Instruktion till Barnrttsbaserade beslutsunderlag Barnkonventionen blir lag Lag

Instruktion till Barnrättsbaserade beslutsunderlag

Barnkonventionen blir lag Lag 1 januari 2020 Artiklarna 1 -42 ska gälla som svensk lag Nyöversättning gäller som lag (släng gamla versioner) Ökat krav på att lyssna på barn Det är en lag att rätta sig efter – inte ett perspektiv bland många andra

Barnkonventionen som lag Myndighetshandläggning (laglighetsprövning 13 kap kommunlagen): • VIKTIGT att dokumentera hur vi har kommit fram till barnets bästa i barnrättsbaserat beslutsunderlag • Alla invånare har rätt att få lagligheten av beslut fattade av nämnder, styrelse och fullmäktige prövad genom att överklaga till förvaltningsrätten • Om beslutet strider mot barnkonventionen genom t. ex. avsaknad av barnrättsbaserat beslutsunderlag kan förvaltningsrätten upphäva beslutet

Detta är den blankett vi använder oss av för att dokumentera ett barnrättsbaserat beslutsunderlag. Här laddar du ner blanketten

Inledande råd Visa presentationen som ”Bildspel” (välj längst ner i högra hörnet) Skriv kortfattat, inga långa argument Det är ett beslutsunderlag, det ska vara lätt att se vilka barnrättsaspekter som är viktiga för beslutet Det ska vara tydligt i slutdiskussionen om analysen visar: a) om beslutet är förenligt med barnkonventionen b) om det finns avvägningar att göra som påverkar barnets rättigheter

Inledningen

Ett namn eller mening som sammanfattar vad det är som har granskats. Ansvarig/a för analysen Den verksamhet/de verksamheter som tar fram beslutsunderlaget. Barn som berörs av beslutet kan variera, t. ex. : • Barn i alla åldrar upp till 18 år • Barn i en viss ålder • • Både pojkar och flickor Enbart pojkar Enbart flickor Barn med annan könsidentitet • Alla barn i hela länet • Alla barn i ett visst geografiskt område • Barn med psykisk ohälsa / kronisk sjukdom / funktionsnedsättning i allmänhet • Barn med en specifik typ av psykisk ohälsa / kronisk sjukdom / funktionsnedsättning • Barn med ett specifikt riskbeteende (självskadebeteende, spelberoende, rökning, alkohol, droger etc. ) • Barn med en specifik bakgrund, t. ex. födelseland, ursprungsland, modersmål etc.

Rätt till likvärdiga villkor, jämlikhet och förbud mot diskriminering (artikel 2)

Respekt och förbud mot diskriminering (artikel 2) Alla barn har rätt till alla rättigheter och ska ges likvärdig tillgång till Region Kronobergs stöd och resurser. Inget barn får diskrimineras på någon grund ◦ ◦ ◦ ◦ Även faktorer såsom: Kön • Bostadsort (postnummer) Ålder • Socioekonomisk bakgrund Sexuell läggning • Familjebakgrund Könsidentitet/könsuttryck Funktionsnedsättning Etnisk bakgrund Religion eller andra trosuttryck

Rätt till likvärdiga villkor, jämlikhet och förbud mot diskriminering (art. 2) Ger vi likvärdiga villkor för alla barn som berörs? Vilka barn riskerar att ”hamna utanför”? Gynnas vissa barn på andra barns bekostnad? Här beskriver vi hur vi har sett till att beslutet kommer alla berörda barn tillgodo. Det handlar om likvärdiga villkor utan diskriminering. En analys bör även inkludera risken för vissa barn att ”hamna utanför” det vi erbjuder, eller om vissa barn gynnas på andra barns bekostnad. Här kan vi beakta aspekter såsom barnens ålder, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, könsidentitet eller könsuttryck, sexuella läggning, religion eller annan trosuppfattning, socioekonomiska bakgrund och bostadsort.

Exempel på formuleringar: Rätt till likvärdiga villkor, jämlikhet och förbud mot diskriminering (art. 2) Ger vi likvärdiga villkor för alla barn som berörs? Vilka barn riskerar att ”hamna utanför”? Gynnas vissa barn på andra barns bekostnad? En bedömning görs att (beskriv beslutet) innebär … a) …likvärdiga villkor för alla barn i Kronoberg/alla berörda barn. Det finns inget i analysen som tyder på att barn kommer att diskrimineras på något sätt av beslutet, eller att några barn gynnas på andra barns bekostnad. b) … att majoriteten av barn i Kronoberg gynnas av beslutet. Det kan dock finnas en risk att (nämn berörd grupp barn, t. ex. i viss ort, med funktionsnedsättning, ålder etc. ) inte i samma utsträckning som andra barn kan tillgodogöra sig (beslutet). c)… inga barn diskrimineras av detta beslut. Detta förutsätter dock att hänsyn tas till (nämn berörd grupp barn, t. ex. barn till utsatta EU-migranter, barn i vissa socioekonomiska grupper etc. ) så att deras rätt att inte diskrimineras respekteras fullt ut.

