Jmfrelse mellan privata och offentliga vrdmottagningar Rapport Personalen

Jämförelse mellan privata och offentliga vårdmottagningar Rapport Personalen bedömer arbetstillfredställelsen på sin arbetsplats

Syfte och bakgrund Syftet med den här studien var att göra en jämförelse mellan offentligt och privat drivna vårdcentraler/motsvarande. Jämförelsen gäller personalens arbetstillfredsställelse. Bakgrunden till studien är att se om det mönster som visats i tidigare genomförda jämförande studier går igen även när det gäller personal på vårdcentraler/motsvarande i privat drift. Stockholms stads revisionsrapport visade 2003 att personalen på privata daghem trivs mycket bättre än kollegorna i de kommunala förskolorna. 1998 redovisade Kommunal en undersökning av personal som har privata respektive kommunala arbetsgivare inom äldrevården. Resultatet från denna undersökning är enligt en artikel i DN: ”Privata arbetsgivare inom äldrevården får inte bara ut mer av sina anställda. De får dem att trivas bättre också”. Slutsatsen från innevarande studie pekar i samma riktning: Personalen på privat drivna vårdcentraler/motsvarande har en större arbetstillfredsställelse än kollegorna med offentliga arbetsgivare. Diagram 2

Metod Datainsamling Målgruppen utgjordes av all personal på respektive vårdmottagning och datainsamlingen skedde genom en webbenkät. Frågebatteriet är framtaget av professor Göran Ekvall och är speciellt anpassat för personal- och arbetsmiljöstudier och används inom en rad olika förekommande branscher och arbetssektorer. Privata mottagningar Bruttourval: 170 respondenter fördelade på 10 mottagningar Besvarade enkäter 154 Svarsfrekvens 91% Offentliga mottagningar Bruttourval: 244 respondenter fördelade på 7 mottagningar Besvarade enkäter 157 Svarsfrekvens 64% Diagram 3

Urval Om urvalet av kommuner och vårdmottagningar Urvalsramen för vårdmottagningarna är ”större städer” i en klassificering gjord av Sveriges Kommuner och Landsting. Gruppen större städer omfattar 27 kommuner med 50 000 – 200 000 invånare samt en tätortsgrad överstigande 70%. Vår strävan har varit att hålla de ingående kommunernas förutsättningar jämförbara genom att utesluta vårdmottagningar i storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Malmö. Urvalsdragningen av kommuner har skett slumpmässigt från ovan nämnda klassificering. I var och än av kommunerna valdes därefter en privat vårdmottagning slumpmässigt ut från Landstingets lista över vårdmottagningar i respektive kommun. Kriteriet för målgruppen privata vårdmottagningar var att den drivs av en annan huvudman än landstinget, att det skulle finnas minst tre läkare och att den praktiserar allmänmedicin. Om det i kommunerna i bruttourvalet ej fanns privata vårdmottagare som uppfyllde kriteriet gjordes ett nytt slumpmässigt urval av kommuner från klassificeringen. Efter att de privata vårdmottagningarna valts matchades dessa med en offentligt driven vårdmottagning ifrån landstingets lista av vårdcentraler/motsvarande. Då urvalet av vårdmottagningar genomförts kontaktades mottagningarna och erbjöds att delta i undersökningen. Deltagandet i undersökningen har varit frivilligt vilket innebär att många mottagningar har avböjt deltagande på grund av för hög arbetsbelastning, bristande motivation/intresse eller att man har en pågående eller nyligen genomförd liknande undersökning på mottagningen. Diagram 4

Om begreppet arbetstillfredsställelse I den resultatpresentation som följer sammanfattas arbetstillfredsställelsen i fem faktorer: Kompetens – möjligheterna att utvecklas Känsla – positiva känslor för arbetet Egenkontroll – möjligheterna att styra sitt arbete Initiativ – möjligheterna att ta initiativ och kunna påverka förändring Relation – samhörighet och uppskattning Begreppet arbetstillfredsställelse Arbetstillfredsställelse är till skillnad från arbetsklimat ett individuellt och subjektivt fenomen. Det syftar på den arbetande individens upplevelse av arbetet och arbetsförhållandena. Denna upplevelse bestäms av graden av överensstämmelse mellan faktiska egenskaper hos arbetet och arbetsförhållandena å ena sidan och individens behov och anspråk å den andra. Frågeformuläret Det använda frågeformuläret har två kunskapsmässiga grunder, dels Maslows behovspsykologi, dels den arbetsvetenskapliga stressforskningens rön. Denna teoretiska bas innebär att människan ses som strävande efter att tillgodose olika typer av behov och alltmera självutvecklade behov och att hon försöker undvika situationer, där hon saknar kontroll över vad som händer/och eller blir isolerad från kontakter och sociala sammanhang. Aspekter på arbetet och arbetssituationen som blir relevanta att fokusera på är t ex kompetens, gemenskap, uppskattning, trygghet och initiativ. Diagram 5

