INSTITUTIONEN FR FILOSOFI LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI MASTERPROGRAMMET I

  • Slides: 73
Download presentation
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI & MASTERPROGRAMMET I EVIDENSBASERING SPELA IN MORTEN SAGER,

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI & MASTERPROGRAMMET I EVIDENSBASERING SPELA IN MORTEN SAGER, UNVIERSITETSLEKTOR OCH ANSVARIG FÖR MASTERPOGRAMMET I EVIDENSBASERING

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI & MASTERPROGRAMMET I EVIDENSBASERING EN MER PROFESSIONELL OCH

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI & MASTERPROGRAMMET I EVIDENSBASERING EN MER PROFESSIONELL OCH VETENSKAPLIG EVIDENSBASERING: KAUSALITETER MORTEN SAGER, UNVIERSITETSLEKTOR OCH ANSVARIG FÖR MASTERPOGRAMMET I EVIDENSBASERING

Målet • Att förstå olika sätt att tänka kring orsakssamband 1. 1 a) –

Målet • Att förstå olika sätt att tänka kring orsakssamband 1. 1 a) – Empiricism – Realism • Att förstå möjligheter och risker med olika orsaksförståelser – Med speciell avseende på konkreta fall (1. 2 b) – Även ett eget sådant fall (1. 2 c) • Varför? • Vad har det med evidensbasering att göra? • Vad är evidensbasering och dess utmaningar?

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI & MASTERPROGRAMMET I EVIDENSBASERING Poänger • Evidensbaserad medicin

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI & MASTERPROGRAMMET I EVIDENSBASERING Poänger • Evidensbaserad medicin som lösning på ett problem • Motsättningarna • Operationen! • Breddad empirisk förståelse av vad evidensbasering är • Breddad vetenskapsteoretisk förståelse av vad evidensbasering är • Vetenskapsteori som verktyg – Kartbilden – Ravinen – Vägen

Or Or ga niz ati Ve ati rks on s MASTERPROGRAMM ET I EVIDENSBASERING

Or Or ga niz ati Ve ati rks on s MASTERPROGRAMM ET I EVIDENSBASERING am he te r Kunskap Or ga The big idea niz ati on

Or Or ga niz ati Ve ati rks on s MASTERPROGRAMM ET I EVIDENSBASERING

Or Or ga niz ati Ve ati rks on s MASTERPROGRAMM ET I EVIDENSBASERING on s am he te r Kunskap ? Or ga The big idea niz ati on

Ursprungsartikeln A NEW paradigm for medical practice is emerging. Evidence-based medicine de -emphasizes intuition,

Ursprungsartikeln A NEW paradigm for medical practice is emerging. Evidence-based medicine de -emphasizes intuition, unsystematic clinical experience, and pathophysiologic rationale as sufficient grounds for clinical decision making and stresses the examination of evidence from clinical research. Evidence-based medicine requires new skills of the physician, including efficient literature searching and the application of formal rules of evidence evaluating the clinical literature. (Guyatt et al 1992 i JAMA)

Or Or ga niz ati Ve ati rks on s MASTERPROGRAMM ET I EVIDENSBASERING

Or Or ga niz ati Ve ati rks on s MASTERPROGRAMM ET I EVIDENSBASERING on s am he te r ? Kunskap RC Te r ? Kunskap = vetenskap? = nya problem ? Or ga niz ati on

VE RK S MASTERPROGRAMM ET I EVIDENSBASERING AM HE T RC Te ex .