Exempel på formuleringar: Rätt till likvärdiga villkor, jämlikhet och förbud mot diskriminering (art. 2) Ger vi likvärdiga villkor för alla barn som berörs? Vilka barn riskerar att ”hamna utanför”? Gynnas vissa barn på andra barns bekostnad? Exempel från en fiktiv regional cykelplan: En bedömning görs att utvecklingen av cykelbanor i tättbebyggda områden enligt den regionala cykelplanen gynnar majoriteten av barn i Kronoberg. Samtidigt visar analysen en risk för att de som bor utanför tättbebyggda områden i mindre utsträckning än andra barn kan tillgodogöra sig liknande strategiskt planerade och säkra cykelbanor till och från hemmet, förskolor/skolor och fritidsaktiviteter.

Bedömning av barnets bästa (artikel 3)

Barnets bästa (artikel 3) Kommer beslutet att ha en faktisk påverkan på barn, kortsiktigt eller långsiktigt? I så fall ska vi göra en prövning av barnets bästa Vid alla åtgärder som rör barn ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets I första handlar om att detta är en Detta är två verb som tydliggör vikten bästa. viktig princip som vi inte kan välja bort. av att vi tänker till. Det är dock inget ”ska-krav”. Om vi inte kan göra det vi bedömer blir bäst för barnen ska vi motivera varför. Vi ska även förklara vad vi istället gör för att kompensera så att det blir så bra som möjligt för barn. Vad barnets bästa är klargörs på de kommande bilderna. Vi ska beakta (ta reda på) och bedöma (analysera) vad som blir bäst för barnet.

Barnets bästa (artikel 3) Vi ska säkerställa att vår verksamhet uppfyller fastställda normer, särskilt vad gäller: barns säkerhet barns hälsa personalens antal och lämplighet behörig tillsyn

Prövning av barnets bästa (art. 3) Frågan som ska prövas Vad är barnets bästa på kort och lång sikt? Vad är praxis i andra regioner? Vad är vår beprövad erfarenhet? Vad säger forskning och evidens att barnets bästa är? Vad ger nationella riktlinjer och rutiner för vägledning? Vad anser barnet och vårdnadshavare m. fl. är barnets bästa? Vad i barnkonventionen och andra lagar måste vi ta hänsyn till utifrån barnets bästa? DISKUSSION Slutsats: Barnets bästa i det här beslutet är…

Barnets bästa (art. 3) Vad är bäst för barn enligt forskning, nationella riktlinjer, praxis i andra regioner, vår egen beprövade erfarenhet, enligt barn, samt på kort och lång sikt? På vilket sätt har vi tagit hänsyn till barnens bästa i beslutet? Här beskriver vi vad vi har kommit fram till är barnens bästa i det beslut vi ska ta. Så långt det är möjligt ska barnets bästa vara vägledande för beslutet. Om vi finner att det finns andra faktorer som väger tyngre eller om barnets bästa inte kan genomföras på grund av t. ex. otillräcklig ekonomi, personal eller kompetens ska vi förklara detta i beslutet. Om vi inte kan utgå från det vi anser är barnens bästa ska vi förklara vad vi istället gör för att säkerställa barnens rättigheter.

Exempel på formuleringar: Barnets bästa (art. 3) Vad är bäst för barn enligt forskning, nationella riktlinjer, praxis i andra regioner, vår egen beprövade erfarenhet, enligt barn, samt på kort och lång sikt? På vilket sätt har vi tagit hänsyn till barnens bästa i beslutet? Bedömningen är att barnets bästa utifrån (välj rätt nivå; forskning, evidensbaserad kunskap, rådande nationell praxis från nationella myndigheter, praxis från andra regioner, vår egen beprövade erfarenhet, barnets/barnens åsikter om barnets bästa) är (beskriv vad som bedöms vara barnets bästa i relation till beslutet). A) Barnets bästa på kort sikt är (beskriv bedömningen). På lång sikt bedöms barnets bästa vara (beskriv bedömningen). B) Barnets bästa på både kort och lång sikt bedöms vara (beskriv bedömningen).

