INTERNATIONELL MEDIA Samhllskunskap 2 KOMMUNIKATIONSMODELLEN Sndar e Budskap

INTERNATIONELL MEDIA Samhällskunskap 2

KOMMUNIKATIONSMODELLEN Sändar e Budskap FEEDBACK Mottagare

VAD ÄR EN NYHET? v Nyhetsvärdet beror på: • Tidsavstånd- ju längre tid desto mindre värde • Geografiska avståndet- ju längre bort… • Kulturella avstånd- förståelse för, kunna identifiera sig

VÄRDERINGSFRITT? v Målet sakliga, allsidiga nyheter = omöjligt att nå, idag förnekar ingen detta. v TT= tidningarnas telegrambyrå Fri från statliga och partipolitiska intressen

INTERNATIONELLA NYHETSBYRÅER v AP= Associated Press, ägs gemensamt av ett stort antal USA-tidningar v UPI= United Press International, ägs sedan 1992 av ett saudiarabiskt Tv-bolag med säte i London. v Reuters, Svenska TT hämtar sina utrikesnyheter från Brittiska Reuters

USA-PRÄGLAD BILD v Vår bild av världen präglas av det urval som nyhetsbyråerna gör och de värderingar som styr urvalet (vad är viktigt). v Nyhetssäljande storföretag kritiseras ofta för att bara intressera sig för den rika delen av världen. v Norra halvklotet, glömmer de fattiga länderna i syd. v Kritiken gäller framförallt AP

MOTVIKT v Som motvikt har grupper av utvecklingsländer startat egena nyhetsbyråer. v INTER PRESS SERVICE, IPS

SVERIGE v Dagstidningar v Populärpressen v Föreningstidningar v Facktidsskrifter Ca 5 miljoner/dag I Sverige

USA v Wall Street journal v USA Today v Los Angeles Times v New York Times o Washington Post Ca 1 miljon/dag I USA

NEW YORK POST & WASHINGTON POST v Är de mest kända, har mest betydande makt v De har exklusiva nyheter som flitigt citeras v VARFÖR? v Undersökande journalistik investigating reporters, medvetna läckor v ALLA högt uppsatta amerikaner läser NYT & WP

USA TODAY v ”Junk News” = feta rubriker och mycket färgbilder v Merparten av de amerikanska dagstidningarna ägs av några få stora koncerner. v Största är Dow Jones (Wall Street Journal) och Gannet (USA Today)

2 MODERNA TRENDER I EUROPA & USA v 1) Ägandet koncentreras till några få kedjor • • Springer i Tyskland Hersant i Frankrike Murdoch i Storbritannien (Fox News) Bonnier i Sverige v 2) Större glapp mellan populära sensationstidningar och kvalitetstidningar för samhället, en välinformerad elit.

MEDIEIDEOLOGIER v Massmedierna påverkar oss, direkt eller indirekt. v Men frågan är, vilka som styr medierna. v Framförallt beror det på i vilket samhällssystem vi lever i. v Grovt sett finns fyra olika ideologier, medieideologier: Auktoritär ideologi Frihetliga ideologin Sociala ansvarsideologin Marxistiska medieideologin

AUKTORITÄR IDEOLOGI v Massmedia ska uppfostra medborgarna och fungera som en propagandaapparat för den sittande regimen. v Kritik mot det politiska styret bekämpas med censur. v Press, radio och tv ägs ofta av privata intressen, men publicisterna står under stark press av det styrande partiet. v Systemet var dominerande under 1600 - och 1700 -talets Sverige, då medierna var renodlade propagandaapparater för kungadömet.

AUKTORITÄR IDEOLOGI v Fanns även i Tyskland och Italien under WWII. v En variant, utvecklingsideologin med auktoritativa inslag, används idag. Där ses media som ett redskap för att påskynda landets utveckling. v Media ska användas i kampen för olika ekonomiska och sociala mål, samt upplysning om utbildning och hälsa.

FRIHETLIGA IDEOLOGIN v Utgår från att människor som får fri tillgång till information kring en fråga, själva kan urskilja vad som är sanning, och därefter göra sina val. v Massmedierna är helt oberoende från stat och politiska makthavare. v Media ska fungera som en tredje statsmakt vid sidan av regering och riksdag. v Fri och öppen debatt, ingen censur. v Kom i slutet av 1700 -talet till Sverige, och ledde 1766 till världens första tryckfrihetslag. Tryckfrihetsförordningen garanterade frihet från censur och gav offentlighet åt myndigheters handlande.

SOCIALA ANSVARSIDEOLOGIN v Accepterar den frihetliga synen på massmedierna, men har vissa kritiska invändningar. v Friheten anses ha blivit en frihet för massmediernas ägare och den politiska makten. v Här betonas istället ett samhällsansvar. Massmedierna måste även behandla och ta upp obekväma och udda nyheter, som inte alltid är så säljande.

MARXISTISKA MEDIEIDEOLOGIN v Var dominerande fram till 1990 -talets början i öststatsblocket. Försvann över en natt med muren. v Alla medier ägdes, drevs och kontrollerades av staten. Samtliga arbetare var statsanställda och förväntades tjäna staten, dvs. kommunistpartiets intressen. v Enligt Lenin skulle massmedia ställas i partiets tjänst och fungera som ett instrument i byggandet av det kommunistiska samhället. v Alla medier censurerades innan de gick i tryck eller sändes. I dag har man infört allt fler inslag av den frihetliga ideologin, men vissa spår finns fortfarande kvar.

OUTFOXED http: //www. youtube. com/watch? v=l. FDwd. R XCg 3 I