Infr avtalsrrelsen 2016 Lars Calmfors SNS 318 2015

Inför avtalsrörelsen 2016 Lars Calmfors SNS 31/8 -2015

Två huvudfrågor • Totala (genomsnittliga) löneökningar • Relativlöner

Lönenormering • Samsyn om att den internationellt konkurrensutsatta sektorn (industrin) ska sätta märket • Oklar teori • Men etablerat system • Och det har fungerat

Två modeller Medlingsinstitutet Konjunkturinstitutet • Lönekostnadsökningarna i industrin i jämförbara västeuropeiska länder • Europanormen • Produktivitets- och förädlingsvärdeprisökning (utifrån inflationsmålet) i näringslivet • Under- eller överskridande utifrån parternas sysselsättningsambitioner

Perspektiv på de totala löneökningarna • • Reallöner Lönekostnadsandel Relativ löne- och enhetsarbetskostnad

Nominella löneökningar, inflation (KPI) och reallöneförändringar, procent 7 6 Inflation (KPI) Nominallöneökningar 5 4 3 2 1 0 -1 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014

Faktisk och förväntad reallöneökning, procent per år Avtalsperiod Nominell löneökning KPI-inflation Reallöneökning 2012 2013 -2014 3, 1 2, 6 0, 9 -0, 1 2, 3 2, 7 Förväntad reallöneökning utifrån inflationsmål 1, 2 0, 6

Lönekostnadsandel i näringslivet, procent av förädlingsvärdet 69 67 65 63 61 59 57 55 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 Faktisk lönekostnadsandel Genomsnittlig lönekostnadsandel

Förväntad och faktisk relativprisförändring mellan konsumtion och näringslivets förädlingsvärde, procent per år 4 3 2 1 0 -1 -2 -3 -4 1998 2000 2002 2004 2006 Förväntad relativprisförändring Faktisk relativprisförändring (KPI) 2008 2010 2012 2014

Lönekostnadsandel i Sverige och EU-14, hela ekonomin, procent av BNP till faktorpris 67 65 63 61 59 57 55 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 Lönekostnadsandel i Sverige Lönekostnadsandel i EU-14 2014

Relativ lönekostnadsandel gentemot EU-14 0, 99 0, 98 0, 97 0, 96 0, 95 0, 94 0, 93 0, 92 0, 91 0, 9 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014

Lönekostnadsandel i Sverige och 22 konkurrentländer, hela ekonomin, procent av BNP till faktorpris 65 64 63 62 61 60 59 58 57 56 1998 2000 2002 2004 2006 2008 Lönekostnadsandel i Sverige 2010 2012 2014 Lönekostnadsandel i KIX-22

Relativ lönekostnadsandel gentemot 22 konkurrentländer 1, 02 1 0, 98 0, 96 0, 94 0, 92 0, 9 0, 88 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014

Relativ lönekostnad per timme i tillverkningsindustrin gentemot 15 EU-länder 1, 2 1, 1 1 0, 9 0, 8 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 Relativ lönekostnad per timme i gemensam valuta Relativ lönekostnad per timme i nationella valutor

Relativ enhetsarbetskostnad i tillverkningsindustrin gentemot 15 EU-länder 1, 2 1, 1 1 0, 9 0, 8 0, 7 0, 6 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 Relativ enhetsarbetskostnad i nationella valutor Relativ enhetsarbetskostnad i gemensam valuta

Löneökningar och sysselsättning på kort sikt Låga löneökningar: normal situation Låga löneökningar: nollräntesituation • Låg inflation • Riksbanken sänker räntan så att realräntan faller • Konsumtion och investeringar stimuleras • Kronan deprecierar • Exporten ökar • Högre sysselsättning på kort sikt • Låg inflation • Riksbanken sänker inte räntan: realräntan stiger • Konsumtion och investeringar faller • Kronan apprecierar • Exporten faller • Lägre sysselsättning på kort sikt

Möjliga slutsatser • Så låga löneökningar som möjligt är bra för sysselsättningen på lång sikt (jämviktssysselsättningen) • Med nollränterestriktion kan lite högre löneökningar vara bättre än lite lägre (3 i stället för 1? ? ) på kort sikt • Dilemma för arbetsmarknadens parter • Osäkerhet om den framtida räntesituationen • Argument för kort löneavtal?

Lönerna i vård och omsorg • Värdediskriminering i kvinnodominerade sektorer • Tidigare stöd av marknadskrafterna • Ny situation framöver: med en åldrande befolkning kommer dessa sektorer att ha marknadskrafterna i ryggen • Rimligt med relativlönehöjningar • Industrin måste sätta märket så att relativlönehöjningar blir möjliga utan att de totala löneökningarna blir för höga

Statens roll • Komplikationer för partssystemet • Men staten har en övergripande ansvar för skolan • Legitimt med öronmärkta medel om lärarlöner identifierats som centralt problem • Staten måste få använda sig av ”marknadskafter” när man vill prioritera

Lägstalöner och lönespridning • Sverige har OECDs mest sammanpressade lönestruktur • Men jämförelsevis stor produktivitetsspridning (PISA-resultat) • Stora sysselsättningsgap • Utbildning och subventionerade anställningar räcker inte • Forskningsstöd för att höjda lägstalöner minskar sysselsättningen, särskilt för svaga grupper, med höga lägstalöner som i Sverige