Exempel på formuleringar: Barnets bästa (art. 3) Vad är bäst för barn enligt forskning, nationella riktlinjer, praxis i andra regioner, vår egen beprövade erfarenhet, enligt barn, samt på kort och lång sikt? På vilket sätt har vi tagit hänsyn till barnens bästa i beslutet? Exempel från en fiktiv regional cykelplan: Bedömningen är att barnets bästa utifrån både forskning, rekommendationer från Vägverket och goda exempel från våra grannlän visar att barnens bästa är att ha välplanerade och trygga cykelvägar till och från hemmet, förskola/skola och fritidsaktiviteter. I Kronoberg har vi dessutom positiva erfarenheter av liknande strategiska planer i två av kommunerna. En samlad analys av barnets bästa är att cykelbanor ska planeras så att de ger största möjliga nytta för barns transport i vardagen, att de beaktar barnens säkerhet samt att de underlättar barnens vardagsmotion genom att det bl. a. blir smidigare att cykla än att t. ex. använda bilen. Bedömningen görs att den regionala cykelplanen tillgodoser barnets bästa på både kort och lång sikt.

Rätt till goda förutsättningar för en optimal utveckling (artikel 6)

Rätt till utveckling (art. 6) Varje barn har rätt till livet, att överleva och goda förutsättningar för barnets utveckling Rätten till utveckling kan utmanas av: ◦ sjukdomar, ohälsa, funktionsnedsättning ◦ dåliga levnadsförhållanden ◦ barnets eller närståendes levnadsvanor ◦ försummelse och vanvård, våld och övergrepp ◦ begränsade möjligheter för barn att förverkliga sin mänskliga potential

Rätt till goda förutsättningar för en optimal utveckling (art. 6) Hur påverkar beslutet barnets rätt till goda förutsättningar för en optimal utveckling? Har beslutet negativ påverkan på (vissa) barns förutsättningar för en optimal utveckling? Här skriver vi en kortfattad redogörelse för hur beslutet kan komma att påverka barnets utveckling på ett positivt alternativt negativt sätt

Exempel på formuleringar: Rätt till goda förutsättningar för en optimal utveckling (art. 6) Hur påverkar beslutet barnets rätt till goda förutsättningar för en optimal utveckling? Har beslutet negativ påverkan på (vissa) barns förutsättningar för en optimal utveckling? Välj t. ex. A eller B: A) Beslutet bedöms bidra till goda förutsättningar för barnets/barns optimala utveckling genom att (beskriv varför det är positiv påverkan). Analysen har inte visat på någon negativ påverkan på barnets/barns utveckling. B) Beslutet bedöms ha en viss positiv påverkan på barnets/barnens förutsättningar för en optimal utveckling genom att (beskriv varför det endast är viss positiv påverkan). Samtidigt finns det risk för att beslutet kan få en [långsiktig? ] negativ påverkan på barnets/ [vissa? ] barns utveckling genom att (beskriv varför det kan antas bli en negativ påverkan).

Exempel på formuleringar: Rätt till goda förutsättningar för en optimal utveckling (art. 6) Hur påverkar beslutet barnets rätt till goda förutsättningar för en optimal utveckling? Har beslutet negativ påverkan på (vissa) barns förutsättningar för en optimal utveckling? Exempel från ett fiktivt beslut om regional cykelplan: Beslutet bedöms bidra till goda förutsättningar för barns optimala utveckling genom att förenkla för dem att få tillgång till säkra cykelbanor som skapar goda förutsättningar för daglig motion till och från hemmet och förskola/fritidsaktiviteter. Analysen har inte visat på någon negativ påverkan på barns utveckling. Alternativt: Samtidigt finns det risk för att beslutet kan få en negativ påverkan för de barn som bor på landsbygden eftersom cykelplanen föreslås att endast fokusera på tättbebyggda områden.

Rätt till delaktighet och inflytande (artikel 12)

Barnets rätt till delaktighet och inflytande (artikel 12) Det barn/de barn som är i stånd att bilda egna åsikter ska ha rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet/barnen Barns åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets/barnens ålder och mognad Vi ska ta det barn säger på allvar och se barn som rättighetsbärare Delaktighet är en rättighet – inte en skyldighet. Barn kan välja att inte vara delaktiga och då får vi ta reda på deras åsikter på annat sätt, genom t. ex. vårdnadshavare

Rätt till delaktighet och inflytande Barns delaktighet kan ske på många olika sätt: ◦ Har relevant forskning redovisat barns åsikter? ◦ Har nationella riktlinjer och rutiner redovisat barns åsikter? ◦ Har andra aktörer redovisat barns åsikter? ◦ Har vi gjort egna undersökningar där barn deltagit och bidragit med sina åsikter? ◦ Om barn inte har varit delaktiga enligt ovan behöver vi engagera barn och unga för att få veta hur barn och unga resonerar kring det vi

