Intranasal lkemedelsadministrering MAD Mucosal Atomization Device Vad r

  • Slides: 27
Download presentation
Intranasal läkemedelsadministrering

Intranasal läkemedelsadministrering

MAD® Mucosal Atomization Device: Vad är nu detta? Sprutdriven nässpray! Generell titel

MAD® Mucosal Atomization Device: Vad är nu detta? Sprutdriven nässpray! Generell titel

MAD®: Vad gör den? Konverterar vätska till en fin dimma Generell titel 30 till

MAD®: Vad gör den? Konverterar vätska till en fin dimma Generell titel 30 till 60 micron droppar

Åstadkommer en optimal partikelstorlek för att passa mucosa membranen i nässlemhinnan = cirka 30

Åstadkommer en optimal partikelstorlek för att passa mucosa membranen i nässlemhinnan = cirka 30 micron Generell titel

Varför läkemedel i näsan? Läkemedel som administreras via nässlemhinnan absorberas dirkekt till blodbanan och

Varför läkemedel i näsan? Läkemedel som administreras via nässlemhinnan absorberas dirkekt till blodbanan och cerebrospinalvätskan. 40% av kroppens blodflöde går genom näsan! Luktslemhinna, nerve Hjärnan CSF Rikt vaskulariserad nässlemhinna Generell titel

Varför intranasal läkemedelsadministration? • Enkelt och bekvämt • Verkar snabbare än per os medicinering

Varför intranasal läkemedelsadministration? • Enkelt och bekvämt • Verkar snabbare än per os medicinering • Reducerar läkemedelsdosen – färre allvarliga biverkningar • Smärtfritt – inga stick behövs • Ingen omfattande utbildning behövs • Säkert! Eliminerar stickrisker • Inga toppar i serumkoncentration som ofta ses vid ivadministering • Upplevs mindre skrämmande av barn och föräldrar Generell titel

Allmäna principer för IN administrering Första passage metabolism Näs – hjärn - vägen Biotillgänglighet

Allmäna principer för IN administrering Första passage metabolism Näs – hjärn - vägen Biotillgänglighet Generell titel

Första passage metabolism Molekyler som absorberas via tarmen, inkluderande all oral medicinering passerar “porta

Första passage metabolism Molekyler som absorberas via tarmen, inkluderande all oral medicinering passerar “porta cirkulationen” och transporteras till levern. Leverenzymer bryter sedan ner de flesta molekyler och det kvarstår endast en liten fraktion som når blodbanan som aktiva metaboliter. SUMMA: Nasalt givna läkemedel genomgår ingen första passagen metabolism. Generell titel

Första passage metabolism Venösa systemet: transporterar blod från näsan direkt till hjärtat – ingen

Första passage metabolism Venösa systemet: transporterar blod från näsan direkt till hjärtat – ingen lever metabolism Lever: 90% av per os medicinering metaboliseras och förstörs av levern innan det når hjärtat Portacirkulationen: Allt blod från tarmarna går genom levern för “avgiftning” Generell titel Nasal: Läkemedel absorberas direkt till venösa systemet Hjärtat: pumpar blod till direkt till hela kroppen utan delay Oral medicinering: Kvarstannar I magen i 30 -45 minuter

Näs-hjärn-vägen Luktslemhinnan, nerv Olfactoriska slemhinnan (luktslemhinnan på luktarean i näsan) står i direkt kontakt

Näs-hjärn-vägen Luktslemhinnan, nerv Olfactoriska slemhinnan (luktslemhinnan på luktarean i näsan) står i direkt kontakt med hjärnan och cerebrospinalvätskan Dvs. Läkemedel som absorberas genom denna slemhinna når cerebrospinalvätskan direkt Hjärnan CSF Detta kallas näs-hjärn-vägen och medför en mycket snabb väg för läkemedel att nå hjärnan Rikligt vaskulariserad nässlemhinna Generell titel

Biotillgänglighet Hur mycket av det givna läkemedlet når blodbanan? Exempel: • IV medicinering medför

Biotillgänglighet Hur mycket av det givna läkemedlet når blodbanan? Exempel: • IV medicinering medför 100% biotillgänglighet • De flesta oralt givna läkemedel medför 5%-10% biotillgänglighet beroende på nedbrytning i tarm och lever • Intranasal medicinering varierande biotillgänglighet: • Naloxone nästan 100% - samma som iv • Midazolam varierar från 60% (droppar) – 80% (dimspray) • Fentanyl cirka 70% Generell titel

Alla läkemedel kan inte ges intranasalt Faktorer som påverkar biotillgängligheten: Läkemedelsspecifikt • molekylstorlek •

Alla läkemedel kan inte ges intranasalt Faktorer som påverkar biotillgängligheten: Läkemedelsspecifikt • molekylstorlek • lipofilicitet • Läkemedlets volym och koncentration • Nässlemhinnans beskaffenhet • Andra faktorer • Nässlemhinnans täckning • läkemedlets partikel storlek Generell titel

Faktorer som påverkar biotillgängligheten Volym och koncentration: Låg volym - Hög koncentration. Det viktigaste!

