ISO 14001 ISO 14040 och ISO 26000 Ledningssystem

  • Slides: 97
Download presentation
ISO 14001, ISO 14040 och ISO 26000 Ledningssystem Lite om miljöledning Lite om Socialt

ISO 14001, ISO 14040 och ISO 26000 Ledningssystem Lite om miljöledning Lite om Socialt ansvarstagande Ganska mycket om Livscykelanalys

Ledningssystem • Strategiskt och organisatoriskt hjälpmedel för att etablera mål och ett ramverk för

Ledningssystem • Strategiskt och organisatoriskt hjälpmedel för att etablera mål och ett ramverk för att leda, utföra, mäta och utvärdera en organisations arbete

Intressenterna • Det är intressenterna som ställer krav på kvalitetssystem – Investerare, kunder, konsumenter,

Intressenterna • Det är intressenterna som ställer krav på kvalitetssystem – Investerare, kunder, konsumenter, leverantyrer, personal , näraliggande samhälle, miljörörelse, medier, myndigheter, försäkringsbolag, banker

Olika syften för ett ledningssystem • Miljö, Energi, Kvalitet, Arbetsmiljö, Säkerhet, Personalfrågor, Samhällsansvar, Socialt

Olika syften för ett ledningssystem • Miljö, Energi, Kvalitet, Arbetsmiljö, Säkerhet, Personalfrågor, Samhällsansvar, Socialt ansvarstagande, Affärsplan, Affärssystem

Ledningssystem – certifiering - Standardisering • SIS – Swedish Standards Institute • ISO –

Ledningssystem – certifiering - Standardisering • SIS – Swedish Standards Institute • ISO – International organiszation for Standadization • CEN Committé Européen de Normalisation • FN – Förenta Nationerna • BSI – Brittish Standards Instituition • SA – Social Accountability International

STANDARDER • • ISO 9001 – kvalitet ISO 14001 – Miljö ISO 19011 –

STANDARDER • • ISO 9001 – kvalitet ISO 14001 – Miljö ISO 19011 – Revision (miljö och kvalitet) ISO 26000 – Socialt ansvarstagande ISO 50001 – Energi ISO 18001 – Arbetsmiljö SA 8000 – Samhällsansvar, socialt ansvar (SA

Standardiseringsprocess • • • NP – New work Item Proposal WD – Working Draft

Standardiseringsprocess • • • NP – New work Item Proposal WD – Working Draft CD – Committé Draft DIS - Draft International Standard FDIS - Final Draft International Standard IS - International Standard

Standarder beskriver • Vad som skal göras – inte hur • Beskriver organisation inte

Standarder beskriver • Vad som skal göras – inte hur • Beskriver organisation inte produkter • Beskriver inte prestationsnivåer

PDSA - PDCA

PDSA - PDCA

Bra företagsledningen • Bättre målstyrning, färre incidenter, mindre slöseri • Ökad tydlighet • Ökad

Bra företagsledningen • Bättre målstyrning, färre incidenter, mindre slöseri • Ökad tydlighet • Ökad motivation • Ökad lönsamhet

Bra för kunderna • • Högre kvalitet Nöjdare kunder, ökad trygghet Tydligare profilering Beredskap

Bra för kunderna • • Högre kvalitet Nöjdare kunder, ökad trygghet Tydligare profilering Beredskap att möte nya kundkrav

Bra för medarbetarna • • • Tydlighet i företagets ambitioner Bättre återkoppling Förbättrat lärande

Bra för medarbetarna • • • Tydlighet i företagets ambitioner Bättre återkoppling Förbättrat lärande Ökad motivation, produktivitet och trivsel Ökad attraktion som arbetsgivare

SOCIALT ANSVARSTAGANDE

SOCIALT ANSVARSTAGANDE

socialt ansvarstagande • En organisations ansvar för effekterna som dess beslut och aktiviteter har

socialt ansvarstagande • En organisations ansvar för effekterna som dess beslut och aktiviteter har påsamhället och miljön så att dessa, genom ett öppet och etiskt uppträdande: – leder till hållbar utveckling, hälsa och samhällets välfärd – tar hänsyn till intressenternas förväntningar – följer gällande lagstiftning och är i överensstämmelse med internationella uppförandenormer – genomsyrar organisationen och praktiseras i dess relationer.