VE RK S MASTERPROGRAMM ET I EVIDENSBASERING AM HE T RC Te ex . M YN r DIG HE TE S MA YSTE ÖV TI ER SKA SIK TE R RIK RE ME AN TAAL YS TLI Evidensbasering (”classic”) R NJ ER GIO N AL &K L LED INI NIN KG VE RK SA MH ET

www. gu. se

www. gu. se

I evidensens skugga www. gu. se

I evidensens skugga www. gu. se

Utredning på utredning… • God vård på lika villkor? - om statens styrning av

Utredning på utredning… • God vård på lika villkor? - om statens styrning av hälso- och sjukvården (SOU 1999: 66). • Statens vård- och omsorgsutredning: Gör det enklare! (SOU 2012: 33) • Göran Stiernstedts Effektiv vård (SOU 2016: 2) • Sophia Wallströms Kunskapsbaserad och ja mlik va rd. Fo rutsa ttningar fo r en la rande ha lso- och sjukva rd (SOU 2017: 48) • Tillitsdelegationens huvudbetänkande Med tillit va xer handlingsutrymmet – tillitsbaserad styrning och ledning av va lfa rdssektorn (SOU 2018: 47). • Statskontorets Utvärdering av en samlad styrning med kunskap för hälso- och sjukvård och socialtjänst (2018: 23) • Statskontorets Bättre stöd med kommunal medverkan – hur myndigheter involverar medarbetare i kommuner och landsting när styr- och stödmaterial tas fram (2018: 11). • Anna Nergårdhs Samordnad utveckling för god och nära vård (SOU 2017: 01) Endast delbetänkanden hittills. Huvudbetänkande väntas i mars 2020.

Something is rotten in the state of Denmark (William Shakespeare) https: //www. flickr. com/photos/tonynetone/2688212829

Something is rotten in the state of Denmark (William Shakespeare) https: //www. flickr. com/photos/tonynetone/2688212829

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI & MASTERPROGRAMMET I EVIDENSBASERING Operation: ”Rädda evidensbasering ”

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI & MASTERPROGRAMMET I EVIDENSBASERING Operation: ”Rädda evidensbasering ” • … men bli av med det smutsiga badvattnet. https: //www. flickr. com/photos/smilla 4/27088592042

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI & MASTERPROGRAMMET I EVIDENSBASERING Operation: ”Rädda evidensbasering” •

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI & MASTERPROGRAMMET I EVIDENSBASERING Operation: ”Rädda evidensbasering” • Badvattnet kräver problemanalys • Brist på verklig kunskap och kompetens. – – Larmrapporten av Emma Frans Alternativa fakta av Åsa Wikforss Agnes Wold SBU • Bra, men det räcker inte. • Kom ihåg: snävheten är en del av problemet. Vad är denna ”snävhet”? • Kräver analys, seende, theoreia https: //www. flickr. com/photos/smilla 4/27088592042

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI & MASTERPROGRAMMET I EVIDENSBASERING Grundläggande problem = ovetenskaplig

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI & MASTERPROGRAMMET I EVIDENSBASERING Grundläggande problem = ovetenskaplig evidensbasering

VE RK S MASTERPROGRAMM ET I EVIDENSBASERING AM HE T RC Te ex .

VE RK S MASTERPROGRAMM ET I EVIDENSBASERING AM HE T RC Te ex . M YN r DIG HE TE S MA YSTE ÖV TI ER SKA SIK TE R RIK RE ME AN TAAL YS TLI Evidensbasering (”classic”) R NJ ER GIO N AL &K L LED INI NIN KG VE RK SA MH ET

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI & MASTERPROGRAMMET I EVIDENSBASERING Vetenskapligt och ovetenskapligt förhållningssätt

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI & MASTERPROGRAMMET I EVIDENSBASERING Vetenskapligt och ovetenskapligt förhållningssätt till evidens • Evidensbaserad medicin/praktik är strävan att använda vetenskapliga fakta i beslut. • ”Evidensbasering” (och vetenskapsteori) är strävan att göra detta på ett vetenskapligt sätt. • För detta krävs det bättre observationer (= metod) och bättre förståelse för hur världen ser ut (= STS och vetenskapsteori) = ”Analytiskt perspektiv” Instead of repeating studies of perceptions of barriers and facilitators of use of research evidence, appropriate methods must be used to answer questions about when, why, how and who finds what type of knowledge sound, timely and relevant at different stages of the policy cycle. (Oliver et al 2014, s. 8, citerad i Garpenby 2015, s. 39)

