Infektioner i skelett och leder Septisk bursit l

Infektioner i skelett och leder

Septisk bursit l Långvarigt tryck, uttöjning av huden och små hudskador ger möjlighet för hudbakterier att penetrera slemsäcken. l Omgivande mjuk vävnad kan bli kraftigt inflammerad och likna cellulit. Leden engageras sällan. l Diagnostik: Odling l Oftast S aureus, någon gång streptokocker. Gramnegativa stavar sällsynta.

Septisk artrit 1 Allvarlig, som regel akut infektion. l Oftast en led vid bakteriell infektion, men polyartriter förekommer. Drabbar oftast stora leder som knä och höft, hos barn ibland fot- och armbågsled, hos vuxna sternoklavikular-, axel- eller sakroiliakaleder samt sällsynt finger- och handled. l Spridning oftast via blodet, men lokalt trauma (stick, t ex cortisonspruta) kan också vara ingångsport. Hos barn under 1 år vanligen spridning från osteomyelithärd. l Predisponerande faktorer: Kroniska inflammatoriska ledsjukdomar (RA), diabetes, iv missbruk, steroidbehandling. l

Septisk artrit 2 Symtom: - Rörelsesmärta - Svullnad - Feber l Diagnostik: - Fysikalisk undersökning - röntgen - scintigrafi - direktmikroskopi och odling l Komplikationer: Skador på synovialmembran och ledbrosk. Destruktionen startar några timmar efter bakterieinvasionen l

Septisk artrit 3 - agens Ålder < 2 år Ålder > 2 år Immunnedsatt Enterobacteriaceae GBS S aureus (H influenzae typ B) S aureus dominerar b-strkkr A, B, C, G S milleri-gruppen a-streptokocker Ovanlig: N gonorrhoeae Brucella Borrelia spp Hos barn: Kingella kingae Som föregående men även: Gramnegativa stavar Dessa ofta dålig prognos Iv missbruk: Ps aeruginosa

Septisk artrit 4

Septisk artrit 5 - behandling l Dränera/spola rent l Immobilisera l Antibiotika efter agens l Om S aureus – tänk på långtidsbehandling!

Reaktiv/postinfektiös artrit l Immunologisk reaktion på infektion l Individer med HLA-B 27 löper kraftigt ökad risk. l Efter tarminfektion med Salmonella, Shigella, Yersinia, Campylobacter. l Förekommer efter andra infektioner, t ex Chlamydia trachomatis och pneumoniae.

Osteomyelit Kan drabba alla typer av ben l Hematogen spridning: - Metafysen på långa rörben - Kotpelaren - Disseminerad form i 15% - Spridningsvägar: se bild l Spridning per continuitatem - Från mjukdelsinfektion, t ex hos diabetiker - Spridning från trycksår - Öppna frakturer - Kirurgi (thorax-, oral-, neuro-) - Skottskador, penetrerande trauma l

Osteomyelit - spridningsvägar Hematogent spridd osteomyelit startar i sinusoidala vener. Hos barn < 1 år sker spridning till led, men hos äldre har epifysplattan som separerar benet från leden en egen kärlförsörjning vilket förhindrar detta. I stället sprids infektionen lateralt, bryter genom cortex, lyfter upp den luckra periostala vävnaden och ger subperiostal svullnad/ abscess. Hos vuxna är periostet mer fast förankrat i benet, vilket ger mindre uttalad svullnad. l Hela processen leder till bennedbrytning och sekvesterbildning l

Osteomyelit – symtom Barn: - Hög feber - allmänpåverkan - Vägran att använda angripen kroppsdel l Vuxna: - Som regel mindre uttalade symtom - Flera veckors feber - Smärta l Kronisk osteomyelit kan sakna akuta infektionstecken men ge bensekvestrering och fistelbildning som kan pågå under decennier l

Osteomyelit - bakterieflora l Hematogen spridning oftast en stam l övriga former kan vara blandinfektioner. - S aureus dominerar vid alla osteitformer.

Osteomyelit - diagnostik scintigrafi och slätröntgen knä

Infektioner i ledproteser 1 < 1% av höft- och knäledsproteserna blir infekterade inom 45 dagar efter operation. l Ofta långsamt påkommande symtom – låggradig feber, belastningssmärta l 2/3 av infektionerna hudflora som kommit in vid operationen (egen hudflora, luftburet eller kontaktsmitta från någon i op-laget). l 1/3 bakteremiorsakad. Kan ske flera år efter op. l

Infektioner i ledproteser 2

Infektioner i ledproteser bakterieflora Infektion vid det operativa ingreppet: KNS vanligast. Corynebacterium spp, Propionibacterium spp, Bacillus spp och a-streptokocker förekommer. l Bakteremi: - Från hudinfektioner: S aureus, b-streptokocker, P multocida. - Efter tandingrepp: a-streptokocker - Övre UVI och KAD-byte: Gramnegativa stavar. - Tarm/bukinfektioner och bukoperationer: Enterobacateriaceae, enterokocker, anaerober. l