MILJÖLEDNING

MILJÖLEDNING

Grundidé – PDCA-cykeln • Plan – Identifiera de viktigaste miljöfrågorna – upprätta de mål

Grundidé – PDCA-cykeln • Plan – Identifiera de viktigaste miljöfrågorna – upprätta de mål och • Do handlingsplaner som behövs för att förverkliga miljöpolicyn – Översätt till praktisk handling – fördela uppgifter och ansvar - dokumentera • Check – Följ upp och redovisa miljöarbetet • Act – Utvärdera, målet är ständig förbättring • Planera- genomföra-följa upp-förbättra

Standarder för miljöledning • ISO 14001 – med en mängd understandarder • EMAS –

Standarder för miljöledning • ISO 14001 – med en mängd understandarder • EMAS – Eco management and audit scheme • FR 2000 – Företagarnas riksförbund

ISO - 14000

ISO - 14000

 • SS-ISO 14040: 2006 – livscykelanalys, principer och strukturer • SS-ISO/TS 14044: 2006

• SS-ISO 14040: 2006 – livscykelanalys, principer och strukturer • SS-ISO/TS 14044: 2006 – Livscykelanalys – krav och vägledning • SIS-IS=/TS 14048: 2002 Format för datadokumentation

 • ISO/14049 – miljöledning Livscykelanalys – exempel på tillämpning – definition av mål

• ISO/14049 – miljöledning Livscykelanalys – exempel på tillämpning – definition av mål och omfattning samt inventeringsanalys • ISO 14042 – miljöledning – exempel på tillämpningar

Angränsande standardet • Miljöledningssystem SS-ISO 14001 • Miljömärkning SS-ISO 14024 – miljömärkning baserad på

Angränsande standardet • Miljöledningssystem SS-ISO 14001 • Miljömärkning SS-ISO 14024 – miljömärkning baserad på livscykelanalys. • Egna miljöuttalanden SS-ISO 14021 – riktlinjer för hur en LCA-studie skall utföras och granskas innan de publiceras som korrekt utförd LCA

 • Miljövarudeklarationer SS-ISO 14025 – hur miljövarudeklarationer kan göras jämförbara med deklarationer för

• Miljövarudeklarationer SS-ISO 14025 – hur miljövarudeklarationer kan göras jämförbara med deklarationer för andra produkter • Miljökommunikation SS – ISO 14063 –hur man läger upp en strategi, definierar målgrupp, kommunicerar och följer upp

 • Utvärdering av miljöprestanda SS-ISO 14031 – hur mäts miljöprestanda – hur undviker

• Utvärdering av miljöprestanda SS-ISO 14031 – hur mäts miljöprestanda – hur undviker man att bortse från tidigare förädlingssteg e. t. c. • Miljöanpassad produktutveckling SIS-ISO/TR 14062 • Växthusgaser SS-ISO 14064 -1, 2, 3 -hur bedömer man påverkan av växthusgaser

STEG 1 – LEDNINGENS BESLUT

STEG 1 – LEDNINGENS BESLUT

LEDNINGENS BESLUT • Ekonomiska skäl – spara pengar – Krav från kunder/leverantörer – Trovärdighet

LEDNINGENS BESLUT • Ekonomiska skäl – spara pengar – Krav från kunder/leverantörer – Trovärdighet • • Riskreduktion Miljöskäl Lagkrav Personalskäl

MILJÖUTREDNING

MILJÖUTREDNING

MILJÖUTREDNING • Identifiera hur verksamheten/ produkter/ tjänster påverkar miljön • Värdera miljöaspekterna • Undersöka

MILJÖUTREDNING • Identifiera hur verksamheten/ produkter/ tjänster påverkar miljön • Värdera miljöaspekterna • Undersöka relation till lagkrav, standardkrav, kundkrav, affärsnytta

Utred • Vilka verksamheter är viktigast att förändra • Vilka aktiviteter har störst betydelse