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI & MASTERPROGRAMMET I EVIDENSBASERING Forts: vetenskapligt förhållningssätt till

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI & MASTERPROGRAMMET I EVIDENSBASERING Forts: vetenskapligt förhållningssätt till EBP • In this sense, no general framework of improving the use of research is likely to offer guidance to the specific functions of research for policy advice. (Lomas och Brown 2009, s. 917 citerad i Garpenby 2015, s. 42) • Metoder – Förutsättningslösa observationer • Teori – Metodpluralism och kunskapspluralism: realism och empiricism

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI & MASTERPROGRAMMET I EVIDENSBASERING Vad är ett vetenskapligt

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI & MASTERPROGRAMMET I EVIDENSBASERING Vad är ett vetenskapligt förhållningssätt till evidensbasering och verksamhetsförbättring? • Ja, vad är evidensbasering till att börja med? – Empirisk bredd – Teoretiskt djup

MYNDIGHETER eller CENTRALA ORGANISATIONER T L L NG MYNDIGHETER eller CENTRALA ORGANISATIONER AV RIKTLINJER

MYNDIGHETER eller CENTRALA ORGANISATIONER T L L NG MYNDIGHETER eller CENTRALA ORGANISATIONER AV RIKTLINJER FO R SK NI NG R LEDNING KLINIKER VERKSAMHETER TEORIANALYS Evidensbasering = de kunskaper som en verksamhet behöver och ”utsätts” för IN GA NI METAANALYS IMPLEMENTERING ND ER VÄ STÖD FÖR AN IN G RD SYSTEMATISKA METAÖVERSIKTER SYNTES KN VÄ RS UT FO RCTer, andra studier E ÖPPNA N O JÄMFÖRELSER - TI E S GNA ET N I RB R T SA T Ä ET B T R LIKVALITETSREGISTER Ö FLT VA AUDITS, INDIKATORER och SYSTEMATISK UPPFÖLJNING KA K LO & PROGRAM-

T L L SYSTEMATISKA METAÖVERSIKTER SYNTES VÄ ND NI MYNDIGHETER eller CENTRALA ORGANISATIONER AV

T L L SYSTEMATISKA METAÖVERSIKTER SYNTES VÄ ND NI MYNDIGHETER eller CENTRALA ORGANISATIONER AV RIKTLINJER FO R SK NI NG LEDNING KLINIKER VERKSAMHETER TEORIANALYS FÖRÄNDRING NG IN G METAANALYS STÖD FÖR AN KN Evidensbasering = de kunskaper som en verksamhet behöver och ”utsätts” för VÄ UP RD PF ERI ÖL NG JN A IN R & G RS E ÖPPNA N O JÄMFÖRELSER - TI E S GNA ET N I RB R T SA T Ä ET B T R LIKVALITETSREGISTER Ö FLT VA AUDITS, INDIKATORER och SYSTEMATISK UPPFÖLJNING KA K LO & PROGRAM- UT FO RCTer, andra studier MYNDIGHETER eller CENTRALA ORGANISATIONER

MYNDIGHETER eller CENTRALA ORGANISATIONER Höstter IN G NG MYNDIGHETER eller CENTRALA ORGANISATIONER AV RIKTLINJER

MYNDIGHETER eller CENTRALA ORGANISATIONER Höstter IN G NG MYNDIGHETER eller CENTRALA ORGANISATIONER AV RIKTLINJER FO R SK NI LEDNING KLINIKER VERKSAMHETER NG TERMINSFÖRDELNING TEORIANALYS IN GA NI METAANALYS IMPLEMENTERING ND R e m ine r ER VÄ TISKA METAÖVERSIKTER SYNTES r STÖD FÖR AN min r e t SYSTEMAVår KN RD RS - E S G ET N I RB R T SA T Ä ET B T RSen. LIKVALITETSREGISTER Ö FLT VAar. AUDITS, INDIKATORER och e h SYSTEMATISK UPPFÖLJNING KA K ös tte LO & PROGRAM-r VÄ FO ÖPPNA JÄMFÖRELSER UT RCTer, miner andra studier