Rätt till delaktighet (art. 12) Vad behöver vi förstå ur barnets perspektiv för att beslutet ska bli relevant för barn? Här definierar vi vad det är specifikt som är viktigt att få belyst ur barnets perspektiv. Om vi t. ex. ska besluta om en insats för att öka barns trygghet är det viktigt att fråga barn vad trygghet är för dem, i den här specifika situationen, och vad som skulle öka deras känsla av trygghet. Detta stäms sedan av med hur insatsen formuleras och utförs. Vilka barn har vi involverat / vilka barn har vi inte involverat? Hur har de varit delaktiga? Om barn inte varit delaktiga, förklara varför! Inom Region Kronoberg kan vi göra barn delaktiga genom t. ex. personliga samtal, kvalitativa intervjuer, fokusgrupper, enkätstudier, frågor via pekskärm eller sociala medier, samt mer djupgående och omfattande utvärderingar. Här skriver vi på vilket sätt vi har tagit del av barnens åsikter kring det beslut vi tar. Genom att beskriva hur vi har inhämtat åsikter och vilka som har varit tillfrågade blir det tydligt hur representativa åsikterna är för målgruppen. Om vi inte har efterfrågat barnens åsikter: Eftersom barn har en rätt att göra sin röst hörd i alla frågor som berör dem, och vi har en skyldighet att efterfråga deras åsikter på ett sätt som är relevant för dem, måste vi även beskriva på vilka grunder vi inte har gjort barnen delaktiga. Vilka åsikter har de barn som berörs av beslutet lyft fram och vilken vikt lägger vi vid barns uttryckta åsikter i beslutet? Här redovisar vi vilka åsikter som barnen har lyft fram. Det är en redovisning utan slutsatser från vår sida. Här bedömer vi barnens åsikter i relation till deras ålder och mognad. Vi skriver hur vi har beaktat barnens åsikter i beslutet. Det är även viktigt att barnen får en återkoppling på hur vi har resonerat kring det de har berättat för oss.

Rätt till delaktighet (art. 12) Vad behöver vi förstå ur barnets perspektiv för att beslutet ska bli relevant för barn? Eftersom beslutet rör (nämn ämnet ) är det viktigt att förstå hur barn resonerar kring (beskriv frågan eller frågorna som är relevanta att diskutera med barn. ) OBS! Nämn dessa frågor oavsett om vi har ställt frågor till barn eller ej! Exempel utifrån en fiktiv regional cykelplan: Eftersom beslutet rör utvecklingen av en regional cykelplan är det viktigt att förstå hur barn resonerar kring: -Barns erfarenheter av att ta sig fram i sitt samhälle på cykel -Önskemål inför framtida utveckling av cykelmöjligheter -Saker de önskar att beslutsfattare förstod utifrån barnets perspektiv på cykling. Vilka barn har vi involverat / vilka barn har vi inte involverat? Hur har de varit delaktiga? Om barn inte varit delaktiga, förklara varför! Vi har lyft fram barnens åsikter utifrån (välj rätt nivå: forskning, nationella kartläggningar, tidigare egna undersökningar, alternativt beskriv hur ni gjort barn delaktiga i processen). Vi har endast fått åsikter från (beskriv avgränsningar, t. ex. barn i en viss kommun, skola, workshop, ålder, kön). Önskvärt hade varit att även ha inkluderat åsikter från (beskriv vilka barns perspektiv som varit önskvärda att ha med). Barnen var delaktiga genom (beskriv hur barnen har varit delaktiga, t. ex. enkät, workshop, intervjuer). Om vi inte har efterfrågat barnens åsikter: Vi har inte haft möjlighet att göra barnet/barn delaktiga på grund av (beskriv orsak). För att ändå få en uppfattning om barnets åsikter har information inhämtats genom (beskriv om man använt statistik, vuxnas åsikter eller annat).

Rätt till delaktighet (art. 12) Vilka åsikter har de barn som berörs av beslutet lyft fram och vilken vikt lägger vi vid barns uttryckta åsikter i beslutet? Barnen beskriver (redovisa vilka åsikter som barnen har lyft fram, utan slutsatser från vår sida). Utifrån barnens ålder och mognad görs bedömningen att (välj ett alternativ) a)barnens åsikter har beaktas i beslutet : (beskriv hur åsikterna förhåller sig till beslutet) b)barnets åsikter kan bortses ifrån på grund av (beskriv orsak). Exempel utifrån fiktiv regional cykelplan: Både barnen i Kronoberg och de barn som deltagit i den nationella handboken beskriver att det är viktigt att det finns tydligt markerade cykelbanor samt att där cykelbanan korsar en väg ska bilisterna sakta ner och släppa förbi cyklisterna. De anser även att vuxna borde bli bättre på att förstå att många barn är kortare än vuxna och har svårare att se över parkerade bilar och häckar. Dessutom önskar barn att belysningen längst cykelbanorna ses över regelbundet så att det inte blir mörkt och läskigt under lång tid när lamporna slutar fungera. Utifrån barnens ålder och mognad görs bedömningen att barnens åsikter har beaktas i beslutet genom att cykelbanorna planeras på sådant sätt att barnens särskilda utsatthet i trafiken har beaktats. Däremot har åsikterna om belysningen inget med regionens cykelplan att göra, därför hänvisas dessa till berörda kommuner för vidare beaktan.