Utred • Vilka verksamheter är viktigast att förändra • Vilka aktiviteter har störst betydelse för att kunderna skall bli nöjda • Aspekter som påverkar arbetsmiljö och sociala frågor

Miljöaspekt • En miljöaspekt är - delar av en organisations aktiviteter produkter som kan

Miljöaspekt • En miljöaspekt är - delar av en organisations aktiviteter produkter som kan påverka miljön • • Transport är en (miljö)aspekt Utsläpp av NOx är en miljöpåverkan Försurning (sänkt p. H) är en miljöeffekt Utslagning av arter är en miljökonsekvens

Typer av miljöaspekter • Operationella (hårda) miljöaspekter – material och energiflöden – transporter, utsläpp

Typer av miljöaspekter • Operationella (hårda) miljöaspekter – material och energiflöden – transporter, utsläpp • Organisatoriska (mjuka) miljöaspekter – kemikalierutiner, engagemang hos ledning, rutiner • Olycksrisker • Indirekta miljöaspekter - aspekter relaterade till tredje part

VÄRDERING AV MILJÖASPEKTER

VÄRDERING AV MILJÖASPEKTER

VÄRDERING AV MILJÖASPEKTER

VÄRDERING AV MILJÖASPEKTER

Informationskällor - miljöpåverkan

Informationskällor - miljöpåverkan

(Det naturliga steget) Man har i samarbete med forskare tagit fram fyra systemvillkor för

(Det naturliga steget) Man har i samarbete med forskare tagit fram fyra systemvillkor för att uppnå hållbarhet. • Förhindra koncentrationsökning av ämnen från berggrunden i naturen. • Förhindra koncentrationsökning av ämnen från samhällets produktion i naturen. • Inte utsätta naturen för undanträngning med fysiska metoder. • Inte hindra människor att tillgodose sina behov.

MILJÖPOLICY

MILJÖPOLICY

MILJÖPOLICY Länsförsäkringar Västerbotten är … Vi ska … i de beslut vi tar och

MILJÖPOLICY Länsförsäkringar Västerbotten är … Vi ska … i de beslut vi tar och i de handlingar vi utför ta miljöhänsyn så att vi genom ständiga förbättringar minskar vår miljöpåverkan och förebygger föroreningar inom vår verksamhet. Vi ska … genom att samarbeta med myndigheter, organisationer och våra kunder utforma vårt miljöarbete i samklang med samhällets lagstiftning och miljömål. Vi ska … öka vår miljökompetens och genom vårt engagemang i miljöfrågor påverka våra kunder och leverantörer. Genom att… arbeta med skadeförebyggande verksamhet aktivt över tiden verka för att sänka utsläppen av koldioxid och därigenom minska vår påverkan på växthuseffekten aktivt över tiden bidra till hushållningen med naturresurser aktivt över tiden verka för att minska användning och utsläpp av miljöskadliga ämnen Så att vi … bidrar till en hållbar utveckling i samhället och förblir ett trovärdigt alternativ vad beträffar miljöarbete inom bank och försäkring

MILJÖMÅL

MILJÖMÅL

Miljömål Varbergs miljömål 2008 -2015 1. 2. 3. 4. 5. Klimatpåverkan ska minska genom

Miljömål Varbergs miljömål 2008 -2015 1. 2. 3. 4. 5. Klimatpåverkan ska minska genom ökad energieffektivisering och minskad användning av fossila bränslen. Den lokala produktionen och användningen av förnyelsebar energi ska öka. Utsläppet av koldioxid per invånare i Varbergs kommun ska som ett medelvärde för perioden 2010 -2012 vara mindre än 4 ton per år, vilket motsvarar en minskning med cirka 10 procent jämfört med 2000 års nivå. Senast år 2012 ska det finnas en lokal produktion av biogas på minst 19 GWh per år som levereras som fjärrvärme till fastigheter samt som fordonsgas. Energianvändningen i kommunens fastigheter ska effektiviseras och baseras på förnyelsebara energikällor. Fordon som kommunen köper in eller ingår leasingavtal om ska vara miljöfordon. Minst 20 procent ska vara gasdrivna fordon.