SYNTES SYSTEMATISKA ÖVERSIKTER RIKTLINJER LEDNING ÖVERSIKTER RIKTLINJER KLINIKER –KLINIKER VERKSAMHETER BE PR ÖV AD

SYNTES SYSTEMATISKA ÖVERSIKTER RIKTLINJER LEDNING ÖVERSIKTER RIKTLINJER KLINIKER –KLINIKER VERKSAMHETER BE PR ÖV AD ER FA RE NH ET METASYNTES SYSTEMATISKA ÖVERSIKTER METAANALYS META- RIKTLINJER Andra studier UTBILDNING EN BA RT SYSTEMATISKA ÖVERSIKTE R AN VÄ ND NIN GA VF OR SK NIN G ING KN RS FO AV ING DN VÄN AN METAANALYS Evidensbasering sker i tvärprofessionella miljöer (ofta) METASYNTES A RCTer, andra studier G NIN SK ING OR KN RS VF FO GA AV NIN ING ND DN VÄ ÄN AN NV RCTer, andra studier Andra studier PROFESSIONELLA ASSOCIATIONER

RC an T st dra er, ud ie r RCTe r andra , studie

RC an T st dra er, ud ie r RCTe r andra , studie r ST VE TIS EM RS KA AIK TE R SYST M EMASY ET M TIS NT AAN ET ÖVER KA ES SIKT AL AER META YS SYSTEMASYNT ES TISKA RI METAM KT ETAÖVERSIKTER LI ANAL SYNTES NJ YS ER METAANALYS RIKTLIN JER LELEDNING RIKTLINJER Ö FO RCTer, andra studier SY RS KN IN AN VÄ G ND NI NG MYNDIGHETER eller CENTRALA ORGANISATIONER AV FO R SK NI KLINIKER VERKSAMHETER NG Evidens för vilken verksamhet? Verksamhetspluralism

https: //ourworldindata. org/policy-responses-covid 21 mars 2020

https: //ourworldindata. org/policy-responses-covid 21 mars 2020

En vetenskap för seendet av vetenskap: Vetenskapsteori – en kartbild Metodologi = vilka metoder?

En vetenskap för seendet av vetenskap: Vetenskapsteori – en kartbild Metodologi = vilka metoder? Hur söker vi kunskap? Positivism Epistemologi = vad är kunskap? Hermeneutik Fenomenologi Objektivism vs. subjektivism. Ontologi = vad finns och hur ser världen ut? Yta vs. djup. Olika fält, specialiteter och ämnesområden

Hur vi ser på kunskap Positivism Ratio New Public Management Hermeneutik Fenomenologi Intellectus Tillitsbasering

Hur vi ser på kunskap Positivism Ratio New Public Management Hermeneutik Fenomenologi Intellectus Tillitsbasering

MASTERPROGRAMM ET I EVIDENSBASERING Vetenskapsteoretisk kartbild Metodologi = vilka metoder? Positivism Hermeneutik Fenomenologi Epistemologi

MASTERPROGRAMM ET I EVIDENSBASERING Vetenskapsteoretisk kartbild Metodologi = vilka metoder? Positivism Hermeneutik Fenomenologi Epistemologi = vad är kunskap? Ontologi = vad finns och hur ser världen ut? Olika typer av problem, fält, specialiteter och ämnesområden Fysik Folkhälsoarbete Somatisk Psykiatri medicin Socialtjänst Personligt ombud