Andra rättigheter som berörs av beslutet

Andra rättigheter som berörs av beslutet I slutet av blanketten finns det en lista på andra rättigheter som kan beröras av beslutet. Kryssa i alla de rättigheter som berörs. Dessa finns presenterade med kortfattade förklaringar lite längre fram.

Beskriv hur de rättigheter som berör beslutet har beaktats: Här skriver vi en tolkning av hur barnets rättigheter bedöms vara relevanta för beslutet. En kort summering som visar på vad vi uppfattar vara barnets rättigheter i den fråga som berörs och som vi måste respektera, skydda och säkerställa. Barnkonventionens kortfattade artiklar kan vara svåra att förhålla sig till, speciellt eftersom de stödjer varandra i en komplex helhetssyn på barnets liv. För att skapa en djupare förståelse av hur artiklarna kan relatera till våra beslut har FN: s Barnrättskommitté tagit fram ett antal ”Allmänna kommentarer” som djupdyker inom olika barnrättsområden. De allmänna kommentarerna kan ge en större förståelse för hur FN vill att vi ska tolka barnets rättigheter och stödja oss i vår beslutsprocess. Det finns även möjlighet att be Människorätts- och barnrättsstrategen att identifiera det relevanta barnrättsperspektivet på beslutet om det är svårt att identifiera i artiklarna ovan.

Beskriv hur de rättigheter som berör beslutet har beaktats: Exempel från en fiktiv regional cykelplan: Den regionala cykelplanen berör främst rättigheter kopplade till fungerande samhällsservice och samhällsplanering. Planen berör indirekt även barnets rätt till bästa uppnåeliga hälsa, både ur perspektiven vardagsmotion och att förebygga barnolycksfall. Det handlar också om en trygg och säker uppväxt och skydd mot alla former av våld och övergrepp genom att säkerställa trygga cykelbanor och bygga bort områden som kan upplevas som otrygga. I viss mån rör det rätten till utbildning, lek, kultur och fritid eftersom cykelvägar ska bidra till att barn lätt kan ta sig till och från platser där sådana verksamheter och aktiviteter finns. Bedömningen görs att den regionala cykelplanen stärker barns rättigheter inom dessa områden, hänsyn har tagits till barnens vardagsanvändning av cykelbanor samt alla faktorer kring att förebygga olycksfall och öka säkerheten utifrån barns perspektiv. Analysen visar inte på några förväntade negativa effekter på barns rättigheter inom dessa områden.

Övrigt / Slutsatser / Rekommendationer

Övrigt / Slutsatser / Rekommendationer Här skriver vi övriga kommentarer som är relevanta i frågan. Vi kan också dra slutsatser eller ge rekommendationer, baserat på analysen i fälten ovan. Notera att det helst inte ska in ny information här, utan snarare en summerande slutsats eller rekommendation som knyter samman resonemanget från analyserna ovan. Vi kan använda detta fält i beslutsunderlaget för att klargöra vad i beslutet som är a)förenligt med barnkonventionen b)vad som bör justeras för att bättre stämma överens med barnets rättigheter c)vad som inte är relevant att bedöma ur ett barnrättsperspektiv. Om det finns olika alternativa lösningar/beslut att ta ställning till kan man använda detta fält för att argumentera utifrån ett barnrättsperspektiv: • Om ett alternativ verkar vara mer lämpligt ur ett barnrättsperspektiv samt vad som behövs för att de andra alternativen ska bli likvärdigt barnrättsbaserade. a)Om alternativen verkar likvärdiga kan man här analysera alternativens olika styrkor och förbättringsområden ur ett barnrättsperspektiv. b) c)Om något alternativ förefaller direkt olämpligt ur ett barnrättsperspektiv kan vi här lyfta fram argument för denna slutsats, samt vad som skulle behöva justeras för att alternativet bättre ska leva upp till kraven på barnets rättigheter.

