Introduktion i laboratorieskerhet och kemiska arbetsmiljrisker Frelsare Arbets

Introduktion i laboratoriesäkerhet och kemiska arbetsmiljörisker Föreläsare: Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska universitetssjukhuset och akademin vid Göteborgs universitet

Föreläsningens innehåll • Vad säger arbetsmiljölagen om kemiska arbetsmiljörisker, exempel • Vad är risker på lab, exempel • Hur kan man förbättra arbetsmiljö och minska risker? • Några råd och tips • Diskussion

Arbetsmiljölagen Arbetsmiljöverkets AFSar • • • AFS 2011: 19 Kemiska arbetsmiljörisker AFS 2011: 18 Hygieniska gränsvärden AFS 2001: 1 Systematiskt arbetsmiljöarbete. AFS 2005: 1 Mikrobiologiska arbetsmiljörisker-smitta, toxinpåverkan, överkänslighet. AFS 2009: 2 Arbetsplatsens utformning AFS 2001: 3 Användning av skyddsutrustning AFS 1998: 1 Belastningsergonomi AFS 2007: 5 Gravida och ammande arbetstagare AFS 1999: 07 Första hjälpen och krisstöd

Arbetsmiljöverkets AFS 2011: 19 Kemiska arbetsmiljörisker, exempel Arbetsgivaren har arbetsmiljöansvaret och är skyldig att tillse att arbetstagaren har kompetens för att utföra arbetet på ett säkert sätt Arbetstagaren har skyldighet att ta reda på riskerna, arbeta på ett sätt så de minimeras och följa regler och instruktioner • En skriftlig riskbedömning skall göras för varje arbetsmoment. • Arbetet skall planeras så att det kan utföras med betryggande säkerhet • Arbetstagare skall få tillfredsställande information om risker och om skyddsåtgärder • Beredskapsplan för olyckor och nödsituationer • Det skall finnas en förteckning över hälsoskadliga, miljöfarliga, brandfarliga och explosiva ämnen som finns på arbetsplatsen. Förteckningen skall innehålla namn, användning, förbrukning och farosymboler och relevanta riskfraser

AFS fortsättning • Det skall finnas aktuella varuinformationsblad/säkerhetsblad för alla farliga ämnen • Ytterligare skriftlig skyddsinformation • Förpackningar, förvaringskärl och rörledningar för kemikalier skall vara märkta enligt gällande bestämmelser • Kemikalier skall förvaras så att hälso- och olycksfallsrisker undviks. • Uppgifter om avfall

• • • • Vad är risker på lab, exempel Hälsofarliga kemikalier Eldfarliga och explosiva ämnen Varma föremål Kalla föremål Eldsvåda Elektricitet Buller Glas/glasutrustning Verktyg Strålning Gaser och trycksatta anordningar Avfall Mikrobiologiska risker Ergonomi, arbetsställningar Psykologi och chargonger

Kemiska hälsorisker Hälsorisken beror på kemikaliens inneboende egenskaper, toxicitet och på vilket sätt och hur mycket man exponeras för dem Kemikalier kan ge både akuta och kroniska hälsoeffekter Akuta • Livshotande skador • Skada vitala organ • Frätskador • Reproduktionsstörande (fördjupning Dag 4 ” Graviditet och kemiskt arbete”) • Hudirritation Kroniska • Cancerframkallande • Mutagena • Reproduktionsstörande (fördjupning Dag 4 ” Graviditet och kemiskt arbete”) • Allergi, astma, luftrörsbesvär (fördjupning Dag 4 ” Astma, allergi och laboratoriearbete”) Miljörisker • Persistent • Ackumulerbart (biotillgängligt) • Toxiskt

Några vanligt förekommande hälsofarliga kemikalier Giftiga kemikalier • Cyanider • Vätefluorid, väte klorid, klor, brom, svaveldioxid, fosgen, nitrösa gaser (NO 2 och N 2 O 4) • Svavelväte, kolmonoxid • Kvicksilver • Organiska lösningsmedel; koldisulfid, bensen, hexan, toluen, klorerade kolväten • Tungmetallsalter; arsenik-, barium-, bly- och kvicksilver föreningar

Eldfarliga och explosiva ämnen (fördjupning Dag 2 ”brandfarliga och explosiva varor”) • Organiska lösningsmedel; eter, petroliumeter, aceton, bensen, koldisulfid, bensin, etanol • Väte • Kolväterika gasblandningar som acetylen, stadsgas och gasol • Natrium och kalium • Starka oxidationsmedel; klorater, perklorater, nitrater och peroxider

