Infr provet Geografi Europa Vad ni ska kunna

Inför provet Geografi - Europa Vad ni ska kunna, vad ni kan fundera på, vad ni kan läsa.

Målen – vad ni ska sikta på. Du ska visa: • kunskaper om Europas namngeografi; namn och läge på Europas länder samt deras huvudstäder. • kunskaper om Europas naturlandskap. Kunna jämföra naturen på olika ställen i Europa. • kunskaper om Europas kulturlandskap. Kunna jämföra hur människor lever på olika ställen i Europa. • att du kan resonera om hur naturen påverkar hur människorna lever. • att du kan resonera om varför befolkningen är fördelad som den är. • att du kan använda geografiska ord och begrepp på ett korrekt sätt. Naturligtvis kan målen nås i olika nivåer, man kan visa allt från grundläggande faktakunskaper till avancerade resonemang. I detta dokument finns exempel och bra fakta att ha med sig, men vill man nå en högre nivå så tänk tillbaka på allt vi arbetat med under dessa veckor, och krydda gärna med egna fakta och jämförelser som ni hittat.

Mål 1: Du ska visa kunskaper om Europas namngeografi; namn och läge på Europas länder samt utvalda huvudstäder. • För att uppnå detta mål tränar ni på det material ni fått ut under vecka 41; en blindkarta över Europa samt en lista med huvudstäder. Listan med huvudstäder finns också på vklass och på bloggen: johanrasmusson. wordpress. com

Mål 2: Du ska visa kunskaper om Europas naturlandskap. Kunna jämföra naturen på olika ställen i Europa. • Utnyttja det du lärt dig när du forskat om ett europeiskt lands natur. Försök tänka på hur det går att jämföra med andra länder. Det gäller bland annat följande punkter: • Fem största städer • Naturtyper, landskapstyper • Klimat • Djurliv • Vad odlar man? • Export / import • Matkultur

Fortsättning mål 2: • Exempel på kort naturfakta om några olika länder i jämförelse: Sverige Spanien Island Irland Invånarantal: C: a 9 000 C: a 46 000 C: a 320 000 C: a 4 500 000 Landskapstype r: Skiftande: Fjäll i norr, mycket skog över stora delar av landet. Platt i söder, med bra odlingsjord. Ungefär 7% av landet är odlingsmark. Spanien har skiftande naturtyper, det finns ho ga ho jder, odlingslandskap, halvo ken. Större delen av Spanien är dick bergigt och har ma nga ho jder och plata er. Island har en medelhöjd på 500 m. På ön finns 200– 300 vulkaner, varav ett 30 -tal är aktiva. En dryg tiondel av ytan täcks av is i form av glaciärer. Island har gott om älvar, vattenfall och sjöar, men väldigt lite skog och odlingsmark. Irland består av ett lågt liggande centralt område omgivet av bergskedjor längs kusten. Bergen på Irland är inte särskilt höga. På många ställen finns också en kullig, grön terräng och många sjöar. Irlands viktigaste flod är Shannon. Klimat: Längst i norr arktiskt klimat med långa, snörika och kalla vintrar och korta somrar. Längre söderut kan vintrarna vara mildare och somrarna något varmare och längre. Skiftar över olika delar av landet. I söder och öster torra och varma somrar och vintrar med mycket nederbörd. I norr och väster svalare somrar och molnigare och regnigare än i övriga landet. Island har ett blåsigt och fuktigt klimat med mycket nederbörd. Somrarna är svala och vintrarna milda och regniga. På somrarna har man en medeltemperatur på bara 11°C. Irlands klimat är milt och fuktigt. Det regnar mycket året om, men mer på vintern än på sommaren. Somrarna är svala och vintrarna milda. Temperaturen skiftar inte så mycket mellan årstiderna. Djurliv: Typiska djur är t. ex älg, ren, räv, hare. Också mycket produktionsdjur som kor, grisar, höns. Bland de vilda djuren har vi också lodjur, brunbjörn och varg. I Spanien finns det ma nga olika djurarter på grund av det skiftande landskapet I Spanien finns det t. ex: 13 olika sorters ormar, bjo rnar ödlor, gra vlingar, spindlar, skorpioner örnar , vargar. Island har ganska få djurarter tack vara sitt isolerade och nordliga läge. Av däggdjur finns fjällräv, mink, ren, får och så klart islandshästen. Många olika fiskarter lever i haven runt om Island, och fiske är viktigt för landet. Under istiden drevs många växt och djurarter bort från Irland. Rådjur och många andra arter som finns i Storbritannien, saknas. Några kronhjortar ochskogsharar förekommer. Även grävling, igelkott och