Övrigt / Slutsatser / Rekommendationer Förslag till möjliga slutsatser utifrån en fiktiv regional cykelplan (man väljer ETT alternativt sätt att skriva som är mest relevant utifrån den analys man gjort). a)Analysen visar att det liggande förslaget på en regional cykelplan är förenligt med barnkonventionen och respekterar barnets rättigheter inom berörda områden. b)Analysen visar att barnens rätt till en trygg miljö kräver vissa omarbetningar i planen för att tillgodose barns säkerhet. Bland annat måste likvärdiga rättigheter för barn som bor utanför tättbebyggda områden beaktas bättre. I övrigt är den regionala cykelplanen förenlig med barnkonventionen. c)Analysen visar att det liggande förslaget på en regional cykelplan är förenligt med barnkonventionen och respekterar barnets rättigheter inom berörda områden. Frågan om den interna kommunikationsplanen har inte belysts ur ett barnrättsperspektiv eftersom den inte berör barn. Om det finns olika alternativa lösningar/beslut att ta ställning till: a)Förslaget med att förbinda stadsområdena genom förslag A är förenligt med barnkonventionen. För att även förslag B ska vara förenliga med barnkonventionen behöver barns säkerhetsaspekter vid övergångsställena förstärkas. b)Förslaget med att förbinda stadsområden genom antingen förslag A och B är lika bra ur ett barnrättsperspektiv. Båda förslagen har dock förbättringspotential: Förslag A behöver justeras med bättre skyltar samt förslag B behöver ökade säkerhetsaspekter vid övergångsställena. c)Förslaget att förbinda stadsområdena genom antingen förslag A och B visar ur ett barnrättsperspektiv att A definitivt är mer förenligt med barnkonventionen. Förslag B är som det är utformat i dag inte förenlig med barnets rätt till trygghet och säkerhet.

Nu är du igenom presentationen om det barnrättsbaserade beslutsunderlaget Om du vill ha mer information om vad de andra rättigheterna kan du gå vidare i denna presentationen. Nedan förklaras kortfattat följande områden:

Lycka till! För hjälp och stöd: Susann Swärd Människorätts- och barnrättsstrateg susann. sward@kronoberg. se 0709 - 844 558 (Fortsatt presentationen om du vill ha mer information om de övriga barnrättsområdena)

Rätt till bästa uppnåeliga hälsa, likvärdig tillgång till hälso- och sjukvård (artikel 23, 24, 39)

Rätt till bästa uppnåeliga hälsa (art. 24) Barn har rätt att växa upp under förhållanden som främjar deras hälsa och utveckling på bästa sätt ◦ Likvärdig tillgång till hälso- och sjukvård, tandvård samt rehabilitering ◦ Hälsa inkluderar fysisk, psykisk och sexuell hälsa ◦ Goda levnadsvanor (motion, sömn, mat m. m. ) ◦ Skydd mot alla former av missbruk (alkohol, droger, porr, spel m. m. ), både eget bruk och närståendes ◦ Avskaffa skadliga traditionella sedvänjor (könsstympning, barnäktenskap, hedersrelaterat

Rätt till bästa uppnåeliga hälsa (art. 24) Barn inom hälso- och sjukvård har: ◦ Rätt till delaktighet och inflytande utifrån ålder och mognad i relation till frågan det handlar om ◦ Rätt till information anpassat till barnets ålder, mognad och individuella behov ◦ Rätt att möta personal med barnkompetens ◦ Rätt till vård och behandling som är anpassade utifrån barns behov ◦ Rätt att ha föräldrar med sig, även vid inneliggande vård ◦ Rätt till barnanpassade miljöer

Barn med funktionsnedsättning (art. 23) Rätt att leva ett fullvärdigt och värdigt liv Insatser ska främjar barnets självförtroende och möjliggöra aktivt deltagande i samhället Hänsyn ska tas till särskilda behov De barn som behöver stöd i form av hjälpmedel, teknik eller tolk för att göra sin röst hörd ska få det Vård, stöd och hjälpmedel ska vara kostnadsfritt, då så är möjligt, med beaktande av vårdnadshavares ekonomi Beslut ska motverka diskriminering och möjliggöra likvärdig tillgång till skydd och stöd De ska få lättillgänglig och anpassad information

Rehabilitering (art. 39) Barn som har utsatts för någon form av traumatisk händelse (våld, övergrepp, krig, flykt) har rätt till fysisk och psykisk rehabilitering Barnets särskilda omständigheter och utsatthet måste beaktas, speciellt utifrån att barn i olika grad kan ha upplevt förluster, trauman och våld, samt fått sin tillvaro ställd på ända. Det är viktigt att dessa barn får tillgång till rehabilitering och återhämtning som är

Rätt till en trygg och säker uppväxt, skydd mot alla former av försummelse, vanvård, våld och övergrepp (artikel 19, 32 -40)

Skydd mot våld och övergrepp (art. 19) Alla barn ska skyddas mot: Vanvård och försumlig behandling Fysiskt eller psykiskt våld och övergrepp Sexuellt våld och övergrepp Misshandel och utnyttjande Könsstympning av flickor Hedersrelaterat våld och förtryck

Skydd mot våld och övergrepp Vi ska ha rutiner och arbetsmetoder kring barn som far illa samt veta hur vi gör orosanmälan Vårt beslut ska bidra till en trygg och säker uppväxt för barn Vi ska säkerställa att vi beaktat barns rätt till skydd mot alla former av vanvård, försumlighet, våld och övergrepp när vi fattar