LIVSCYKEL-ANALYS Varför - LCA Grunder och principer Den mycket korta beskrivningen

LIVSCYKEL-ANALYS Varför - LCA Grunder och principer Den mycket korta beskrivningen

LCA – mycket kort • Först bestämmer man sig för vilken industriell nytta man

LCA – mycket kort • Först bestämmer man sig för vilken industriell nytta man vill studera och vilken miljöpåverkan man tänker ta hänsyn till. Och vilken aspekt av miljöpåverkan

LCA – mycket kort • Sen bokför man hur mycket råvaror och komponenter som

LCA – mycket kort • Sen bokför man hur mycket råvaror och komponenter som krävs för att tillverka produkten. Hur mycket energi i form av el och olja som används och hur mycket råvaror

LCA – mycket kort • Därefter letar man upp de processer som levererar dessa

LCA – mycket kort • Därefter letar man upp de processer som levererar dessa råvaror och komponenter , el, olja m m och bokför alla råvaror , komponenter och energi som dessa behöver

LCA – mycket kort • Och sedan fortsätter man bakåt steg för steg tills

LCA – mycket kort • Och sedan fortsätter man bakåt steg för steg tills man hittat alla flöden av materia och energi som utvunnits ur naturen

LCA – mycket kort • När man hittat alla processer som krävs för att

LCA – mycket kort • När man hittat alla processer som krävs för att göra produkten hämtas data in om miljöpåverkan av utsläppen för varje delprocess

LCA – mycket kort • En sammanräkning av all miljöpåverkan ger en kvalitativ och

LCA – mycket kort • En sammanräkning av all miljöpåverkan ger en kvalitativ och kvantitativ bild av produktens miljöpåverkan

Varför använda livscykelanalys • Beskriver en verksamhets miljöpåverkan och kan vara vägledande inför förändringar

Varför använda livscykelanalys • Beskriver en verksamhets miljöpåverkan och kan vara vägledande inför förändringar i processen, investeringar, produktförändringar

Varför använda livscykelanalys • Vägleder vid val av två produkter – traditionella glödlampor och

Varför använda livscykelanalys • Vägleder vid val av två produkter – traditionella glödlampor och lågenergilampor

Varför använda livscykelanalys • Identifierar ”svaga” delprocesser • Marknadsföringsskäl

Varför använda livscykelanalys • Identifierar ”svaga” delprocesser • Marknadsföringsskäl

LCA – i produktens idéfas • Idéfasen – man diskuterar form, funktion och material

LCA – i produktens idéfas • Idéfasen – man diskuterar form, funktion och material – studera redan gjorda och relevanta analyser

LCA – i produktens designfas • Design – form, funktion och material i stort

LCA – i produktens designfas • Design – form, funktion och material i stort sett bestämda – det är möjligt att använda LCA för att bedöma konsekvenser av valda råmaterial, energianvändning och avfallshantering

LCA – i produktens produktionsfas • Produktionsanpassning – ont om tid. Opraktiskt med genomgripande

LCA – i produktens produktionsfas • Produktionsanpassning – ont om tid. Opraktiskt med genomgripande LCA-analyser. Bra med tillgång till databanker

LCA – i produktens utvecklingscykel • Produkten når konsumenten. LCA ger underlag för miljödeklaration

LCA – i produktens utvecklingscykel • Produkten når konsumenten. LCA ger underlag för miljödeklaration och kan användas i produktinformation och reklam

Produktens livscykel • En livscykelanalys tar hänsyn till hur produkten påverkar naturen från vaggan

Produktens livscykel • En livscykelanalys tar hänsyn till hur produkten påverkar naturen från vaggan till graven • Människan drar nytta av produkten, men upplever samtidigt olika typer av miljöpåverkan • Systematiken i LCA kan också överföras till att studera företagets sociala ansvar – standard under arbete

Produktens livscykel

Produktens livscykel

60

60

61

61

En livscykelanalys enligt ISO 14040 är indelad i fyra steg. 1. Målbeskrivning och omfattning:

En livscykelanalys enligt ISO 14040 är indelad i fyra steg. 1. Målbeskrivning och omfattning: Undersökningens syfte och ambitionsnivå beskrivs. 2. Inventeringsanalys: Information om material och processer samlas in, miljöbelastningen för de ingående processerna fastställs. 3. Miljöpåverkan: Denna fas delas in i tre steg: Klassificering, karakterisering och värdering. 4. Resultattolkning: . . . som också kan innehålla en förbättringsanalys för hur produktens miljöpåverkan minskas.