Hur vi ser på kunskap Positivism Ratio New Public Management Hermeneutik Fenomenologi Intellectus Tillitsbasering

Hur vi ser på kunskap Positivism Ratio New Public Management Hermeneutik Fenomenologi Intellectus Tillitsbasering https: //www. flickr. com/photos/h-k-d/2898797929/

Hur vi ser på kunskap Positivism Ratio New Public Management Hermeneutik Fenomenologi Intellectus Tillitsbasering

Hur vi ser på kunskap Positivism Ratio New Public Management Hermeneutik Fenomenologi Intellectus Tillitsbasering https: //www. flickr. com/photos/h-k-d/2898797929/

Vetenskapsteori – en kartbild Metodologi = vilka metoder? Positivism Epistemologi = vad är kunskap?

Vetenskapsteori – en kartbild Metodologi = vilka metoder? Positivism Epistemologi = vad är kunskap? Ontologi = vad finns och hur ser världen ut? Olika problem, ämnesområden eller specialiteter Hermeneutik Fenomenologi

En väg av variation Överdrifter och risker åt ena hållet Möjliga förhållningssätt och arbetssätt

En väg av variation Överdrifter och risker åt ena hållet Möjliga förhållningssätt och arbetssätt beroende på situation Överdrifter och risker åt andra hållet

Empiricistisk och realistisk förståelse av kausalitet • Empiricismen • Ett bevis! • Kritik mot

Empiricistisk och realistisk förståelse av kausalitet • Empiricismen • Ett bevis! • Kritik mot empiricismen – Inifrån, men också ett case för realism • Kritik mot realismen • En väg att gå på

Den empiricistiska (experimentella) synen på verklig kausalitet Kausalitet (enligt Hume och J S Mill)

Den empiricistiska (experimentella) synen på verklig kausalitet Kausalitet (enligt Hume och J S Mill) 1. Tidsrelation: Orsaken föregår effekten. 2. Fysisk relation: Orsaken har ett samband med effekten. 3. Tillräcklighet: Inga andra orsaker kan ses medverka till effekten. Experiment 1. Använder oberoende variabel för att se vad som sedan händer. 2. Finns det ett samband mellan variation i orsak och effekt (dos – respons). 3. Använder metoder för att ta bort andra orsakande faktorer såsom blindning, placebobehandling och randomisering. Jfr. Observationsstudier som inte utsätter studieobjekt för påverkan och därmed inte kan säkerställa 1 och 3.

”Bevis” för empiricismen

”Bevis” för empiricismen

ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGASIDHUVUD/SIDFOT) Litteratur • ”För” – Sandahl & Pettersson kap

ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGASIDHUVUD/SIDFOT) Litteratur • ”För” – Sandahl & Pettersson kap 3 – SBU 2016 (OBS: tidigare osynlig) – Howick • ”Mot” – – Brante Howick Cartwright & Hardie Collins & Pinch

En kritik mot empiricism • Inifrån empiricismen: Bristen på stabila orsaker. Kravet på lagbundenhet.

En kritik mot empiricism • Inifrån empiricismen: Bristen på stabila orsaker. Kravet på lagbundenhet. • Problem med probabilism och frekventism (Collins & Pinch) • Korrelation vs. kausalitet • Behovet av mekanismer (Bradford Hill) • Och metoder för att få tag på dem

INUS

INUS

Kausalitet: vad är en orsak?

Kausalitet: vad är en orsak?