Rätt till utbildning (artikel 28 och 29)

Rätt till utbildning (art. 28) Gäller både förskola och skola Rätt till kostnadsfri grundutbildning Rätt till likvärdig tillgång till högre utbildning Rätt till stöd och hjälpmedel för gynnsam kunskapsinhämtning och utveckling Rätt till trygg och lugn skolmiljö, fri från mobbning och kränkande behandling Rätt till studie- och yrkesvägledning

Rätt till social trygghet och skälig levnadsstandard (artikel 26 och 27)

Social trygghet och skälig levnadsstandard (artikel 26 och 27) Helhetssyn på barnets rätt till goda förutsättningar för sin uppväxt och utveckling ◦ Tillräcklig och näringsrik mat ◦ Årstidsanpassade kläder ◦ Säkert och värdigt boende ◦ Förebyggande insatser för barnolycksfall, miljöförstörelse och skadliga sedvänjor ◦ Rätt till lek, vila, kultur och fritid

Social trygghet och skälig levnadsstandard (artikel 26 och 27) Vårdnadshavare har ett ansvar för barnets ekonomiska och sociala trygghet Staten (delegerat) har ett ansvar att erbjuda likvärdigt stöd till vårdnadshavare som saknar nödvändig förmåga eller resurser, för att de ska kunna ta sitt ansvar för barnets utveckling Barnets rätt till skälig levnadsstandard och trygg uppväxt med sina föräldrar innebär att vi ibland behöver se till hela familjens förutsättningar för att kunna förverkliga och trygga barnets rättigheter.

Rätt till vila, lek, kultur och fritid (artikel 31)

Rätt till lek, vila, fritid och kultur (art. 31) Barn behöver en balans och möjlighet till återhämtning (vila, sömn, återhämtning, minskad stress) Barn har rätt till lek som blir allt mer fristående vuxna (om barnet inte behöver vuxet stöd för att kunna leka) Barn har rätt till frivilliga fritidsaktiviteter anpassad till barnets ålder och mognad, med beaktan av ekonomi, funktionsnedsättning m. m. Barn har rätt till samhällets kulturutbud (så länge det är förenligt med barnets bästa) Barn har rätt att själva utöva kultur, anpassat till barnets ålder och mognad, med beaktan av ekonomi, funktionsnedsättning m. m. 54

Rätt till information och demokratiska rättigheter (artikel 12 -17 samt 42)

Rätt att utvecklas som person • Åsiktsfrihet, delaktighet, rätt att bli hörd (artikel 12) • Yttrande- och informationsfrihet (artikel 13) • Tanke-, samvets- och religionsfrihet (artikel 14) • Förenings- och mötesfrihet (artikel 15) • Rätt till privat- och familjeliv (artikel 16) • Rätt till information om social välfärd och hälsa, samt massmedias roll (artikel 17) • Rätt till information om barnkonventionen och sina rättigheter (artikel 42) 56

Rätt till information (art. 17) Barnet har rätt tillgång till information och material, särskilt sådant som syftar till att främja dess sociala, andliga och moraliska välfärd samt fysiska och psykiska hälsa Information ska anpassas till barnets ålder och mognad samt individuella behov Den som informerar har ett ansvar att säkerställa att barnet förstår informationen

Rättigheter som rör föräldraskap om omvårdnad av barnet (artikel 5, 9, 18, 20, 21 och 25)

Föräldraansvaret (art. 5 och 18) Föräldrar (vårdnadshavare) är ansvariga för sitt barn. De ska bevaka sitt barns rättigheter i förhållande till ex. förskola, hälso- och sjukvård och socialtjänst. De ska ge lämplig ledning och råd till barnet i enlighet med den fortlöpande utvecklingen av barnets förmåga. Vårdnadshavarens stödjande roll minskar i takt med barnets ökade ålder och mognad. Om det finns två vårdnadshavare har de ett gemensamt ansvar för barnets utveckling, uppfostran och ekonomi, deras relation till varandra är inte

Föräldrarollen (art. 5 och 18) Vårdnadshavare ska: ◦ ge barnet en bra och trygg uppväxt ◦ utgå från barnets bästa och se till barnets behov ◦ inte ställa krav eller ha förväntningar som är orimliga i förhållande till barnets mognad och utveckling ◦ få lämpligt stöd i sin föräldraroll

Barnets rätt till sina föräldrar (art. 9) Fokus ska ligga på barnets rätt till sina föräldrar, utifrån barnets bästa, inte på föräldrars rätt till sina barn. Barnets rättigheter och behov ska stå i centrum. När det är nödvändigt för barnets bästa att barnet skiljs från sina föräldrar ska det ske på ett rättssäkert sätt utifrån gällande lagstiftning, där alla barn ska behandlas lika inför lagen utan diskriminering.