Fortsättning på tabellen, mål 2: Sverige Spanien Island Irland Vad odlar man? Det odlas främst i södra Sverige, och mest raps, vete, korn, sockerbetor och potatis, men även en hel del grönsaker som till exempel ärter. . Mycket citrusfrukter och gro nsaker i sydo stra Spanien är va rldens sto rsta producent av olivolja. Spanien producerar också mycket vin. Mer som odlas i Spanien a r: korn, vete, majs, sockerbetor. Endast 1% av Islands yta är uppodlad. Klimatet gör det också svårt att odla. Man odlar mest foderväxter som används som vinterfoder till djur. Man odlar också lite potatis, samt en del grönsaker och frukter i växthus. Jordbruk spelar en stor roll på Irland, men det handlar mest om betesdjur. Nötkött och mjölk är viktiga produkter för Irland. Man odlar mest potatis, sockerbetor, korn och vete. Export/import: Sverige exporterar mycket verkstadsprodukter som t. ex. fordon, maskiner, metallarbeten, men också skogsprodukter, stål och andra varor från gruvindustrin. Stora importer är el- och teleprodukter, personbilar och livsmedel. Spanien lever mycket på sin turism och har inte så mycket exportindustri. Spaniens viktigaste exporter är maskiner, bilar och jordbruksprodukter. Största importerna är elektriska produkter, råolja, livsmedel och transportmedel. Island exporterar väldigt få saker, och allra mest fisk (35%) och aluminium (50%). Man importerar mycket maskiner, transportmedel, olja och livsmedel. Irland handlar mest med Storbritannien. Viktiga exportvaror är maskiner, datorer och läkemedel. De viktigaste importvarorna är elektroniska komponenter, maskiner, oljeprodukter och kemiska produkter. Matkultur Typisk svensk mat är t. ex köttbullar, falukorv, filmjölk, potatis, knäckebröd, kantareller. På senare tid mer internationellt, mycket pasta, pizza, ris men också snabbmat samt kebab, falafel och liknande. I spansk matlagning använder man mycket olivolja, vitlök och färska örter. Andra typiska inslag i spansk mat är mandlar, ris, citroner, apelsiner och saffran. Typiska spanska rätter är tapas, som är smårätter man äter som plockmat, samt paella och gazpacho. Fisk dominerar det isländska köket stort, följt av får- och lammkött. Traditionella rätter är till exempel svíð, svedd, kokt lammskalle, eller hákarl, haj som grävts ned för att ruttna i upp till sex månader. Trots att Irland är en ö och är omringat av har traditionell irländsk mat sällan fiskrecept, men däremot Irish stew, kokt på fårkött, potatis och andra rotfrukter, drisheen (blodkorv) och champ (potatismos med mjölk och grönsaker).

Allmän fakta om Europas natur, mål 2: Europa är en världsdel på norra halvklotet. Där bor 740 miljoner människor. Europa består av 43 självständiga länder och dessutom de europeiska delarna av Ryssland, Kazakstan och Turkiet. Många av länderna är med i EU och i Europarådet. Europa är en ganska platt världsdel som har en lång kust med många stora öar och halvöar. Det finns dock en del bergskedjor, bland annat i Skandinavien, Ryssland, Spanien samt Alperna i centraleuropa. I norra Europa breder stora barrskogar ut sig med myrar och sjöar. I dessa skogar lever bland annat älgar, björnar, lodjur, vargar och rovfåglar. I norra Europa är vintrarna ofta långa och kalla, medan somrarna är korta och förhållandevis milda. I östra och västra Europa breder vidsträckta slätter ut sig. De är till största delen åkermark, men det finns en del områden med lövskog. I skogarna lever hjortar, rådjur och vildsvin, och vid åkrar och dikeskanter håller rävar, fasaner och kaniner till. Längre åt sydöst finns stora stäpper. Längst i öster, främst i Ryssland, har man ett arktiskt klimat med mycket kalla vintrar och korta somrar. I väster, vid kusterna, ger klimatet milda vintrar, mycket nederbörd och milda somrar, alltså ingen större temperaturskillnad mellan årstiderna. I Europas inland, framförallt bort mot östeuropa, har man långa, snörika vintrar och varma men korta somrar. I centrala och södra Europa reser sig flera bergskedjor. Södra Europa består av tre stora halvöar och många öar. Halvöarna är ganska bergiga, och där växer mycket buskar och snårskog. I södra Europa finns det gott om fåglar, grodor och kräldjur. Där är vintrarna milda och somrarna varma och torra.

