoc.com/presentation_image_h/24a172ca97dde90531980b866204f867/image-21.jpg)
Snart kan du svara på…. . …varför olika ämnen har olika kokpunkt Etan kokar vid -89°C Etanol kokar vid +79°C
![Kovalent bindning (elektronparbindning) Kovalent bindning (elektronparbindning)](http://slidetodoc.com/presentation_image_h/24a172ca97dde90531980b866204f867/image-22.jpg)
Kovalent bindning (elektronparbindning)
![Riktade bindningar (elektronmoln) ger molekylens form - elektronerna så långt ifrån varandra som möjligt Riktade bindningar (elektronmoln) ger molekylens form - elektronerna så långt ifrån varandra som möjligt](http://slidetodoc.com/presentation_image_h/24a172ca97dde90531980b866204f867/image-23.jpg)
Riktade bindningar (elektronmoln) ger molekylens form - elektronerna så långt ifrån varandra som möjligt (”minus ogillar minus”)
![Ö. k Molekylers form beror på elektronmolnens form Ö. k Molekylers form beror på elektronmolnens form](http://slidetodoc.com/presentation_image_h/24a172ca97dde90531980b866204f867/image-24.jpg)
Ö. k Molekylers form beror på elektronmolnens form
![Kovalent bindning och olika molekylformer Kovalent bindning och olika molekylformer](http://slidetodoc.com/presentation_image_h/24a172ca97dde90531980b866204f867/image-25.jpg)
Kovalent bindning och olika molekylformer
![Fria elektronpar- icke bindande elektroner Fria elektronpar- icke bindande elektroner](http://slidetodoc.com/presentation_image_h/24a172ca97dde90531980b866204f867/image-26.jpg)
Fria elektronpar- icke bindande elektroner
![](http://slidetodoc.com/presentation_image_h/24a172ca97dde90531980b866204f867/image-27.jpg)
![HCl (väteklorid) HCl (väteklorid)](http://slidetodoc.com/presentation_image_h/24a172ca97dde90531980b866204f867/image-28.jpg)
HCl (väteklorid)
![HCl (väteklorid) elektronmolnet är ojämt fördelat runt atomkärnorna (ojämn laddningsfördelning) HCl (väteklorid) elektronmolnet är ojämt fördelat runt atomkärnorna (ojämn laddningsfördelning)](http://slidetodoc.com/presentation_image_h/24a172ca97dde90531980b866204f867/image-29.jpg)
HCl (väteklorid) elektronmolnet är ojämt fördelat runt atomkärnorna (ojämn laddningsfördelning)
![Dipol – en molekyl med ojämn laddningsfördelning Tyngdpunkten för positiv och negativ laddning sammanfaller Dipol – en molekyl med ojämn laddningsfördelning Tyngdpunkten för positiv och negativ laddning sammanfaller](http://slidetodoc.com/presentation_image_h/24a172ca97dde90531980b866204f867/image-30.jpg)
Dipol – en molekyl med ojämn laddningsfördelning Tyngdpunkten för positiv och negativ laddning sammanfaller inte → molekylen får en plus- och en minusladdad sida
![Polär kovalent bindning Bindningen i en molekyl som är en dipol kallas för en Polär kovalent bindning Bindningen i en molekyl som är en dipol kallas för en](http://slidetodoc.com/presentation_image_h/24a172ca97dde90531980b866204f867/image-31.jpg)
Polär kovalent bindning Bindningen i en molekyl som är en dipol kallas för en polär kovalent bindning
![Kovalent bindning vs polär kovalent bindning Jämn laddningsfördelning Ojämn laddningsfördelning Kovalent bindning vs polär kovalent bindning Jämn laddningsfördelning Ojämn laddningsfördelning](http://slidetodoc.com/presentation_image_h/24a172ca97dde90531980b866204f867/image-32.jpg)
Kovalent bindning vs polär kovalent bindning Jämn laddningsfördelning Ojämn laddningsfördelning
![Varför…. Varför är vissa molekyler dipoler men andra inte? Varför har vissa molekyler polär Varför…. Varför är vissa molekyler dipoler men andra inte? Varför har vissa molekyler polär](http://slidetodoc.com/presentation_image_h/24a172ca97dde90531980b866204f867/image-33.jpg)
Varför…. Varför är vissa molekyler dipoler men andra inte? Varför har vissa molekyler polär kovalent bindning men andra inte? Varför blir det en ojämn laddningsfördelning?