Rättigheter kopplade till fungerande samhällsservice och samhällsplanering (artikel 12, 24, 26, 31 m. fl. )

Rättigheter kopplade till fungerande samhällsservice och samhällsplanering Grundläggande rättigheter: Rätt till bästa uppnåeliga hälsa och optimala förutsättningar för utveckling (mat, motion, stimulans, språk, omvårdnad, levnadsvanor, trygghet, uppfostran m. m. ) Artikel 5, 6, 18, 19, 23, 24, 25, 26, 31 Hänsyn till barn med funktionsnedsättning Artikel 23 Goda förutsättningar som stöder rätten till utbildning, kultur och fritid Artikel 28, 29, 31 God och trygg uppväxtmiljö i det egna boendet och närliggande samhället Artikel 23, 24,

Rättigheter kopplade till fungerande samhällsservice och samhällsplanering Stadsplanering som tillgängliggör det offentliga rummet för alla Fungerande kollektivtrafik som svarar upp mot invånarnas resebehov och miljökrav Trygga offentliga miljöer Funktionella bostäder i trygga, lugna, tysta och hälsosamma bostadsområden Utomhusmiljöer där barn vistas Goda möjligheter till lek, naturupplevelser och annan rekreation Artikel

Rättigheter kopplade till fungerande samhällsservice och samhällsplanering Naturvårdsarbete för framtida generationers möjlighet att växa upp i en miljö med en hög biologisk mångfald Förebyggande insatser mot barnolyckor och miljöförstörelse Hälsosamt och rent dricksvatten och badvatten Miljötillsyn för att minska kemikaliebelastning, radon, allergener, miljöfarliga ämnen

Rättigheter som rör barn från minoritetsgrupper, barn på flykt samt barn i asylprocessen (artikel 7 -10, 22 samt 30)

Rättigheter i migration och asyl Artikel 2, 7, 8, 10 • Rätt att inte diskrimineras • Rätt till namn och nationalitet • Rätt att behålla sin identitet • Rätt till återförening • Barn som flytt sitt land och har kommit till Sverige har samma rätt till utbildning och hälso- och sjukvård som alla barn i landet

Rättigheter för barn från minoritetsgrupper och urbefolkning (artikel 30) Ett barn som tillhör en minoritet eller ett urfolk har rätt att tillsammans med andra medlemmar av sin grupp: ◦ ha sitt eget kulturliv ◦ bekänna sig till och utöva sin egen religion ◦ använda sitt eget språk.

Beskrivning av de rättigheter som berörs av ämnet

Beskriv hur de rättigheter som berör beslutet har beaktats: Här skriver vi en tolkning av hur barnets rättigheter bedöms vara relevanta för beslutet. En kort summering som visar på vad vi uppfattar vara barnets rättigheter i den fråga som berörs och som vi måste respektera, skydda och säkerställa. Barnkonventionens kortfattade artiklar kan vara svåra att förhålla sig till, speciellt eftersom de stödjer varandra i en komplex helhetssyn på barnets liv. För att skapa en djupare förståelse av hur artiklarna kan relatera till våra beslut har FN: s Barnrättskommitté tagit fram ett antal ”Allmänna kommentarer” som djupdyker inom olika barnrättsområden. De allmänna kommentarerna kan ge en större förståelse för hur FN vill att vi ska tolka barnets rättigheter och stödja oss i vår beslutsprocess. Det finns även möjlighet att be Människorätts- och barnrättsstrategen att identifiera det relevanta barnrättsperspektivet på beslutet om det är svårt att identifiera i artiklarna ovan.

Beskriv hur de rättigheter som berör beslutet har beaktats: Exempel från en fiktiv regional cykelplan: Den regionala cykelplanen berör främst rättigheter kopplade till fungerande samhällsservice och samhällsplanering. Planen berör indirekt även barnets rätt till bästa uppnåeliga hälsa, både ur perspektiven vardagsmotion och att förebygga barnolycksfall. Det handlar också om en trygg och säker uppväxt och skydd mot alla former av våld och övergrepp genom att säkerställa trygga cykelbanor och bygga bort områden som kan upplevas som otrygga. I viss mån rör det rätten till utbildning, lek, kultur och fritid eftersom cykelvägar ska bidra till att barn lätt kan ta sig till och från platser där sådana verksamheter och aktiviteter finns. Bedömningen görs att den regionala cykelplanen stärker barns rättigheter inom dessa områden, hänsyn har tagits till barnens vardagsanvändning av cykelbanor samt alla faktorer kring att förebygga olycksfall och öka säkerheten utifrån barns perspektiv. Analysen visar inte på några förväntade negativa effekter på barns rättigheter inom dessa områden.

Lycka till! För hjälp och stöd: Susann Swärd Människorätts- och barnrättsstrateg susann. sward@kronoberg. se 0709 - 844 558