Fler orsaksbegrepp • Nödvändig och tillräcklig MYNT EJ FUKT EL • Icke-redundant, alltså INUS

Fler orsaksbegrepp • Nödvändig och tillräcklig MYNT EJ FUKT EL • Icke-redundant, alltså INUS KLYKA et al; Cartwright & Hardie) y(i)c = a 1 + a 2 y 0(i) + a 3 b(i)x(i) + a(Wulff 4 z(i)

Avs a kna Pneu dp åv acc moko cker ine rin g de an

Avs a kna Pneu dp åv acc moko cker ine rin g de an sn läg Av av ält mj en

En vidgad empirisk blick: Orsakerna till levercirros (skrumplever) • Genetik och Alkoholintag som i

En vidgad empirisk blick: Orsakerna till levercirros (skrumplever) • Genetik och Alkoholintag som i sin tur berodde på ➡ Tillgänglighet på alkohol ➡ Kulturella normer (på arbetsplatsen) ➡ Depression som i sin tur berodde på ➡Sociala problem under uppväxten ➡Egen skilsmässa ➡Svag karaktär

Begrepp för ”någonting” som finns • Modererande och medierande faktorer (rätt empiricistiskt) • INUS-faktorer

Begrepp för ”någonting” som finns • Modererande och medierande faktorer (rätt empiricistiskt) • INUS-faktorer • Kausala kakor

PROBABILISMENS OCH FREKVENTISMENS TOMMA ORSAKSBEGREPP s. 34 i Collins och Pinch (2005) Dr. Golem.

PROBABILISMENS OCH FREKVENTISMENS TOMMA ORSAKSBEGREPP s. 34 i Collins och Pinch (2005) Dr. Golem. Chicago: Chicago University Press.

DEN SVARTA LÅDAN

DEN SVARTA LÅDAN

Orsak Intervention Population Masterprogrammet i evidensbasering Outcome

Orsak Intervention Population Masterprogrammet i evidensbasering Outcome

Realism: Orsaker kräver förståelse av ”någonting” som får något att hända Intervention A B

Realism: Orsaker kräver förståelse av ”någonting” som får något att hända Intervention A B C D E F Effekt G

M S I ”Mekanismer” (Howick kap 10) L A • Jämförande kliniska studier bortser

M S I ”Mekanismer” (Howick kap 10) L A • Jämförande kliniska studier bortser helt från mekanismen och orsakerna. – I stället: procedurer för att minska risken för snedvridning. E R

ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGASIDHUVUD/SIDFOT) MEKANISMER OCH DJUP

ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGASIDHUVUD/SIDFOT) MEKANISMER OCH DJUP

MASTERPROGRAMM ET I EVIDENSBASERING Hills (och Dolls) studier publicerades 1950 & 1954 och visade

MASTERPROGRAMM ET I EVIDENSBASERING Hills (och Dolls) studier publicerades 1950 & 1954 och visade att det finns ett kausalt samband mellan rökning och lungcancer. Men… inte utan svagheter Austin Bradford Hill (1897 -1991) Ronald A Fischer (1890 -1962) –Det behövs kontrollerade experiment för att styrka kausalitet! • –Nej, det som behövs är flera olika faktorer som stödjer kausalitet. Hills ”riktlinjer” för bedömning av kausalitet förutom experimentella studier: Hill, A. B. 1965. The Environment and Disease: Association or Causation? Proceedings of the Royal Society of Medicine, 58(5) 1. Effektstorlek 2. Upprepade resultat (metaanalys) 3. Specifika variabler 4. Temporalitet (RCT) 5. Dos-respons 6. Kända, troliga eller liknande mekanismer från andra studier eller områden

MASTERPROGRAMM ET I EVIDENSBASERING Hills riktlinjer: Verklig kausalitet = flera kunskapskällor 1. Effektstorlek R

MASTERPROGRAMM ET I EVIDENSBASERING Hills riktlinjer: Verklig kausalitet = flera kunskapskällor 1. Effektstorlek R FÖ KA IS AT M E ST Y /S AS BI 6. Kända, troliga eller liknande mekanismer från andra studier eller områden SK 5. Dos-respons RI 4. Temporalitet (RCT) AD SK 3. Specifika variabler IN M 2. Upprepade resultat (metaanalys) L FE