![elektronegativitet • Olika atomer har olika starkt ”sug” efter elektroner dvs förmåga att dra elektronegativitet • Olika atomer har olika starkt ”sug” efter elektroner dvs förmåga att dra](http://slidetodoc.com/presentation_image_h/24a172ca97dde90531980b866204f867/image-34.jpg)
elektronegativitet • Olika atomer har olika starkt ”sug” efter elektroner dvs förmåga att dra till sig elektroner • ”elektronsuget” kallas elektronegativitet • Var i periodiska systemet finns ämnen med starkt elektronsug?
![Elektronegativitet - ”elektronsug” Elektronegativitet - ”elektronsug”](http://slidetodoc.com/presentation_image_h/24a172ca97dde90531980b866204f867/image-35.jpg)
Elektronegativitet - ”elektronsug”
![](http://slidetodoc.com/presentation_image_h/24a172ca97dde90531980b866204f867/image-36.jpg)
![Kovalent bindning - polär kovalent bindning - jonbindning Kovalent bindning - polär kovalent bindning - jonbindning](http://slidetodoc.com/presentation_image_h/24a172ca97dde90531980b866204f867/image-37.jpg)
Kovalent bindning - polär kovalent bindning - jonbindning
![Skillnaden i elekronegativitet avgör bindningstypen Cl-Cl Skillnad i elektronegativitet: 0 Bindning: Ren kovalent bindning Skillnaden i elekronegativitet avgör bindningstypen Cl-Cl Skillnad i elektronegativitet: 0 Bindning: Ren kovalent bindning](http://slidetodoc.com/presentation_image_h/24a172ca97dde90531980b866204f867/image-38.jpg)
Skillnaden i elekronegativitet avgör bindningstypen Cl-Cl Skillnad i elektronegativitet: 0 Bindning: Ren kovalent bindning H-Cl Skillnad i elektronegativitet: 0, 9 Bindning: Polär kovalent bindning Na+Cl− Skillnad elektronegativitet: 2, 1 Bindning: Jonbindning
![Elektronmolnet – hos olika typer av bindning Elektronmolnet – hos olika typer av bindning](http://slidetodoc.com/presentation_image_h/24a172ca97dde90531980b866204f867/image-39.jpg)
Elektronmolnet – hos olika typer av bindning
![](http://slidetodoc.com/presentation_image_h/24a172ca97dde90531980b866204f867/image-40.jpg)
![Polär kovalent bindning Polär kovalent bindning](http://slidetodoc.com/presentation_image_h/24a172ca97dde90531980b866204f867/image-41.jpg)
Polär kovalent bindning
![](http://slidetodoc.com/presentation_image_h/24a172ca97dde90531980b866204f867/image-42.jpg)
![Vattenmolekylen en dipol Vattenmolekylen en dipol](http://slidetodoc.com/presentation_image_h/24a172ca97dde90531980b866204f867/image-43.jpg)
Vattenmolekylen en dipol
![Alkohol (metanol) en dipol Alkohol (metanol) en dipol](http://slidetodoc.com/presentation_image_h/24a172ca97dde90531980b866204f867/image-44.jpg)
Alkohol (metanol) en dipol
![Demo : Vatten molekylen är dipol – polärt ämne Heptan molekylen ingen dipol – Demo : Vatten molekylen är dipol – polärt ämne Heptan molekylen ingen dipol –](http://slidetodoc.com/presentation_image_h/24a172ca97dde90531980b866204f867/image-45.jpg)
Demo : Vatten molekylen är dipol – polärt ämne Heptan molekylen ingen dipol – opolärt ämne Laddad pinne
![Bindningar mellan vattenmolekyler Bindningar mellan vattenmolekyler](http://slidetodoc.com/presentation_image_h/24a172ca97dde90531980b866204f867/image-46.jpg)
Bindningar mellan vattenmolekyler
![• Övning : dipol eller inte (stencil) • 9. 4 polär kovalent bindning • Övning : dipol eller inte (stencil) • 9. 4 polär kovalent bindning](http://slidetodoc.com/presentation_image_h/24a172ca97dde90531980b866204f867/image-47.jpg)
• Övning : dipol eller inte (stencil) • 9. 4 polär kovalent bindning • uppgifter: 919 -924 sid 172
![Vattenmolekylens struktur ger speciella egenskaper (fast form har lägre densitet än flytande form) Vattenmolekylens struktur ger speciella egenskaper (fast form har lägre densitet än flytande form)](http://slidetodoc.com/presentation_image_h/24a172ca97dde90531980b866204f867/image-48.jpg)
Vattenmolekylens struktur ger speciella egenskaper (fast form har lägre densitet än flytande form)
![Vad avgör ett ämnes kokpunkt? Vad avgör ett ämnes kokpunkt?](http://slidetodoc.com/presentation_image_h/24a172ca97dde90531980b866204f867/image-49.jpg)
Vad avgör ett ämnes kokpunkt?
