Juridik Inledning till studiet av rtten Mrten Schultz

Juridik: Inledning till studiet av rätten Mårten Schultz Juridiska fakulteten, Stockholms universitet

Dagens lektion • • Inledning: Vad är juridik? Systematiska preliminärer: Olika rättsområden Rättsstaten och dess grundvalar Lagstiftning och rättsbildning Rättskällorna Tolkning och metoder, juridiskt språkbruk Komparativrättsliga reflektioner

Inledning: Vad är juridik? Grundläggande begrepp, avgränsningar, etc.

Uttrycket “juridik” • • Vad betyder “juridik”? Studiet av och arbete med “rätten” Vad är “rätten”? Ett uttryck för totaliteten av en kategori av normer av ett särskilt slag, rättsliga regler och -principer

Vad är en jurist? • Någon som arbetar med “juridik”. “Jurist” är inte en skyddad titel, vem som helst kan kalla sig jurist (jmf. advokater). • Typiska juristyrken: Domare, åklagare, advokater, och - vill jag tro - rättsvetare • Vanligare juristyrken: Fonus, affärsjurister, bolagsjurister, tjänstemän

Några inledande termer • Fysiska och juridiska personer • “Det allmänna”: Stat, kommun samt organ underställda stat eller kommun (myndigheter etc. ) • Balkar, rättsregler, rättsprinciper • Dispositiv och indispositiv rätt • Vem är den tredje mannen?

Rättens systematik.

Allmänt om rättens systematik • Den svenska rättens systematik följer enbart till viss del lagstiftning: Systematiken följer av traditioner, vetenskapliga tolkningar och outtalade antaganden • Många rättsområden består till stor del av oskrivna rättsregler • Jmf. kontinentaleuropeiska rättsordningar: kodifikationer • Vad innehåller “lagboken”?

Grundläggande distinktioner • Offentlig rätt - privaträtt • Offentlig rätt: Normer som reglerar förhållandet mellan privatpersoner (fysiska eller juridiska) och det allmänna, samt förhållanden mellan organ som är underställda det allmänna • Privaträtt: Normer som reglerar förhållanden mellan privatpersoner • Många lagar både offentligrättsliga och privaträttsliga

Offentlig rätt • Offentlig rätt är med den ovanstående defintionen ett väldigt vitt begrepp. I praktiken brukar man ofta inskränka uttrycket till att bara omfatta statsrätt och förvaltningsrätt. • Statsrätten: Regler om staten grundlagarna, samt ex. vallagen • Förvaltningsrätten: Regler om samhällets uppbyggnad i vid mening, Förv. L, Komm. L

Offentlig rätten i vid mening • I vid mening så inkluderar offentligrätten även många andra rättsområden. • Några viktiga områden är: Straffrätten (regler om brott och straff), processrätten (rättssystemets “spelregler”), skatterätten, etc.

Privaträtt • Privaträtt ungefär samma som civilrätt • Delas upp i familjerätt och förmögenhetsrätt • Familjerätt (i vid mening): “Äktenskapsrätt” etc (Äkt. B, sambo. L, partnerskap), föräldrarätt (inkl. även regler om god man etc. , FB, m. m. ), successionrätt (ÄB m. m. )

Förmögenhetsrätt • Normer om egendomsförhållanden i den mån de inte reglerar förhållandet till det allmänna • Viktiga rättsområden: Avtalsrätt, köprätt, skadeståndsrätt, fordringsrätt, etc. • Allmän och speciell avtalsrätt

Obligationsrätt/sakrätt • Inom förmögenhetsrätten skiljer man mellan obligationsrätt och sakrätt • Obligationsrätt: Normer som hänger samman med avtal. Reglerar i princip förhållandet mellan två personer • Sakrätt: Normer om egendomsförhållandens relation till tredjeman.

Obligationsrätten • Handelsbalken från 1734 innehåller enbart ett fåtal regler som idag används • Mängder med “mindre” lagar, ofta framtagna gemensamt i norden • Avtalslagen, köplagen, konsumentlagarna, skadeståndslagen, gåvolagen, skuldebrevslagen, etc.

