Karin Stammarns Identitet musik och delaktighet karin stammarnasgmail
- Slides: 24
Karin Stammarnäs Identitet, musik och delaktighet karin. stammarnas@gmail. com
Folkbildning och Identitet • Svenska modellen • Den moderna staten • Medborgerlig bildning Betonade gemensam identitet, gemensamt språk och nationellt medborgarskap¨ Hur Folkbildningen förhåller sig till det: • Postmoderna • Interkulturella • Individualisering • Globalisering. • Kulturella friställningen.
Vad är identitet? Den unika människan. Självdefinierad (hur jag upplever mig själv, vem jag är och inte är) eller definierad av andra. Formas under hela livet Många olika egenskaper. Självvalt och sådana vi inte kan påverka. samspel/samverkan med sin omgivning. Och samtidigt finns det utrymme för individuella val och uttryck.
Martin Buber (1878 -1965) Leva utifrån sitt väsen, från den man är. Leva utifrån bilden av sig själv, att låta sitt liv bestämmas av vilket intryck man vill göra
Kulturbegreppet Etnicitet Klass Kön Ekonomi Sexualitet
1800 -talet Glesbygd Närproducerat Kyrkans roll Federalsamhälle Flera generationer Cykliskt tid Låg läskunnighet hos folket Folkskolan infördes Folkhögskolor Folkbibliotek
Nikolaj Severin Grundtvig (1783 -1872) En skola för livet Det andliga, osynlig men universell kraft i varje människa Livsupplysning För folket, genom folket Myndiggöra sig själv Känslans kultur
Sverige Ellen Key (1849 -1926) Rationalitet Modernisering Nytta Produktion Arbete
Oscar Olsson (1877 -1950) Nykterist Socialdemokrat Första studiecirkeln Fritt och frivilligt Öka läskunnigheten Minska alkoholkonsumtionen Mot det passiva lyssnandet. Utbildning var någonting skolan ägnade sig åt. För bildning, ett aktivt, livslångt lärande på folkets eget initiativ.
Första delen av 1900 -talet Det moderna samhället – Den första friställningen Järnvägen Telefon Dagstidningar Radio Elektricitet Fler politiska partier Industrialismen
Rörelserna + Folkskola= Demokrati § § § Nykterhetsrörelsen Väckelserörelsen Arbetarrörelsen Idrottsrörelsen Folkskola Bibliotek Föreningsarbete
Nationalstaten Kön Identitet Klass Politiskt parti Familj
Andra delen av 1900 -talet Det postmoderna samhället. Den andra friställningen Individen i centrum Invandringen ökar Mobilare samhälle Hemmafruepoken är över Barn på dagis – förskola Rörlig marknad Interkulturellt samhälle Globalt samhälle Internet, sms etc.
Början av 2000 -talet Nutid, frisättning från de gemensamma Global marknad De stora universaliska berättelsernas upplösning Det moderna är omodernt
Folkbildningen Staten och folkbildningen separerar. Folkbildningsrådet bildas 1991 Män och kvinnors möjlighet att påverka sin livssituation Ta del och själv utföra kultur Demokrati och demokratiska mötesplatser Det livslånga lärandet
Tio olika studieförbund Arbetarrörelsens Bildnings Förbund (ABF) Folkuniversitet Sensus Studieförbundet Vuxenskolan (SV) Medborgarskolan Studiefrämjandet Bilda Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet (NBV) Ibn Rush Kulturens Bildningsverksamhet
Bernt Gustavsson född 1946 Idéhistoria Bildning är mötet mellan individens egna erfarenheter och de kollektiva erfarenheterna Skapade en svensk identitet men är som företeelse universell Olika uttryck, olika vägar till lärande och gemenskap Måste rymma olika identiteter - Mångfald Ta bort rädslan och mötas i det reella
Det mellanmänskliga Martin Buber (igen) Att kunna möta det främmande hos sig själv i mötet med det främmande Social eller kollektiva i relation till det mellanmänskliga Åsikt eller nå insikt Äkta dialog Att vara medveten om den andre i mötet Finns vare sig i den ena parten eller i båda tillsammans utan i de levande samspelet, det som är verkligt mellan dem.
Motstridigheter inom Folkbildningen Bernt Gustavsson (igen) Fri och oändlig – klart uttalad målsättning Skapa sammanhang – specialkompetens Jämlikhetsskapande – elitism Förändrande radikal- konservativ och samhällsbevarande
Studiecirkelns grundstenar Man lär sig av och genom varandra Det finns ingen expert som talar om vad som är bäst Fritt och frivilligt Respekt för varandras oliktänkande Demokrati, inflytande, delaktighet Tid för eftertanke Det livslånga lärandet Förankrat i rörelse – föreningsliv eller andra nätverk
I skolan går du för att bli något, i en studiecirkel går du för att bli någon
Identitet och Musik – inom Folkbildningen Ökat fritid Ungdomskultur Musiken är starkt identitetskapande Ca 150 000 st människor deltar i musikverksamhet och 47 000 av dess hos studieförbunden 9 av 10 ungdomar har starkt eller mycket starkt musikintresse Historiskt har få kvinnliga förebilder lyfts fram Hur påverkar det identiteten?
Musiken som: � Sammanhållande enande kraft � Vi-känsla (arenarock) � Förmåga att uttrycka utanförskap (mot det andra) � Kläder och uttryck � I sin musikgrupp skapar man en egen enhet. Ett ¨eget rum¨ � Skapar drömmar, förbereder sig och över inför framträdandet � Skapar en dialog utifrån sig själv till världen � Stora möjligheter att se sig själv genom dokumentation � Skapa särprägel � Ett språk- demokrati
Sven-Eric Lidman Idéhistoria Det är först när jag kan identifiera mig med något som jag har möjlighet att särskilja mig.
- Myndigheten för delaktighet
- Alat musik oriental
- Kelebihan elektronika analog adalah...
- Linost
- Unge og identitet
- Polni identitet
- Definition af identitet
- Paskalov identitet
- Hrvatski nacionalni identitet
- Likheter mellan hinduism och buddhism
- Konkretia
- Kleine leistungsnachweise gymnasium bayern
- Interval diperlukan dalam penciptaan musik interval adalah
- Blok sound adalah
- Herman hesse im nebel
- Deutschland labor musik
- Alat musik sasando
- Merancang karya seni rupa
- Alat musik dari sulawesi utara
- Unsur unsur akor
- Romantik musik merkmale
- Pada tari pengiring lagu lir ilir
- Media creation and innovation
- Am musik
- Alat musik sasando