Allmänt om Europas kultur, mål 3 Europa är efter Asien och Afrika den tredje folkrikaste världsdelen. Europa tillhör de mer tätbefolkade områdena på jorden. Framför allt i Väst-, Mellanoch Sydeuropa är befolkningstätheten hög, men den minskar starkt längre norrut och österut. Engelska, franska och spanska har spridits till stora delar av världen och blivit världsspråk. Engelskan har efter andra världskriget stärkt sin ställning som världens mest spridda andraspråk. Engelska är också det mest använda språket vid internationella förhandlingar liksom inom näringsliv, media och underhållning. Det vanligaste alfabetet i Europa är det latinska alfabetet som har vissa mindre variationer inom de olika länderna. Detta följs av det kyrilliska alfabetet (i Ryssland, Vitryssland, Ukraina, Bulgarien, Serbien, Montenegro och Makedonien) och det grekiska alfabetet. Kristendomen dominerar som Europas huvudreligion. Omkring 75 procent av invånarna beräknas vara kristna, främst katoliker, protestanter och ortodoxa. Andra stora religioner i Europa är islam med ungefär 7 procent av befolkningen (främst folkgrupper i Sydosteuropa samt invandrare från muslimska länder), samt judendomen. Dessutom finns andra religioner företrädda bland invandrare från andra världsdelar, som sikhism, hinduism, buddhism och traditionella östasiatiska läror. Europa är en av världens mest sekulariserade regioner. Omkring 18 procent av européerna räknas som icke-troende, särskilt i norr, i nordväst och i flera av de östeuropeiska länderna. Europas politiska system är numera nästan helt sekulariserade. Kristendomen samt antikens och hellenismens Grekland och Rom har haft avgörande inflytande på vad som i dag är bärande europeiska värderingar: demokrati, rättssäkerhet, alla människors lika värde, utvecklingen av mänskliga rättigheter med mera. Andra religioner som har haft stort kulturellt inflytande i Europa är islam och judendomen, inte minst inom arkitektur, vetenskap och handel. Den mest betydelsefulla politiska organisationen i Europa är Europeiska unionen (EU). EU omfattar 28 europeiska stater, och förväntas få ännu fler under de kommande årtiondena. EU driver nästan all utrikes- och handelspolitik från medlemsstaterna mot omvärlden. Europa har en lång historia som världens rikaste och mest produktiva världsdel, tillsammans med USA. Nu har dock andra regioner och länder, som Kina, Indien, Brasilien och flera länder i Sydostasien börjat ta igen försprånget och har allt större makt på världsmarknaden. Dock kan det variera mycket inom Europa, vissa länder har väldigt hög levnadsstandard medan vissa länder är fattiga, har hög arbetslöshet och stora problem med ekonomin. Skillnaderna mellan länderna i Europa blir mindre och även om man värnar om sina lokala traditioner så blir Europa allt mer mångkulturellt.

Jämförelse mellan kulturer, mål 3 Sverige Spanien Island Irland Största religion: Kristendom, protestantism. 67, 5% av befolkningen är medlemmar i kristna kyrkan, men enligt undersökningar kan åtminstone 50% kategoriseras som icke-troende. Islam ungefär 110 000 personer. . Spanien är ett betydligt mycket mer religiöst land än Sverige, och religionen påverkar deras vardag mer. Kristendomen är störst, i form av katolicism. Finns även minoriteter av muslimer och protestanter. 76% tillhör den evangelisklutherska formen av kristendom. I övrigt mindre olika kristna församlingar. Nästan 90% är kristna, katoliker. Övriga kristna är främst protestanter. Katolska kyrkan har stort inflytande även om det har minskat något på senaste tiden. T. ex. var skilsmässa, abort, preventivmedel och homosexualitet tidigare förbjudet. Statsskick: Monarki Kung Republik President Språk: Svenska (Samiska, Finska, Meänkieli, Romani, Jiddisch) Spanska (Katalanska, Galiciska, Aranesiska, Baskiska) Isländska Engelska, Iriska Befolkningstäthe t: 20, 72 invånare per km 2 92 invånare per km 2 2, 93 invånare per km 2 58 invånare per km 2 Levnadsstandar d i landet: Högre levnadsstandard än de flesta andra länder i världen. Dock har Sverige sjunkit något i ranking av skola och vård, samt haft en något stigande arbetslöshet. Känt för hög jämlikhet, hög social trygghet men också höga skatter. Ganska hög levnadsstandard, men ungefär 20% av invånarna räknas som fattiga. Har drabbats hårt av ekonomiska krisen, har ca 20% arbetslöshet. Island drabbades hårt av den ekonomiska krisen och deras banker kollapsade. De har dock återhämtat sig ganska snabbt och är på väg tillbaka till sin höga levnadsstandard. Irland har en historia av fattigdom och hög arbetslöshet, och även om stora framsteg har gjorts så är det stora klyftor mellan klasserna och t. ex låg bostadsstandard. Många har lämnat Irland för andra länder.