![Varför skiljer sig de olika ämnenas kokpunkter? Varför skiljer sig de olika ämnenas kokpunkter?](http://slidetodoc.com/presentation_image_h/24a172ca97dde90531980b866204f867/image-50.jpg)
Varför skiljer sig de olika ämnenas kokpunkter?
![Bindningar mellan molekyler • Dipolbindning - vätebindning • Van der Waal bindning Bindning mellan Bindningar mellan molekyler • Dipolbindning - vätebindning • Van der Waal bindning Bindning mellan](http://slidetodoc.com/presentation_image_h/24a172ca97dde90531980b866204f867/image-51.jpg)
Bindningar mellan molekyler • Dipolbindning - vätebindning • Van der Waal bindning Bindning mellan joner i en jonförening • Jonbindning
![Dipol-bindning (dipol-dipol bindning). En bindning mellan molekyler med polära kovalenta bindningar • Bindningar mellan Dipol-bindning (dipol-dipol bindning). En bindning mellan molekyler med polära kovalenta bindningar • Bindningar mellan](http://slidetodoc.com/presentation_image_h/24a172ca97dde90531980b866204f867/image-52.jpg)
Dipol-bindning (dipol-dipol bindning). En bindning mellan molekyler med polära kovalenta bindningar • Bindningar mellan molekylerna – intermolekylära bindningar • Bindningar inom molekylen – intramolekylära bindningar Bindningar inom molekylen (mellan atomerna) • Kovalent bindning • Polär kovalentbindning
![Bindningar mellan vattenmolekyler Bindningar mellan vattenmolekyler](http://slidetodoc.com/presentation_image_h/24a172ca97dde90531980b866204f867/image-53.jpg)
Bindningar mellan vattenmolekyler
![Ett ämnes kokpunkt beror på… …styrkan på bindningen mellan partiklarna (molekylerna) Ett ämnes kokpunkt beror på… …styrkan på bindningen mellan partiklarna (molekylerna)](http://slidetodoc.com/presentation_image_h/24a172ca97dde90531980b866204f867/image-54.jpg)
Ett ämnes kokpunkt beror på… …styrkan på bindningen mellan partiklarna (molekylerna)
![Vätebindningen (en variant av en dipolbindning) Vätebindningar uppkommer mellan molekyler där väte är bundet Vätebindningen (en variant av en dipolbindning) Vätebindningar uppkommer mellan molekyler där väte är bundet](http://slidetodoc.com/presentation_image_h/24a172ca97dde90531980b866204f867/image-55.jpg)
Vätebindningen (en variant av en dipolbindning) Vätebindningar uppkommer mellan molekyler där väte är bundet till en liten, starkt elektronegativ atom H 2 O, HF, NH 3 Vätebindningen är starkare jmf med en ”vanlig” dipolbindning kokpunkt
![Vätebindning mellan vattenmolekyler Vätebindning mellan vattenmolekyler](http://slidetodoc.com/presentation_image_h/24a172ca97dde90531980b866204f867/image-56.jpg)
Vätebindning mellan vattenmolekyler
![Varför skiljer sig kokpunkten mellan ämnen (molekyler) som inte har polär kovalenta bindningar (inte Varför skiljer sig kokpunkten mellan ämnen (molekyler) som inte har polär kovalenta bindningar (inte](http://slidetodoc.com/presentation_image_h/24a172ca97dde90531980b866204f867/image-57.jpg)
Varför skiljer sig kokpunkten mellan ämnen (molekyler) som inte har polär kovalenta bindningar (inte är dipoler)? Tex som hos alkanerna i tabellen Olika kokpunkter – det måste finnas olika ”starka” bindningar mellan de olika molekylerna.
