Johan Jansson Dominic Power Uppsala University Sweden johan

Johan Jansson Dominic Power Uppsala University, Sweden johan. jansson@kultgeog. uu. se dominic. power@kultgeog. uu. se Företagande i kreativa industrier Estrad - öppna föreläsningar om entreprenörskap och småföretag

Vi har fått höra talas om både det svenska musikundret, och det svenska modeundret… Är det bara snack, eller finns det någon substans i kulturella näringar? Hur viktiga är de i svenskt näringsliv?

Viktiga i svenskt näringsliv? Kreativ tillväxt? (ITPS (2008) • “Upplevelseindustrins”: 434 000 sysselsatta • ”Cultural economy”: 509 000 sysselsatta (drygt 222 000 sysselsatta som är gemensamma)

ITPS…

Vad är den kulturella ekonomin? Tre huvudsakliga egenskaper kännetecken: 1. Värdet av produkterna (varor och tjänster) är deras symboliska/ upplevelsemässiga/status roll “artifacts whose psychic gratification to the consumer is high relative to utilitarian purpose” (Scott 1997, 323). 2. Engel’s Law 3. Producenter tenderar att agglomerareras…medan deras produkter flyter fritt runt världen the world.

Varför ska vi intressera oss för dessa verksamheter? • Kulturella näringar → • Kulturell input → • Kreativa verksamheter → • Kreativa människor → → • Kreativ arbetskraft Investeringar, arbeten, inkomst, export, nya metoder Central servicefunktioner till andra regionala industrier Hjälper företag/regionen attrahera och behålla kompetens Gentrifieringsprocesser Definierar regionens ‘brand’ Kreativt ‘buzz’ Ökar kreativiteten, innovatitionskraften i hela ekonomin

Varför ska vi intressera oss för kulturella näringar? Därför entreprenörskap är en naturlig del av dessa verksamheter: • Många nya företag och micro-entreprenörer • Anställda med sidoverksamheter (egna företag vid sidan av och verksamhet över och mellan olika typer av kulturella näringar)

Kreativitet, innovation och entreprenörskap i kulturella näringar? • Under hösten 2007 genomförde vi en webbaserad enkätundersökning • Syfte: att belysa förutsättningar, möjligheter och hinder för individuell kreativitet och arbete samt företagande och entreprenörskap inom de kulturella näringarna • Individfokus, möjlighet att jämföra mellan branscher • Ca 3500 personer svarade. Underlag för relevanta analyser av kulturella industrier

Respondenterna – en bild av kulturella näringar Kulturella näringar – inte bara det kreativa geniet Kulturella näringar – en definition

Respondenterna - en bild av kulturella näringar Utbildningsnivån inom kulturella näringar Åldersstrukturen

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Kommun Stockholm Göteborg Malmö Uppsala Nacka Lund Umeå Lidingö Gotland Gävle Antal respondenter Procent 1103 33, 1 313 9, 4 128 3, 8 104 3, 1 66 2 65 2 43 1, 3 41 1, 2 37 1, 1 36 1, 1 FIN NO SE • Koncentrerade till urbana miljöer Employment in municipalities 1999 • Men flera regionala centrum DK

Karriär inom kulturella näringar? • Drivkrafter? • Nödvändiga egenskaper? • Ny idéer och inspiration?

Drivkrafter bakom individens val att arbeta med kulturella näringar… pengar är inte allt

Egenskaper av betydelse för individens karriär inom kulturella näringar

Källor till inspiration, ny kunskap och nya idéer… allt annat än ESTRAD föreläsningar? ?

Varför starta företag inom kulturella näringar?

Det handlar inte bara om pengar! Inkomstnivåer fördelat på anställda och egenföretagare… 70 60 50 40 0 -15000 % 15000 -35000 30 35000 - 20 10 0 Anställd Eget företag Både anställd och eget företag

- Kanske den enda vägen att få arbete med det man vill: sin mission/passion - Företagande anses stimulera kreativiteten och ökar till viss del kontrollen över verksamheten - Entreprenörer föder entreprenörer

Hur organiseras företagens arbete? • De flesta startar sina företag ensamma…och fortsätter att arbete ensamma till stor utsträckning • Det förekommer även arbete inom nätverk och projekt, särskilt i samarbete med kunder

Vilka var förutsättningarna när du startade ditt företag? Series 1 Du startade företaget ensam Du startade företaget med partner Företaget är en 'spin-off' (avknoppning) från annat företag Företaget ingår i koncern Företaget uppstod ur ett kollektiv Företaget är ett familjeföretag Företaget är en 'outsourcing' Annat 0% 25% 50% 75% 100%

Hur vanligt är det att företagets verksamhet organiseras enligt följande alternativ? I projekt med de anställda inom företaget I samarbete med leverantörer I samarbete med andra företag/konkurrenter I samarbete med frilans I samarbete med kunder Du arbetar ensam 0 1 2 3 4

Hur når företag inom kulturella näringar sina kunder och marknader? • Hitta kunder är inte lätt • Kunderna befinner sig ofta utanför den lokala miljön • Stora skillnader mellan olika branscher: vissa företag behöver inte så många kunder, andra har inga lokala kunder och kommer aldrig att ha det

Det måste vara lätt att hitta ett lokala kundunderlag? På vilket sätt utgör den lokala miljön en förutsättning eller hinder för din verksamhet som företagare? Det finns tillräckligt kundunderlag Instämmer helt Instämmer i stor utsträckning Instämmer delvis Instämmer i liten utsträckning Instämmer inte alls Vet ej 0% 25% 50% 75% 100%

Var är företagets viktigaste kunder lokaliserade? Inom samma stadsdel som ditt företag Inom kommunen Inom länet Inom övriga Sverige Inom övriga Norden Inom övriga Europa Nordamerika Övriga världen 0% 25% 50% 75% 100%

Kundlokalisering (viktigaste kunder) i ett urval branscher 50 Böcker (publicering, förlag) 45 40 Film/Video 35 30 Design 25 20 Musik 15 10 TV/datorspel, nya media 5 0 Inom samma Inom stadsdel kommunen Inom länet Inom övriga Nordamerika Sverige Norden Europa Övriga världen

Skapa kundkontakter? Via agenter Annonsering Mässor/utställningar Direktkontakt (telefon, epost etc) Ryktesspridning Informella nätverk Rekommendationer 0 1 2 3 4 5

Vad kan vi lära av dem? • Kulturella näringar är ingen enhetlig grupp individer, entreprenörer och företagare. En mängd olika strategier och tillvägagångssätt existerar sida vid sida. Slutsatserna är många. . . • Om vi är intresserade av att stödja dessa verksamheter behöver vi utveckla specifika policies och sluta tala om “upplevelseindustrin” etc • Men – det finns dock vissa likheter och intressanta poänger som resten av ekonomin kan dra lärdom av. . .

• De flesta hittar inte sina kunder lokalt… vissa företag och bransch är ”born global” • Företag behöver inte vara stora…det fungerar att vara liten så länge som man är länkad till andra företag och aktörer på rätt sätt • Att lokalisera sig i rätt miljö verkar hjälpa företag att komma bristen på storlek och resurser • Kulturella och kreativa verksamheter är i ökande grad kommersialiserade…detta indikerar att individer är villiga att satsa deras inkomster på dessa verksamheter, men också att deras marknader expanderar…något som ”traditionella” företag kan lära sig från: – Stödja intra/entreprenörskap som är grundat i passion – Söka efter dessa nya marknader och aspekter där människor är passionerade