Hur naturen kan påverka hur människor lever. Mål 4 Naturen kan påverka hur människor lever på många sätt. Länder med stora naturtillgångar och goda förutsättningar att odla brukar normalt ha hög levnadsstandard. Länder med oljetillgångar är ofta rika. Exempel på hur naturen kan påverka levnadssätt: • Klimat – kan påverka levnadssätt betydligt och forma ett områdes kultur, både hur man lever i sin vardag, hur man får tag på föda, vad för sorts föda som går att få tag på eller odla. Klimatet kan till exempel också påverka vilka yrken som är vanliga; på vissa ställen arbetar många med turism, på andra arbetar många med jordbruk. Klimatet kan också påverka andra kulturella saker som till exempel arbetsrutiner; vissa ställen har för varmt för att kunna arbeta mitt på dagen, andra ställen kan ha så kalla vintrar att folk knappt går ut överhuvudtaget. • Djurliv – påverkar till exempel matkulturen och vilka husdjur som är vanliga. I vissa områden har man mycket betesdjur vilket ger arbete och kött att sälja, i andra områden har man bra förutsättningar att leva på fiske. Farliga djur i ens natur kan också påverka hur man lever. • Landskapstyper – påverkar möjligheterna att odla och möjligheterna för bebyggelse och tillgång på mat. Påverkar också yrkena och tillgång på arbete. Att vara bonde eller fiskare behöver till exempel en viss landskapstyp, och för att ha en stark industri krävs rätt naturresurser, till exempel en berggrund med rätt metaller i för att man ska kunna ha gruvindustri eller verkstadsindustri. Detta påverkar hela landets produktion, och därför också dess export- och import-industrier, och därmed hur rikt landet är och hur levnadsstandard invånarna kan ha.

Varför är befolkningen så olika fördelad på olika ställen? Mål 5 Vi har pratat på lektionerna om varför vissa ställen är så tätbefolkade och andra inte alls, samt varför folk väljer att flytta. Här är några av de faktorer vi pratat om som kan påverka hur befolkningen är fördelad: • Naturtillgångar • Klimat • Möjligheter att odla • Tillgång till arbete • Tillgång till mat • Krig, konflikter • Levnadsstandard, fattigdom • Transporter och kommunikation • Landets läge, närhet till andra länder • Politik, jämlikhet, diktaturer • Medellivslängd, barnafödande • Förföljelse • Utbildning • Löner, skatt Fundera igenom varför dessa faktorer påverkar, och vilka som påverkar mest. Vad är det till exempel som gör Sverige till ett bra land att bo i? Varför bor det så lite folk i nordligaste Norrland jämfört med längre söderut i landet? Hur ska en plats vara för att den ska vara perfekt att bo i?

Ordläxa geografiska ord, mål 6 Ni ska kunna stava och förklara orden. • Geografi – Vetenskapen om hur jorden ser ut, varför den ser ut så, och hur människor och jorden påverkar varandra. • Världsdel - En historiskt, kulturellt och fysiskt avgränsad del av jordytan. Numera räknar man med sju världsdelar: Europa, Asien, Afrika, Nordamerika, Sydamerika, Oceanien och Antarktis. • Kontinent – En stor sammanhängande landmassa eller världsdel. • Klimat – Vädermönster sett över väldigt långa perioder. Till exempel genomsnittliga temperaturer, årstidsmönster och genomsnittliga nederbördsmönster. • Kultur – Levnadsmönster och mänsklig aktivitet hos ett samhälle eller en befolkning. Kan vara till exempel språk, konst, traditioner, klädsel, lagar och regler. • Religion – Tro som grundar sig på föreställningen om en eller flera gudar, andar, själar eller andra övernaturliga fenomen. Innehåller ofta funderingar om hur jorden och människorna skapades, vad som händer efter döden och om hur man bäst bör leva. • Region – Ett avgränsat geografiskt område, kan vara både väldigt stort och väldigt litet; till exempel ett landskap (Skåne) eller stadsområde (Öresundsregionen) eller ett område med flera länder (Norden). • Tradition – Socialt arv som överlämnas från generation till generation. Kan vara allt från tro, sagor, värderingar till klädsel, högtider och sånger. ”Man gör saker för att man alltid gjort det. ”