![Van der Waals-bindning Attraktion mellan opolära molekyler som beror på tillfälliga laddningsförskjutningar • den Van der Waals-bindning Attraktion mellan opolära molekyler som beror på tillfälliga laddningsförskjutningar • den](http://slidetodoc.com/presentation_image_h/24a172ca97dde90531980b866204f867/image-58.jpg)
Van der Waals-bindning Attraktion mellan opolära molekyler som beror på tillfälliga laddningsförskjutningar • den svagaste bindningen mellan molekyler
![Van der waal -bindning (– en tillfällig laddnings förskjutning, tillfällig dipol) Van der waal -bindning (– en tillfällig laddnings förskjutning, tillfällig dipol)](http://slidetodoc.com/presentation_image_h/24a172ca97dde90531980b866204f867/image-59.jpg)
Van der waal -bindning (– en tillfällig laddnings förskjutning, tillfällig dipol)
![Rangordna molekylerna efter kokpunkt. (lägst kokpunkt först) Rangordna molekylerna efter kokpunkt. (lägst kokpunkt först)](http://slidetodoc.com/presentation_image_h/24a172ca97dde90531980b866204f867/image-60.jpg)
Rangordna molekylerna efter kokpunkt. (lägst kokpunkt först)
![Rangordna molekylerna efter kokpunkt. Lägst kokpunkt först. Rangordna molekylerna efter kokpunkt. Lägst kokpunkt först.](http://slidetodoc.com/presentation_image_h/24a172ca97dde90531980b866204f867/image-61.jpg)
Rangordna molekylerna efter kokpunkt. Lägst kokpunkt först.
![Uppgifter/läxa Boken sid 159 -166 →sammanfattning sid 171! Uppgifter sid 172 -174 • 919 Uppgifter/läxa Boken sid 159 -166 →sammanfattning sid 171! Uppgifter sid 172 -174 • 919](http://slidetodoc.com/presentation_image_h/24a172ca97dde90531980b866204f867/image-62.jpg)
Uppgifter/läxa Boken sid 159 -166 →sammanfattning sid 171! Uppgifter sid 172 -174 • 919 -924 dipol, polärkovalentbindning • 938, 939 • 928, 929 (943, 944) dipolbindning (vätebindning) van der waal bindning
![Diamant vs grafit hårt resp. mjukt Diamant vs grafit hårt resp. mjukt](http://slidetodoc.com/presentation_image_h/24a172ca97dde90531980b866204f867/image-63.jpg)
Diamant vs grafit hårt resp. mjukt
![Grafit (van der waals bindningar mellan kolskikten) Grafit (van der waals bindningar mellan kolskikten)](http://slidetodoc.com/presentation_image_h/24a172ca97dde90531980b866204f867/image-64.jpg)
Grafit (van der waals bindningar mellan kolskikten)
![Metallbindning atomernas valenselektroner bildar ett gemensamt ”elektronhav” → metaller formbara Metallbindning atomernas valenselektroner bildar ett gemensamt ”elektronhav” → metaller formbara](http://slidetodoc.com/presentation_image_h/24a172ca97dde90531980b866204f867/image-65.jpg)
Metallbindning atomernas valenselektroner bildar ett gemensamt ”elektronhav” → metaller formbara
![Hydratiserade joner (vatten löser upp ett salt. Tex Na. Cl (aq)) Jon – dipolbindning Hydratiserade joner (vatten löser upp ett salt. Tex Na. Cl (aq)) Jon – dipolbindning](http://slidetodoc.com/presentation_image_h/24a172ca97dde90531980b866204f867/image-66.jpg)
Hydratiserade joner (vatten löser upp ett salt. Tex Na. Cl (aq)) Jon – dipolbindning mellan en jon och en vattenmolekyl
![Olika bindningars styrka (bindningsenergi) (k. J/mol) Olika bindningars styrka (bindningsenergi) (k. J/mol)](http://slidetodoc.com/presentation_image_h/24a172ca97dde90531980b866204f867/image-67.jpg)
Olika bindningars styrka (bindningsenergi) (k. J/mol)
![Sammanfattning kemiskbindning Sammanfattning kemiskbindning](http://slidetodoc.com/presentation_image_h/24a172ca97dde90531980b866204f867/image-68.jpg)
Sammanfattning kemiskbindning
![Sammanfattning bindningar forts. Sammanfattning bindningar forts.](http://slidetodoc.com/presentation_image_h/24a172ca97dde90531980b866204f867/image-69.jpg)
Sammanfattning bindningar forts.