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI & MASTERPROGRAMMET I EVIDENSBASERING Förklaringsnivåer (Brante) • Korrelationskunskap

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI & MASTERPROGRAMMET I EVIDENSBASERING Förklaringsnivåer (Brante) • Korrelationskunskap (kausal svart låda) • Kunskap om enkla orsakssamband – RCTer • Mekanismer: kausala strukturer – Se Cartwrights kausala kakor • Strukturer • Kontextkunskap Hur öppnar man den svarta lådan och tar sig från yta till djup? • Förståelse • Modell

ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGASIDHUVUD/SIDFOT) METODER FÖR MEKANISMFÖRSTÅELSE

ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGASIDHUVUD/SIDFOT) METODER FÖR MEKANISMFÖRSTÅELSE

MASTERPROGRAMM ET I EVIDENSBASERING Fallstudier • Fördelarna – Snabbheten – Begripligheten (jfr statistiska mått)

MASTERPROGRAMM ET I EVIDENSBASERING Fallstudier • Fördelarna – Snabbheten – Begripligheten (jfr statistiska mått) – Användbarheten • För att fånga upp biverkningar t ex effekterna av Thalidomid (1957 och framåt) • För att fånga upp detaljer i en effektkedja och lokala kontexter

MASTERPROGRAMM ET I EVIDENSBASERING Hills riktlinjer: Verklig kausalitet = flera kunskapskällor 1. Effektstorlek R

MASTERPROGRAMM ET I EVIDENSBASERING Hills riktlinjer: Verklig kausalitet = flera kunskapskällor 1. Effektstorlek R FÖ KA IS AT M E ST Y /S AS BI 6. Kända, troliga eller liknande mekanismer från andra studier eller områden SK 5. Dos-respons RI 4. Temporalitet (RCT) AD SK 3. Specifika variabler IN M 2. Upprepade resultat (metaanalys) L FE

ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGASIDHUVUD/SIDFOT) MÄNNISKAN SOM METOD? • Bias? ? ? •

ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGASIDHUVUD/SIDFOT) MÄNNISKAN SOM METOD? • Bias? ? ? • Objektivt: Formalisering och bedömning, Metoden och människan ( EV 2104)

Begrepp för ”någonting” som finns • Modererande och medierande faktorer (rätt empiricistiskt) • INUS-faktorer

Begrepp för ”någonting” som finns • Modererande och medierande faktorer (rätt empiricistiskt) • INUS-faktorer • Kausala kakor • Kausala roller • Patofysiologiska skäl och resonemang • Mekanismer • Teoretisk bas Ökande grad av realism • Människans bedömning och argumentation, inte bara metoder och beräkningar

ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGASIDHUVUD/SIDFOT) Vad är argumenten mot realism och hänvisningar till

ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGASIDHUVUD/SIDFOT) Vad är argumenten mot realism och hänvisningar till mekanismer

Howick: The principle of total evidence (”Totalevidensprincipen”) • Ingen relevant evidens skall ignoreras, inte

Howick: The principle of total evidence (”Totalevidensprincipen”) • Ingen relevant evidens skall ignoreras, inte heller mekanistiska resonemang. • Men det betyder inte att de – a) alltid ska krävas – b) kan användas emot jämförande kliniska studier. • Exempel: a) Semmelweiss. Orsaker saknas, men annat stöd finns. b) SIDS – plötslig spädbarnsdöd. Orsaker finns, men leder fel.

Epistemologiskt problem • Att vi vet för lite, okända mekanismer eller ”tomma mekanismer”, glapp,

Epistemologiskt problem • Att vi vet för lite, okända mekanismer eller ”tomma mekanismer”, glapp, svarta lådor. – SIDS: ryggläge medför kvävningsrisk vid kräkning samt deformering av huvudet. – Antiarrytmika för att minska ventrikulära extraslag efter hjärtinfarkt. • Ännu farligare med partiella förklaringsmekanismer!

