IKT ett redskap fr lrande Gunilla Thunberg logoped

IKT ett redskap för lärande Gunilla Thunberg, logoped, Fil Dr DART-kommunikations- och dataresurscenter Göteborg

Dagens föreläsning IKT främst med fokus på språk&kommunikation – men det är ju också grunden! n Kommer att utgå från ett fall ”Alma”– och denna flickas behov/datorstöd i ett utvecklingsperspektiv (där jag hänger på vissa bitar) n

Om Alma 7 -årig flicka (vid start) med grav taloch språkstörning - dyspraxi n Normalbegåvning n Tecken och enstaka ljud n Logopedmottagning och Habilitering n Grundskola n Specialpedagog och stödpedagog (assistent med förskollärarbakgrund) n

Först backar vi lite…. Alma hade kunnat börja med IKT tidigare……och då främst. . Stöd för bildkommunikation: att ta fram material för utskrift: ex Boardmaker, Communicate In. Print n Stöd för teckenkommunikation: material för utskrift av tecken (ovan) samt övning/lek på dator: Teckenhatten n

…och tillgång till ljud&tal Enkla pratapparater med en stor knapp Över till…. n Pratapparat med några sidor och rutor Vidare till n Dynamiskt kommunikationsprogram med inspelat tal och talsyntes där en bild/ljudmiljö kan skapas (videoexempel) n Och enkla program för språklek (www. elevdata. se) n

HUR? ? ? Behov av kommunikativ miljö Kunskap & förståelse n Stimulera Almas samspel – responsiva strategier: Uggla & Räva n Riklig tillgång till bilder och tecken – som används av ALLA! n

Responsiv kommunikationsstil T V T – att vara som en uggla 1. 2. 3. Titta & lyssna Vänta & förvänta Tolka & bekräfta

RÄVA – locka barnet att kommunicera – rigga för mer att använda ”list” för att skapa situationer där barnet lockas att kommunicera mer – AKK till hands n utgå ifrån det som barnet kan och tycker är spännande – avvik från rutin – och uggla sedan! n

Film från KOMPIS – kommunikation genom pekprat i skolmiljö n KOMPIS-metoden: – Kunskapspaket som i första hand är tänkt att ges i studiecirkelform på skola. n Kommunikation och utveckling n Strategier: uggla & räva n Om olika AKK-sätt n Utformning av bildbaserad AKK – Materialpaket n 3 olika uppsättningar kartor med innehåll för skolmiljö (idag särskola – mer i framtiden?

Utprovning jan-feb - 05 n n n Kommunikationspass Widgit –läs – och skrivinlärning med bild och ljudåterkoppling använda skrivmiljö Lexia läs- och skrivträning Reda-ut-häfte, liten sportlovskarta Introduktionskort (ID-kort) Vid varje träff: n Diskussion kring TAKK – ämnesord+grammatik

Varför dator som skrivstöd? n n Svårt hålla pennan och n Möjlighet förstärka forma bokstäver helordsmetodik: bild - och ljudstöd Koncentration och uppmärksamhet n Kompensera för brister i Visuell kanal begrepps/språk. Ljudåterkoppling: förståelse (bildstöd) kompensation Programvara: dyspraxi: svårigheter - Widgit symbolskrift segmentera och (Communicate Sym. Writer) syntetisera

n Barn med språkliga, kognitiva och/eller motoriska svårigheter SKA INTE lära sig skriva med papper och penna! n De behöver all energi till att lära sig den skriftliga koden och förstå! n Tänk på Arne Tragetons forskning!

Varför Widgit Symbolskrift (Communicate)? n n n n Lättåtkomligt bild och ljud (stora bildbanker!! över 40 000 ord med stöd i PCS+Rebus) Lätt lägga till nya bilder/foton och ord Lätt tillverka skrivtavlor för val av bild/helord Möjlighet kombinera med tangentbord Lätt tillverka lässtödjande material Lätt tillverka bild/kommunikationsmaterial Möjlighet att skicka och läsa e-post

Utprovning mars-sep - 05 n Kommunikationsbok – pragmatisk (organiserad med tanke på funktionell kommunikativ användning) n Micro. Rolltalk med utbyggd kommunikationsanpassning i Programsnickaren utifrån kommunikationsbok

Arbete med konkreta mål – och så blev det: n n n n TAKK fortsätter utvecklas: flerordssatser - kompisar Kommunikationspass – funkade bra då det behövs Widgit –skriva dagbok anpassades och funkade direkt Reda-ut-häfte – bra start- sedan överflödig Introduktionskort (ID-kort) – trygghet, många ex Kommunikationsbok – kedja! komplement Micro. Rolltalk- gåtor&svar-sida, tangentbordssida användes mest + diktafon och kamera!