![Polära och opolära ämnen Polariteten hos ett ämne beror på skillnaden i elektrisk laddning Polära och opolära ämnen Polariteten hos ett ämne beror på skillnaden i elektrisk laddning](http://slidetodoc.com/presentation_image_h/24a172ca97dde90531980b866204f867/image-70.jpg)
Polära och opolära ämnen Polariteten hos ett ämne beror på skillnaden i elektrisk laddning mellan olika delar av molekylen/saltet (dipol eller inte) Ämnen kan delas in i två grupper: - polära - opolära Glidande skala ämnen kan tex vara mer eller mindre polära
![Polära och opolära ämnen Ett salt (jonförening) består av positiva och negativa joner) Polära och opolära ämnen Ett salt (jonförening) består av positiva och negativa joner)](http://slidetodoc.com/presentation_image_h/24a172ca97dde90531980b866204f867/image-71.jpg)
Polära och opolära ämnen Ett salt (jonförening) består av positiva och negativa joner) Ex. Na. Cl som består av Na+ och Cl- Vatten, H 2 O, är en vinklad molekyl (dipol). Vatten är därför: polärt ämne Jod I 2, är en helt symmetrisk molekyl utan nämnvärda laddningsförskjutningar. Därför är jod: opolärt ämne Heptan C 7 H 16 (symmetrisk laddningsfördelning) opolärt ämne
![Glidande skala, ämnen kan tex vara mer eller mindre polära Se tabell: Alkoholers löslighet Glidande skala, ämnen kan tex vara mer eller mindre polära Se tabell: Alkoholers löslighet](http://slidetodoc.com/presentation_image_h/24a172ca97dde90531980b866204f867/image-72.jpg)
Glidande skala, ämnen kan tex vara mer eller mindre polära Se tabell: Alkoholers löslighet i vatten
![”Lika löser lika” En viktig generell regel säger att "lika löser lika". Polära ämnen ”Lika löser lika” En viktig generell regel säger att "lika löser lika". Polära ämnen](http://slidetodoc.com/presentation_image_h/24a172ca97dde90531980b866204f867/image-73.jpg)
”Lika löser lika” En viktig generell regel säger att "lika löser lika". Polära ämnen såsom salter, socker, etanol löser sig i polära lösningsmedel (tex vatten) Opolära ämnen tex fetter löser sig i opolära lösningsmedel (tex bensin, aceton)
![Separertratt Separera polära och opolära ämnen Vatten Heptan Jod Separertratt Separera polära och opolära ämnen Vatten Heptan Jod](http://slidetodoc.com/presentation_image_h/24a172ca97dde90531980b866204f867/image-74.jpg)
Separertratt Separera polära och opolära ämnen Vatten Heptan Jod
![Avslutande uppgifter kap 9 (de flesta på C-nivå, ”varför-frågor”) 925 -926 (hydratiserad jon) 928 Avslutande uppgifter kap 9 (de flesta på C-nivå, ”varför-frågor”) 925 -926 (hydratiserad jon) 928](http://slidetodoc.com/presentation_image_h/24a172ca97dde90531980b866204f867/image-75.jpg)
Avslutande uppgifter kap 9 (de flesta på C-nivå, ”varför-frågor”) 925 -926 (hydratiserad jon) 928 -929, 938 (van der waal - bindning) 931, 932, 933 (lika löser lika) 940 942 943 T 94 U 91 (ex. på fråga som kan ge A-poäng)
- Slides: 75