Särskilt om fast egendom • Regler rörande fast egendom ges i jordabalken (JB) • Vad är fast egendom? • I JB finns regler om överlåtelse (köp, byte, gåva) av fast egendom, men även regler om hur fast egendom får användas (ex vid hyresrätter, 12 kap. ) • Behandlas ofta som ett separat ämne

Särskilt om immaterialrätt • Immaterialrätter: Upphovsrätt, varumärkesrätt (känneteckensrätt), patent, mönsterrätt • Regleras i särskilda lagar, ex. Upphovsrättslagen

Rättsstaten och dess grundvalar Grundlagarna m m

De svenska grundlagarna • • Regeringsformen 1974 Successionsordningen 1810 Tryckfrihetsförordningen 1949 Yttrandefrihetsgrundlagen 1991 Hur ändras en grundlag?

Regeringsformen • Den (överlägset) viktigaste grundlagen: Ger reglerna för Sveriges uppbyggnad och hur det skall styras. Sveriges “konstitution” • Regler om maktfördelning, riksdagens arbete, regeringens, domstolarnas etc. • 2 kap. innehåller regler om rättigheter

Andra viktiga regler • Europakonventionen • EG-rätten

Lagstiftning och rättsbildning Hur blir juridikens normer till? Och hur upphör de att existera?

Terminologisk inledning • Författning = övergripande begrepp på olika typer av rättsliga normer som ytterst kan härledas till riksdagens normgivningsmakt • Viktigast: Lagar består av normer stiftade av riksdagen • Underordnad författning, delegerad normgivning: förordning (från regeringen), föreskrifter (från myndighet)

Lagstiftningen - en skiss Initiativ till lagstiftning tas (ofta från regeringen) frågan utreds (antingen internt, inom regeringen eller externt, en utredning tillsätts) utredningen utmynnar i ett motiverat förslag, betänkande (publiceras i Ds eller SOU) remissyttranden inhämtas lagrådet yttrar sig (ibland) regeringen upprättar en proposition med förslag till riksdagen bereder ärenden i utskott riksdagen fattar beslut regeringen utfärdar (promulgerar) lagen, kungörs i SFS

Annan rättsbildning • Kom ihåg: Lagstiftning är bara ett av flera sätt som juridiska normer kan komma till på • Domstolarnas rättsbildning • EG-rättens inflytande • Sedvana, kutym

Rättskällorna Var söker jag efter gällande rätt?

Rättskällor • Lag och annan författning • Förarbeten • Praxis, främst från de högsta domstolarna (Högsta domstolen och Regeringsrätten) • Sedvana, kutym • (Doktrinen? )

Om rättskällorna Olika rättskällor har olika betydelse inom olika områden • På straffrätten förutsätts i princip lag för att ett straffbud skall anses föreligga, enligt legalitetsprincipen • På civilrättens område är ofta praxis en viktigare normkälla för att hantera enskilda fall • Vissa rättsområden är helt utan lagstiftningen

Hur får jag kunskap om rättskällor? • Författningar: Svensk författningssamling; i praktiken använder många de olika lagböckerna • Praxis: Nytt juridiskt arkiv/RÅ • Förarbeten: NJA II, men vanligare propositionerna som sådana, samt SOU/DS • Sedvana? Ibland kodifierad, god revisionssed etc.

Tolkning, metoder, det juridiska språket

Tolkningsmetoder • Bokstavstolkning och ändamålstolkning • Analogislut och e contrario-tolkningar

Tolkningsprinciper • Rättskällornas hierarki • Författningars hierarki • Speciallag och allmän lag

Juridiskt språkbruk • Juridikens facktermer • Juridisk stilistik • Latin

Svensk rätt i komparativ belysning

Rättsfamiljer • Kontinentala rättsordningar, common law och skandinavien mitt emellan? • Främst civilrätten • Andra rättsfamiljer?

Sverige och europeiseringen • Förhållandet till EU • EG-initierad lagstiftning och europarättens företräde • Utmaningar för svensk rätt? Tolkning, etc.

Avslutande litteraturtips