KAD bara nr det behvs Plats fr namn

KAD bara när det behövs Plats för namn på den/de som håller i utbildningen Ursprungligen utformad av: Ida Larsson, Bitr Vårdenhetschef/Sjuksköterska, Huvudkatetercoach Elin Einemo, Undersköterska, Huvudkatetercoach Rasmus Eksell, Sjuksköterska, Huvudkatetercoach http: //www. courseyenterprises. com/images/uploaded_images/kit/1678670804514 cac 7 ae 3 ec 5. . jpg

https: //memegenerator. net/instance/55449405

Vårdrelaterade infektioner Vid behandling med KAD vid hemgång: • 58 % högre risk att vårdas på sjukhus inom 30 dagar för VUVI • 22 % högre risk för att vårdas på sjukhus för sepsis • 31% större risk för död efter 30 dagar. (Wald 2005)

Riktlinjer Syfte & mål Att tidigt upptäcka urinretention Minimera skador på urinblåsan • Förebygga urinretention Minimera andelen vårdrelaterade urinvägsinfektioner (VUVI) • Behandla risk för urinretention och urinretention korrekt • KAD – bara när det behövs

Identifiera patienter med risk för urinretention Alla patienter som söker sjukhusvård ska bedömas om de har risk för urinretention eller inte. Risk för urinretention delas upp i Allmänallmän risk och specifik Specifik risk

Allmän risk • • • • för urinretention Förstorad prostata 75 år eller äldre Urinvägsinfektion, prostatit, balanit Kognitiv nedsättning och/ eller förvirring Immobilisering och/ eller sängläge Tidigare urinretention, sjukdom/skada i urinvägarna som påverkar urinblåsans tömningsfunktion Alkoholintag medvetandepåverkan Alkohol/drogmissbruk Diabetes Akut buksjukdom/förstoppning TIA/stroke/neurologisk sjukdom Läkemedel tex antikolinergica och opoider Kronisk smärta Stress

Specifik risk • • • för urinretention Nyupptäckt resurin >200 ml Akut sjukdom, trauma eller intoxikation med inga eller måttliga symtom på allmäntillstånd Stora mängder intravenös vätska Svår smärta Avslutad KAD-behandling Akut sjukdom, trauma eller intoxikation med svår allmänpåverkan Operation som påverkat urinblåsans funktion Preoperativ vård Operation, operationstid beräknad till mindre än två timmar Postoperativ vård Smärtlindring med epidural

1 G E ST Gula kortet

2 STEG Blåsscanner

3 EG ST Gula kortet

• Resurin < 200 ml Allmän risk = allmän ingen mer mätning optimal blåstömningssituation • Resurin > 200 ml Specifik risk = specifi blåsscanner enligt tidsschema optimal blåstömningssituation • Resurin > 400 ml = Urinretention aktiva åtgärder

Optimal blåstömningssituation vid både Allmän risk och Specifik risk. • • Dubbelmiktion Eventuell assistans på toaletten Integritet Bekväm ställning

Tidsschema vid Specifik risk Första bladderscan Resurin ml 0 - 99 100 - 199 200 - 299 300 - 399 <1 h <4 h <3 h <2 h <1 h 2 stycken BS < 200 ml = Avsluta specifik risk .

. Urinretention 200 – 400 ml > 2 dagar Utan symtom • • • Med symtom • Samma tillvägagångssätt som vid utan symtom • Konsultremiss till urolog Optimal blåstömningssituation Individuell bedömning av läkare Provtagning (njurfunktion, urinodling) Behandla orsak (ex förstoppning, smärta, UVI) RIK på kvällen kan vara ett alternativ

Urinretention Resurin 400 – 999 ml Resurin > 2 dagar 400 – 999 ml Resurin > 999 ml • RIK ny BS efter 2 h därefter BS tidsschema • Individuell bedömning av läkare • RIK på tider, 4 -6 gånger per dygn • Öppen KAD alternativt SP-KAD i 4 veckor • Efter individuell ordination och bedömning av läkare

KADbehandling https: //www. wisegeek. com/what-is-a-foley-catheter. htm#didyouknowout

Behandling av Urinretention • RIK (näst bästa sättet att kissa på) • Suprapubisk kateter • KAD .

Indikationer KAD • • Operation Intensivvård/timdiures Makroskopisk hematuri Epidural, max 24 timmar I livets slutskede Residualurin >999 ml Sepsis

Kateterstorlekar

Kateterspetsar Nelaton Tieman Open end

Nelaton, Tiemann

Hematurikateter/ trevägskateter

Suprapubisk kateter och uretrakateter https: //gardenrain. wordpress. com/2009/05/14/suprapubic-catheter/

AMS 800 (sfinkterprotes) http: //www. bostonscientific. com/en-EU/products/artificial-urinary-sphincter/ams-800 -urinary-control-system/features--benefits. html

Pyelostomi/Nefrostomi -Vid avflödeshinder orsakat av njursten eller cancer http: //www. vardhandboken. se/Texter/Nefrostomi/Oversikt/ http: //www. vardhandboken. se/Texter/Nefrostomi/Omlaggning-och-skotsel/

Urostomi med brickeravledning http: //www. vardhandboken. se/Texter/Stomityper/

Vad betyder symbolen?