STEG 1 – mål och omfattning • Följande skall finnas med – Produktsystemets funktion/funktioner

STEG 1 – mål och omfattning • Följande skall finnas med – Produktsystemets funktion/funktioner – Systemgränser – Allokeringsmetoder – Påverkanskategorier och metodik – Datakrav – Antaganden – Begränsningar

STEG 2 - Livscykelinventering

STEG 2 - Livscykelinventering

http: //lca. jrc. europa. eu/lcainfohub/ database. List. vm

http: //lca. jrc. europa. eu/lcainfohub/ database. List. vm

1 kg plywood

1 kg plywood

Steg 3 Miljöpåverkansbedömning • Miljöpåverkansbedömning i LCA görs med hjälp av en miljöåverkansbedömningsmetod vilket

Steg 3 Miljöpåverkansbedömning • Miljöpåverkansbedömning i LCA görs med hjälp av en miljöåverkansbedömningsmetod vilket är en sammanhängande kombination av miljöpåverkanskategorier, kategoriindikatorer, kategoriseringsmodeller och kategoriseringsfaktorersamt viktningsfaktorer

Metoder • EPS – environmental priority System – svenskt volvo • ECO – indikator

Metoder • EPS – environmental priority System – svenskt volvo • ECO – indikator – holländskt • EDIP – Environmental Design of Industrial Products – produktutveckling, konstruktion danskt LIME – life cycle Impact assessment Method based on endpoint modelling Japans modell • (Dutch) handbock of LCA – fullständig handbok för att utföra LCA • Impact 2002 – Bygger på Eco med tillägg för toxicitetsdata

 • Swiss Ecoscarcity – baseraad på miljöns tålighet för utsläpp och resursuttag •

• Swiss Ecoscarcity – baseraad på miljöns tålighet för utsläpp och resursuttag • JEPIX – Japan environmental Policy Priorities Indse – basera dpå Swiss Ecocarcity • TRACI (Tool for Reductuin ann Assessment of Chemical and other Environmental Impacts) USA

http: //eps. esa. chalmers. se/defaultmet hod. htm

http: //eps. esa. chalmers. se/defaultmet hod. htm

Steg 4 - tolkning • Tolkningsskedet består av följande delar • Identifiering av viktiga

Steg 4 - tolkning • Tolkningsskedet består av följande delar • Identifiering av viktiga frågeställningar som kommit fram under analysen • Utvärdering av studiernas fullständighet • Formulering av slutsatser, beskrivningar av begränsningar och rekommendationer

LCA-rapporten är en teknisk rapport • Där. . . – Tydligheten står i centrum

LCA-rapporten är en teknisk rapport • Där. . . – Tydligheten står i centrum – komlpext underlag kräver att rapporten är välstrukturerad och möjliggör överblick – Sifforna är väldokumenterade – Det egna tänkandet är väl dokumenterat

Kritisk genomgång • Görs av en expert på LCA • Ger ökad kompets •

Kritisk genomgång • Görs av en expert på LCA • Ger ökad kompets • Ger garanterad kvalitet – Metoderna som används är i överensstämmelse med internationell standard – Metoderna som används är vetenskapligt och tekniskt acceptabla – Data som används är korrekt och rimliga i förhållande till studiens målsättning – Tolkningarna återspeglar de identifierade begränsningarna och studiens målsättning – Studiens rapport är transparent och i överensstämmelse med resultatet

EXEMPEL - VINFÖRPACKNINGAR

EXEMPEL - VINFÖRPACKNINGAR

Funktionell enhet • Nyttigheten som har valts är att kunna tillhandahålla befolkningen i Umeå

Funktionell enhet • Nyttigheten som har valts är att kunna tillhandahålla befolkningen i Umeå med totalt 1000 liter vin. Detta vin förpackas antingen i glasflaska med en volym på 0, 75 liter eller i Tetra Pak med volymen 1 liter.