Om olika kommunikationssätt då?

…och kunde talapparaten bli taltränare? Upplägg med utgångspunkt från två olika program (Darley apraxiträning, Karlstadmodellen) n Häfte med artikulationsbilder för de ljud som skulle tränas (Maj Holmqvist) n Använda spegel: titta och känna på munnen n Utgå från ett ljud + olika vokaler= stavelser n

Upplägg i Micro. Rolltalk n n Diktafonfunktionen användes 4 -5 stavelser per sida – lyssnaruta – inspelningsruta – avlyssningsruta Olika spel/lekar/aktiviteter för att göra träningen rolig och meningsfull: inspiration från ”Samtal om tal” Träning dagligen i skolan + hemma

Hur gick det? Anna klarade fler o fler stavelser – fler ljud n K som Anna ej hittat tidigare dök upp n Började använda fler talade ord i kommunikationen n

Uppföljning maj 06 Byte av lärare på gång + assistent föräldraledig………. n Utbildning i Kommunikation, AKK, Widgit + Micro till ny personal men…. n Strul i nya stora klassen och inte samma stöd som tidigare n Examensarbete i logopedi – Fransson & Schmidt: jobba med AKK i engelska n

AKK på engelska n n Översättning av Widgitanpassning skriva dagbok till engelska Översättning av vissa sidor i Mircro. Rolltalken – tillägg vissa sidor som skulle passa upplägget i engelskaboken

Resultat Mål Utfall GAS 1 0 2 0 3 +1 Alma kan, på uppmaning i skolan, uttrycka de fraser som ingår i engelskaundervisningen med hjälp av Micro. Rolltalk Alma kan, på uppmaning i hemmet, använda de engelska fraserna i sin Micro. Rolltalk på ett adekvat sätt. Alma kan på uppmaning skriva dagbok i Widgit skrivmiljö om vad hon gjort, även utan en kamrat.

Resultat n Veckodagbok Widgit – Skrev både själv och med kamrat – I hemmet – Berättade gärna om och verkade vara glad över detta moment – Eget initiativ med klasslistan

Resultat n Sammanfattning intervju & enkät – Mamma: Positivt, möjlighet till delaktighet, socialt, roligare – Specialpedagog: ”att visa att det faktiskt går, på ett så mystiskt språk som engelska, att göra nånting!” – Lärare och stödpedagog: Mer aktivitet i början, svårt att hitta rätt i Micro. Rolltalken, roligare nu. Inget spontant tal! Svårt med förståelsen.

Och vad tyckte Alma? n Samtalsmatta: – Engelskalektion mer positiv – Micro. Rolltalk uppskattad – Skriva dagbok OK - Bara förstå som fortfarande var negativt efter intervention

Slutsats Denna flicka var hjälpt av AKK i engelskaundervisningen. Studien visar att hon kunde vara mer aktiv och delaktig än före intervention. n Kan på detta sätt uppfylla målet i läroplanen. n Ej direkt överförbart till andra elever, men visar på möjligheten! n

Och sen då? n n Talet utvecklades kanon – EPG-plattan gör troligen mycket (men ev också tidigare insatser? ) Alma använder mest tal – tecken när hon ej gör sig förstådd. Även fått bokstavla som komplement – men ingen hit - ännu. Fått tillbaka tidigare resurspedagogen – eget upplägg - uppmuntran till självständighet – ser till att nya egna portabla datorn finns på plats hela tiden ”Tränar” ibland med micro för sig själv (säger efter kommunikationsfraserna)+ ringer nu också med den.

Läs- och skrivstöd i ”vanlig programvara” Talsyntesstöd: mer utbyggt i Word men tillgängligt överallt; Internet ex: Wordreader+ , Vi. Tal n Daisy – digital uppläsning av mänskligt inläst text n Prediktion och uppsnabbning ex Saida n Stavningsstöd ex Stava Rex n Språkstöd: svenska ordboken n

www. dart-gbg. org Här hittar du mer info om AKK och kan bl a ladda ner magisterarbetet om Almas engelskaundervisning!