Faktorer som påverkar biotillgängligheten Volym och koncentration: Låg volym - Hög koncentration. Det viktigaste! • För stor volym eller för låg koncentration medför att inte tillräcklig dos läkemedel kan absorberas för att verka effektivt • Volymer över 1 ml per näsborre är för stora och innebär att läkemedlet rinner ut • Idealisk volym är 0, 25 - 0, 3 ml per näsborre Generell titel

Nässlemhinnans karaktäristik: • Om någon defekt – medfödd eller förvärvad – kan detta sämre

Nässlemhinnans karaktäristik: • Om någon defekt – medfödd eller förvärvad – kan detta sämre upptag av läkemedel Exempel: • Vasokonstiktorer som oxymetazoline (näsdroppar mot nästäppa) • Näsblod, nästäppa, slemhinnemissbildningar, näsfrakturer m. m Generell titel

Andra faktorer: Nässlemhinnans täckningsgrad • Större yta = högre biotillgänglighet Partikel storlek: • 10

Andra faktorer: Nässlemhinnans täckningsgrad • Större yta = högre biotillgänglighet Partikel storlek: • 10 -60 microns tas bäst upp av nässlemhinnan • Mindre partiklar passerar till lungorna, större bildar droppar som rinner ur näsan Generell titel

Vilka läkemedel kan ges intranasalt? Intressanta terapiområden: Smärtkontroll • Fentanyl, sufentanil, diamorphine • Ketamine

Vilka läkemedel kan ges intranasalt? Intressanta terapiområden: Smärtkontroll • Fentanyl, sufentanil, diamorphine • Ketamine Sedering • Midazolam (Dormicum, Versed) • Lorazepam (Ativan, Temesta, Tavor) • Ketamine Generell titel

Antidoter: • Opiat (Heroin) överdoser • Naloxone (Narcanti) Generell titel

Antidoter: • Opiat (Heroin) överdoser • Naloxone (Narcanti) Generell titel

Smärt kontroll: Litteratur stöd Borland, Ann Emerg Med, 2006 • Intranasalt fentanyl verkade VÄL

Smärt kontroll: Litteratur stöd Borland, Ann Emerg Med, 2006 • Intranasalt fentanyl verkade VÄL SÅ BRA som IV morfin för att behandla smärtor beroende på brutna armar och ben Generell titel

Kendall, BMJ, 2001 • Intranasalt diamorphine verkade SNABBARE med lika god smärtkontroll som IM

Kendall, BMJ, 2001 • Intranasalt diamorphine verkade SNABBARE med lika god smärtkontroll som IM morphine vid extremitetsbrott. IN diamorphine föredrogs av patienter, föräldrar och läkare Generell titel

Många ytterligare vetenskapliga artiklar angående framgångsrik terapi med IN givna opioider i många olika

Många ytterligare vetenskapliga artiklar angående framgångsrik terapi med IN givna opioider i många olika sammanhang finns Se exempelvis www. intranasal. net • Sammanhang: • Akutmottagningar, Sjukhus, Post-op, Brännskadekliniker, preospitalt, dentalt • Läkemedel: • Fentanyl, Diamorphine, Meperidine, Sufentanil, Ketamine, Morphine, Generell titel

Krampterapi: Litteratur stöd Lahat et al: Comparison of intranasal midazolam with intravenous diazepam for

Krampterapi: Litteratur stöd Lahat et al: Comparison of intranasal midazolam with intravenous diazepam for treating febrile seizures in children: prospective randomised study. BMJ, 2000 Prospektiv studie: IN midazolam versus IV diazepam for prolonged seizures (>10 minutes) in children. Similar efficacy in stopping seizures (app. 90%). Time to seizure cessation: • IV Diazepam (Valium): 8, 0 minutes. • IN Midazolam (Versed): 6, 1 minutes. Konklusioner: Samma effektivitet i behandling av kramper. IN midazolam kontrollerar kramper snabbare då inget behov av PVK föreligger. Generell titel

Fisgin et al: Effects of intranasal midazolam and rectal diazepam on acute convulsions in

Fisgin et al: Effects of intranasal midazolam and rectal diazepam on acute convulsions in children: prospective randomized study. J Child Neurol, 2002 IN midazolam versus rectal diazepam for treatment of pediatric seizure. Prospective trial • Results: • IN midazolam effective in 87% of seizures. • Rectal diazepam effective in 60% • Konklusion: • IN midazolam är mer effektivt för att behandla kramper än rektalt diazepam och är mer socialt accepterat/lämpligt Generell titel

Scheepers et al: Is intranasal midazolam an effective rescue medication in adolescents and adults

Scheepers et al: Is intranasal midazolam an effective rescue medication in adolescents and adults with severe epilepsy? Seizure, 2000 IN midazolam for treatment of severe epilepsy in adults. • Result: • IN midazolam effective in 94% of seizures. Konklusion: • IN midazolam is an effective method for controlling seizures and is a “more acceptable and dignified route” than rectal diazepam. Generell titel

Generell titel

Generell titel

Opiat överdos: Litteratur stöd Barton et al: Efficacy of Intranasal naloxone as a needleless

Opiat överdos: Litteratur stöd Barton et al: Efficacy of Intranasal naloxone as a needleless alternative for treatment of opiate overdose in the prehospital setting. Journal of Emergency Medicine, 2005 83% of opiate overdoses responded to IN naloxone Lika snabbt som IV naloxone, men utan behov av PVK Generell titel

MAD® Nasal “Mucosal Atomizaion Device” Generell titel

MAD® Nasal “Mucosal Atomizaion Device” Generell titel

MAD® Nasal - tekniska data : • 4, 5 cm lång applikator med spraytop

MAD® Nasal - tekniska data : • 4, 5 cm lång applikator med spraytop som är 4, 3 mm i diameter • 0, 09 m. L dead space (endast toppen) • Koniskt formad plugg av mjuk skumplast som underlättar rätt position i näsborren • Latexfri • Inget utgångsdatum, särpackas • För engångsbruk • Fungerar i vilken position som helst • Ger partikelstorlek 30 micron Generell titel