Systembeskrivning - glas

Systembeskrivning - glas

Systembeskrivning Tetra. Pak

Systembeskrivning Tetra. Pak

2 Inventeringsanalys • För en flaska vin som rymmer 750 ml väger själva glaset

2 Inventeringsanalys • För en flaska vin som rymmer 750 ml väger själva glaset i flaskan 527 g. (1) Detta motsvarar en vikt på ungefär 703 g per liter vin. I dessa siffror ingår ej själva förslutningen av vinflaskan. För att kunna förvara 1000 liter vin behövs ungefär 1 333 stycken vinflaskor á 750 ml, vilket motsvarar ungefär 703 kg glas. • Flaskglas är av typen natronkalks-kvartsglas, även kallar natronkalksglas. Detta glas tillverkas till största del av råmaterialen kvarts som är en typ av sand (kiseldioxid), natriumkarbonat, kalksten, dolomit (kalciummagnesiumkarbonat) och ibland även fältspat (innehåller bl. a. kiseldioxid). (2) Förutom dessa används även återvunnet, krossat glas. Även andra material används, men i mycket mindre mängder. Dessa ämnen är bland annat aluminiumoxid (Fe 2 O 3), natriumsulfat (Na. SO 4) och magnetit (Fe 2 O 3).

Glastillverkning

Glastillverkning

Transporter m m

Transporter m m

Totalt glas

Totalt glas

Tetra. Pak • Vätskekartong Tetra Prisma Aseptic som rymmer 1 liter vin väger 34,

Tetra. Pak • Vätskekartong Tetra Prisma Aseptic som rymmer 1 liter vin väger 34, 5 g vilket motsvarar 34, 5 kg för 1000 liter vin. (1) • Vätskekartongens innehåll består av laminerad kartong med tunna lager av aluminiumfolie och lager av polymerer, se figur 3. • Tetra Paks aseptiska förpackningar består av 73 % kartong, 22 % polyeten och 5 % aluminiumfolie. (17) Detta motsvarar 25, 185 kg kartong, 7, 59 kg polyeten och 1, 725 kg aluminiumfolie, vilket tillsammans bildar 34, 5 kg Tetra Pak.

Kartong

Kartong

Aluminiumtackor

Aluminiumtackor

Aluminiumfolie

Aluminiumfolie

Polyeten - input

Polyeten - input

Polyeten - output

Polyeten - output

Produktion av Tetra. Pak

Produktion av Tetra. Pak

Totalt Tetra. Pak

Totalt Tetra. Pak

Miljöpåverkan

Miljöpåverkan

Påverkan uttryckt i ELU

Påverkan uttryckt i ELU

Relation till medlesvenskens CO 2 utsläpp

Relation till medlesvenskens CO 2 utsläpp

Tolkning • Enligt resultaten ovan är Tetra Pak att föredra som förpackning till vin

Tolkning • Enligt resultaten ovan är Tetra Pak att föredra som förpackning till vin utifrån ett miljöpåverkansperspektiv. Glasflaskor har dock den fördelen att de kan återvinnas hur många gånger som helst, vilket är positivt för miljön eftersom mindre råvaror krävs vid framställningen av nytt glas. Tetra Pak kan inte återanvändas för att skapa nya förpackningar av Tetra Pak. Den negativa effekt detta har på miljön med avseende på resursanvändning, är mindre än den negativa miljöpåverkan glasflaskproduktionen har. Slutsatsen är att konsumenterna i Umeå bör köpa vin paketerat i Tetra Pak. • Eftersom en Tetra Pak med vin i genomsnitt är billigare per förpackning och även innehåller mer vin än en glasflaska, samtidigt som själva förpackningen är mycket bättre för miljön, borde valet för alla Umeåbor vara självklart!