Hjärtinfarkt Antiarytmika Arytmiarytmi Reducerad (SVES/VEB) Mekanism: Skadat hjärta försämras arytmin sänks = sänkt ytterligare

Hjärtinfarkt Antiarytmika Arytmiarytmi Reducerad (SVES/VEB) Mekanism: Skadat hjärta försämras arytmin sänks = sänkt ytterligare mortalitet av arytmimedicinen = ökad mortalitet (Problem = arytmin ger mortalitet) ? ? ? REDUCERAD ÖKAD Mortalitet www. gu. se

Ontologiskt problem • Att mekanismerna är för oregelbundna, lokalt knutna och ibland paradoxala för

Ontologiskt problem • Att mekanismerna är för oregelbundna, lokalt knutna och ibland paradoxala för att skapa förutsägbara dos-respons-samband (s. 141). – Ibland stora bieffekter • Thalidomid neurosedyn • Placebopiller • Antimekanistiskt resonemang: enstaka sjukdomsorsaker är ett specialfall.

Argument och kriterier för användning av mekanistiska förklaringar 1. Inga uppenbara glapp i förståelse

Argument och kriterier för användning av mekanistiska förklaringar 1. Inga uppenbara glapp i förståelse av mekanismerna.

Orsaker kräver förståelse av alla ingående mekanismer Intervention A B E F Effekt G

Orsaker kräver förståelse av alla ingående mekanismer Intervention A B E F Effekt G

Argument och kriterier för användning av mekanistiska förklaringar 1. Inga uppenbara glapp i förståelse

Argument och kriterier för användning av mekanistiska förklaringar 1. Inga uppenbara glapp i förståelse av mekanismerna. 2. Karaktäreren på mekanismernas effekter har tagits med i bedömningen – – – probabilistiska: endast sannolikheter, inte förutsägbara på enskilda fall stokastiska: slumpmässiga, alltså inte helt förutsägbara kollaterala: loopande eller oavsiktliga sidoeffekter • Sådana mekanistiska resonemang av hög kvalitet – både för att stödja och förkasta en hypotes. • Tes: resonemangen som motsade Semmelweiss studie var av låg kvalitet. – Säger han, ja…

En väg av variation Överdrifter och risker åt ena hållet Möjliga förhållningssätt och arbetssätt

En väg av variation Överdrifter och risker åt ena hållet Möjliga förhållningssätt och arbetssätt beroende på situation Överdrifter och risker åt andra hållet

STRÄVAN EFTER KAUSALITET Sökandet efter vad som fungerar i ett enskilt fall eller i

STRÄVAN EFTER KAUSALITET Sökandet efter vad som fungerar i ett enskilt fall eller i en viss verksamhet. ”Totalevidensprincipen” Sammanvägning av all tillgänglig kunskap Empiricistisk självtillräcklighet = enbart effekter med hög intern validitet Empirismens definition av orsaker 1. Föregå effekt 2. Kontakt 3. Tillräcklig Regelbundenheter/ lagar Probabilism Frekventism Bästa metod som stämmer med empiricismens regler Realismens definition av orsaker • Djup • Mekanismer/ strukturer • Modeller/ metaforer Ibland/tendenser/ dispositioner Människans förmåga att tänka, argumentera, dra slutsatser ”Realism” utan strävan efter empiri Mekanismer utan empiriskt stöd Teorier som aldrig antas möjliga att testa

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI & MASTERPROGRAMMET I EVIDENSBASERING Operation: ”Rädda evidensbasering” •

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI & MASTERPROGRAMMET I EVIDENSBASERING Operation: ”Rädda evidensbasering” • … men bli av med det smutsiga badvattnet. = Extrempositionerna med dess risker • Hitta möjligheterna i empiricistisk och realistisk kausalitet. • Totalevidensprincipen! https: //www. flickr. com/photos/smilla 4/27088592042