Frätande kemikalier • Alkalier; ammoniak, natrium- och kaliumhydroxid • Mineralsyror; fluorväte-, salt-, svavel-, salpeter- och fosforsyra samt brom • Perklorsyra Varma föremål • Eld och heta föremål • Även vissa kemikalier; vit(gul)fosfor Kalla föremål • Frysar (-80°C) • Kolsyreis

Eldsvåda (fördjupning Dag 2 ”brandfarliga och explosiva varor”) • Kemikalier kan börja brinna • Utrustning kan börja brinna Elektricitet • Strömförande föremål • Arten och graden av skadan är svår att förutse • Växelström är farligare än likström Buller • Hög ljudvolym i instrumentrum

Glas/glasutrustning • Det vanligaste materialet man jobbar med på kemiskt lab • Skärsår den kanske vanligaste skadan på kemiskt lab Råd och tips: • I möjligaste mån släng söndriga och kantstötta saker. • Träna nya medarbetare hur man jobbar praktiskt med glasutrustning. Verktyg • Skalpeller, knivar, saxar……… Strålning (Fördjupning dag 2 ”Strålning i laboratoriemiljöer”) Laboratorier har ofta någon eller några strålningskällor • Radioaktiva ämnen • Röntgen • UV-strålning

Avfall (Fördjupning Dag 3 ”Förvaring och avfallshantering”) AFS ej tydlig. Sortering, förvaring, uppmärkning och hantering. • Kemikalieavfall • Glasavfall • Riskavfall Gaser och trycksatta anordningar (Fördjupning Dag 3 ” Gashantering och gaskännedom. Högrena gaser och gasblandningar”) Ingår i de flesta laboratorier • Tryckluft • Instrument och analysutrustningar

Mikrobiologiska risker (Fördjupning dag 2 ” Mikrobiologiska arbetsmiljörisker vid laboratoriearbete ”) • Smitta • Toxinpåverkan • Överkänslighet Ergonomi, arbetsställningar (Fördjupning dag 4 ” Ergonomi och belastningsbesvär”) • Statiskt arbete • Konstiga arbetsställningar Psykologi och chargonger • Ha respekt • Var inte rädd • Följ regler

Hur kan man förbättra arbetsmiljön och minska risker? Arbetsgivaren har arbetsmiljöansvaret och är skyldig att tillse att arbetstagaren har kompetens för att utföra arbetet på ett säkert sätt Arbetstagaren har skyldighet att ta reda på riskerna, arbeta på ett sätt så de minimeras och följa regler och instruktioner • Välja den minst farliga kemikalien • Välja den arbetsmetod som medför minst exponering • Arbeta i ventilerat skydd (dragskåp, dragbänk, punktutsug) (fördjupning Dag 3 ”Skyddsventilation”) • Skyddsutrustning (glasögon, handskar, labrock, skyddsmask mm) (fördjupning Dag 3 ”Personligt skydd”) • Nöddusch och ögondusch • Beredskap för den dag om/när olyckan inträffar (fördjupning Dag 4 ”Om olyckan är framme; tillbud, skador och anmälan av arbetsskada”)

Hur kan man förbättra arbetsmiljön och minska risker? (forts) Arbetsgivaren har arbetsmiljöansvaret och är skyldig att tillse att arbetstagaren har kompetens för att utföra arbetet på ett säkert sätt Arbetstagaren har skyldighet att ta reda på riskerna, arbeta på ett sätt så de minimeras och följa regler och instruktioner • Håll ordning på labbänk och i dragskåp • Märkning • Torka upp spill (eller torka inte upp spill)

Några råd och tips Arbetsgivaren har arbetsmiljöansvaret och är skyldig att tillse att arbetstagaren har kompetens för att utföra arbetet på ett säkert sätt Arbetstagaren har skyldighet att ta reda på riskerna, arbeta på ett sätt så de minimeras och följa regler och instruktioner Gå kontinuerligt igenom alla rutiner, PM, riskbedömningar och instruktioner osv Arbeta i skyddsventilation på bra sätt Skapa klädkod • Kläder, glasögon, handskar, labrock, skyddsmask mm) Pratfria och/eller telefonfria zoner Beakta psykologi och chargonger

Diskussion