Tips och råd vid kateterisering av man • • • Gel, gel (20 -40 ml) Avslappnad patient Lyft penis uppåt mot buken KAD: n ska glida in Vid motstånd – backa, vänta, försök igen • Ta aldrig i för hårt • Mata in hela KAD: n till roten • Invänta spontant återflöde

Fixera KAD För att undvika strikturer (förträngningar) i urinröret ska katetern fixeras böjd upp mot buken. Schönebeck, Jan. 2003. Blåskatetern och dess bruk.

https: //www. pinterest. se/pin/303922674824877378/ Att kateterisera en kvinna…

Tips och råd vid kateterisering av kvinna • • • Bra ljus Gärna vara två Låt gel rinna ”uppifrån” (urinröret öppnas) Lägg patienten på sidan Gynstol

Om det inte kommer återflöde? • • Aspirera försiktigt Spola Återflöde – då är det okej Kuffa aldrig ballongen förrän du har spontant återflöde

Hygien • Tvätta underlivet med tvål och vatten varje dag, gärna med intimtvål som är skonsam för slemhinnorna. • Tvätta den del av katetern som är nära urinrörsmynningen. • På män behöver området under förhuden göras rent, där samlas sekret från urinröret. Kom ihåg att föra fram förhuden igen, annars kan det bli en smärtsam svullnad.

Urinuppsamlingspåsar • Alltid slutet system - Innebär urinpåse med avtappning - Urinpåsen är engångs och får aldrig sättas tillbaka efter bortkoppling - Bryt koppling mellan KAD och urinpåse så sällan som möjligt - Seriekoppla till natten om kort/liten dagpåse - Nattpåse, alltid engångs • Påsen ska hänga lågt (under blåsnivå) • Ventil

Slutet dränagesystem

Komplikationer • • • Uretraskada Infektion Striktur Blåssten Läckage Katetern går inte att få ut

Provtagning från urinvägskateter Aseptisk provtagning 1. 2. 3. 4. 5. Använd handskar Sätt en klämma på urinuppsamlingspåsens slang och låt den sitta i om möjligt fyra timmar. Desinfektera stickytan på KAD alt membran på urinpåse med provtagningsport Använd steril spruta och kanyl till KAD Aspirera urin

Skriftlig och muntlig information till patienten • Tömning och byte av urinuppsamlingspåse • Var kastar man använda påsar • Betydelse av god personlig hygien • Betydelsen av att dricka tillräckligt • Vanliga komplikationer, såsom lätt blödning och obehag första veckan • När och var hjälp bör sökas • Frågeställningar kring sex och samlevnad

Ordination Läkaren har ansvar för behandling med alla typer av KAD – det vill säga ordination, indikation och planering av behandlingstid. Generell ordination av KAD kan göras av verksamhetschef i form av vårdprogram och PM.

Dokumentation Urinretention och KAD http: //www. rnspeak. com/charting-for-nurses-2/

Status Elimination, urin • Blåstömningsbesvär, tidigare urinretention, känd residualurin samt behov av hjälp för att få en ”optimal blåstömningssituation”. • Behandling med urinkateter sedan tidigare eller nyinsatt på någon annan avdelning. Hänvisa till GVP.

Status Urinretention. Allmän risk och Specifik risk för urinretention dokumenteras under riskbedömning i status. Välj screening utförd och skriv i fritext vilken risk patienten har Vid Specifik risk startas. skall även GVP Urinretention

Bladderscan och RIK Bladderscan dokumenteras i journaltabellen mätvärden. Använd frasminnena: - ”miks” för sittande miktion - ”mikl” för liggande miktion - ”ejfm” vid ej försök till miktion RIK dokumenteras i journaltabellen mätvärden.

KAD dokumenteras i journaltabellen in- och utfarter. Använd frasminnet ”jtinsatt”. Även byte av KAD, spolning samt avveckling skall dokumenteras i journaltabellen in- och utfarter.

Vårdplaner GVP Urinretention • Startas vid konstaterad urinretention samt vid specifik risk för urinretention. • Välj risk/problem, mål samt aktuella åtgärder. Samtliga sökord behöver inte användas utan endast de som är aktuella för patienten. • För att aktivera åtgärderna, signera när något är utfört. • Vårdplanen avslutas genom att målet utvärderas. Det görs när bladderscankontroller avslutas, vid KAD-insättning samt vid hemgång/utskrivning.

Vårdplaner GVP KAD • Startas vid insättning av KAD samt vid befintlig KAD som är insatt på någon annan enhet. • Välj risk/problem, mål samt aktuella åtgärder. Samtliga sökord behöver inte användas utan endast de som är aktuella för patienten. • För att aktivera åtgärderna, signera när något är utfört. • Vårdplanen avslutas genom att målet utvärderas. Det görs när KAD är avvecklad eller vid hemgång/utskrivning.

TACK!