Kompetens Denna faktor sammanfattar möjligheten att utvecklas på jobbet. Privat 2, 39 Offentlig 2, 18 Vårdmottagningar - personalstudie Diagram 6

Känsla Denna faktor handlar om personalens positiva känslor inför arbetet. Privat 2, 53 Offentlig 2, 19 Vårdmottagningar - personalstudie Diagram 7

Egenkontroll Faktorn egenkontroll sammanfattar möjligheterna att kunna styra sitt arbete. Privat 1, 89 Offentlig 1, 64 Vårdmottagningar - personalstudie Diagram 8

Initiativ handlar om möjligheterna att ta initiativ och kunna påverka förändring. Privat 2, 48 Offentlig 2, 13 Vårdmottagningar - personalstudie Diagram 9

Relation är faktor som beskriver upplevelsen av samhörighet och uppskattning. Privat 2, 60 Offentlig 2, 35 Vårdmottagningar - personalstudie Diagram 10

Fråga för fråga Bas: Samtliga Hur påverkar Ditt arbete och förhållandena på arbetsplatsen Dina möjligheter att: …få intressantare uppgifter …känna arbetsglädje …arbeta i lugn takt …ta egna initiativ …uppleva gemenskap Om diagrammet I diagrammet har de som svarat ”Övervägande positivt” och ”Något mer positivt än negativt” adderats till kategorin ”Positivt”. På samma vis bildar de som svarat ”Övervägande negativt” eller ”Något mer negativt än positivt” kategorin ”Negativt”. Vårdmottagningar - personalstudie Diagram 11

Fråga för fråga Bas: Samtliga Hur påverkar Ditt arbete och förhållandena på arbetsplatsen Dina möjligheter att: …lära nytt …variera arbetstempot …själv planera arbetet …bli nöjd med din insats …få vidgad yrkeserfarenhet Om diagrammet I diagrammet har de som svarat ”Övervägande positivt” och ”Något mer positivt än negativt” adderats till kategorin ”Positivt”. På samma vis bildar de som svarat ”Övervägande negativt” eller ”Något mer negativt än positivt” kategorin ”Negativt”. Vårdmottagningar - personalstudie Diagram 12

Fråga för fråga Bas: Samtliga Hur påverkar Ditt arbete och förhållandena på arbetsplatsen Dina möjligheter att: …uppleva kamratskap …få gehör för egna synpunkter …känna trygghet …se positivt på framtiden …känna stolthet Om diagrammet I diagrammet har de som svarat ”Övervägande positivt” och ”Något mer positivt än negativt” adderats till kategorin ”Positivt”. På samma vis bildar de som svarat ”Övervägande negativt” eller ”Något mer negativt än positivt” kategorin ”Negativt”. Vårdmottagningar - personalstudie Diagram 13

Fråga för fråga Bas: Samtliga Hur påverkar Ditt arbete och förhållandena på arbetsplatsen Dina möjligheter att: …prova nya ideer …känna uppskattning …bli mera kompetent …utnyttja Dina resurser …vara kreativ Om diagrammet I diagrammet har de som svarat ”Övervägande positivt” och ”Något mer positivt än negativt” adderats till kategorin ”Positivt”. På samma vis bildar de som svarat ”Övervägande negativt” eller ”Något mer negativt än positivt” kategorin ”Negativt”. Vårdmottagningar - personalstudie Diagram 14

Yrke Vårdmottagningar - personalstudie Diagram 15

Kön Privat Offentlig Man 16% Kvinna 81% Man 13% Kvinna 86% Vårdmottagningar - personalstudie Diagram 16