Kan man lra sig ngot av den svenska

Kan man lära sig något av den svenska pensionsreformen? Joakim Palme

Bakgrund

Utvecklingen av de europeiska välfärdsstaterna Historiskt perspektiv Bismarck och den korporativa kontinentaleuropeiska modellen • Beveridge och grundtrygghetsmodellen • Norden och universell standardtrygghet • Gemensamt europeiskt drag: den stora medelklassen inkluderad

Den nordiska modellen • Universella förmåner • Inkomstrelaterad socialförsäkring • Riktade bidrag till låginkomsttagare • Välfärdstjänster -decentraliserade -separeradefrån kontanta förmåner • Individuella sociala rättigheter • Skatter • Arbetsgivaravgifter • Statlig/kommunal skatt • Kommunal skatt med statliga subventioner • Tvåförsörjar-familjen är modellen

Den nordiska modellens meriter • • • Låg livscykelfattigdom Minskad ojämlikhet Hög sysselsättning Högt kvinnligt deltagande Starkt stöd för trygghetssystemen Incitament och kostnadskontroll? !

Välfärdsstat i kris? Europa – Åldrande befolkningar, fallande födelsetal – Ökande skilsmässor och ensamföräldraskap – Jämställdhetsfrågan – Förändrat arbetsliv – Sent inträde och tidigt utträde i arbetslivet – Arbetslöshet och social utslagning – Legitimitet Norden under press – Ohälsa och arbetskraftsdeltagande ? – Valfrihet vs. segregation? – Legitimitet, reformer och förtroende? – Finansiering och skattebaser – Finns det grund för bred uppslutning kring reformer?

Om inte regeringarna agerar äventyras gemensamma landvinningar! - men det finns handlingsutrymme och handlingsalternativ

Pensionerna

People’s pension 1913

People’s pension 1935

Folkpension 1948 -

Folkpension + ATP 1960 -

Folkpension + ATP + Särskilt pensionstillskott 1969 -

Reformens innehåll

Pensionsreformer • Från ”fattigdomsfråga” till ’Averting the Old-Age Crisis’ • Från Fondering till Pay-as -you-go tillbaks till Fondering • Medborgarpension vs. behovsprövning • Taken och intjänandetider Norden • Finland före och efter Sverige • Danmark saknar inkomstrelaterad ATP: ger annan offentlig-privat mix • Island följer den danska linjen man arbetar längre och har större avtalspensioner • Norge lär av svenska misstag?

Sverige: Den Stora Pensionsreformen 1994/98 • Åldrande befolkning • Problem med kostnadskontroll • Incitamentsproblem • Problem med de socialpolitiska målen • Individuell valfrihet I obligatoriska system • Politisk kompromiss på det mest konfliktfyllda området • Avgiftsbestämt system med 18, 5 % av inkomst till pension • 16 % till fördelningssystem och fiktiva konton • 2, 5 % till fullt fonderade konton • Pensionsrätt på socialförsäkringsersättni ngar och barnledighet • Garantipension utan behovsprövning • Buffertfonder och

Reformerad Ålderspension + Garantipension

Folkpension + ATP + Särskilt pensionstillskott 1969 -

Finland: Inkomstrelaterad pension och universell garanti (+supplement)

Danmark

Danmark med avtalspension

Tyskland

Tyskland med behovsprövad pension

Hur var den stora kompromissen möjlig? • Kris i pensionsfrågan • Konflikt vs konsensus som stabilitetsskapande strategier? – Varför väljer socialdemokraterna kompromiss denna gång? Varför väljer de borgerliga kompromiss? • Långsiktighet vs populism i samhällsdebatten: Politik i en medialiserad samhällsdebatt

Pensionsreformer i Europa och världen Europa • Arvet efter Bismarck: korporativt inkomstbortfall • Grundtrygghet på undantag • Gråzon mellan offentligt privat • Massiv förtidspensionering • Fallande födelsetal • Italien DC World Wide • Latinamerika efter den chilenska reformen • USA mer socialförsäkring än man tror • Kanada – Nordamerikas skandinavien! • Östeuropa • Asien……

Nordiska pensionsreformer • Finland före och efter Sverige • Danmark saknar inkomstrelaterad ATP: ger annan offentlig-privat mix • Island följer den danska linjen man arbetar längre och har större avtalspensioner • Norge lär av svenska misstag? Från ”fattigdomsfråga” till ’Averting the Old-Age Crisis’ • Från Fondering till Pay-as -you-go tillbaks till Fondering • Medborgarpensionens fördelar • Omfördelnings-paradoxen

Vad kan vi lära oss: Institutionell design viktig! Mål • Grund och inkomsttrygghet • Minska fattigdom och ojämlikhet • Arbetsutbud • Sparande Medel • Behovsprövade eller universella grundpensioner • Korporatva eller universella inkomstrelaterade pensioner • Målkonflikter och koordineringsproblem

Pensioner, arbetsutbud och sparande Arbetsutbud • Variationerna stora internationellt • ’Push’ och ’Pull’ • Ålderspensionernas incitament till arbete • Förtidspensionernas nivå och kvalifikationskrav • Avtals och företagspensionering • Ojämlikheten i ohälsa och dödlighet Sparande • Inga enkla samband • Grundpensioner • Inkomstrelaterade pensioner • Lag och avtal • Lag och de individuella pensionerna • Fördelning och fondering • Vilken mix är den rätta?

Fördelar och nackdelar med den svenska reformen • • • Inkomsttrygghet Grundtrygghet Sparande Arbetsutbud PPM och en målkonflikt Avgiftsbestämt vs förmånsbestämt

Likheter och skillnader Norge och Sverige • • Är länderna unika? Folkpension, ATP, Pensionstillskott Taken förmånerna Barnafödande Arbetskraftsinvandring Oljefonden vs. AP-fonder Avtalspensionerna Kompromiss bakom ATP: andra skiljelinjer mellan partier och väljare