Idrottspsykologi Motivation beteende Gruppdynamik grupputveckling Ledarskap Motivation och

Idrottspsykologi

Motivation & beteende Gruppdynamik & grupputveckling Ledarskap

Motivation och beteende

Motivation • Motivationens grundläggande drivkrafter • Att uppnå något behagligt • Att undvika något obehagligt

Motivation • Inre • Självförverkligande • Trygghet • Yttre • Pengar • Ära • Berömmelse

Motivation Personlighetsfaktorer Miljöfaktorer • • Inre drivkrafter Mål Behov Erfarenheter Utövarens motivation Ledare Omgivning Feedback Gemenskap

Beteende • Alla har ”skapade” sanningar • Alla intentioner är goda Beteende • Back track: Intention • Dåligt beteende, titta på intention • ”Konstig” intention, leta efter ”felaktig” sanning Trosatser, valda sanningar

Gruppdynamik & grupputveckling

Gruppdynamik • Så fort en grupp sätts ihop kommer gruppens beteende att följa ett visst mönster: Forming, Storming, Norming & Performing. • Om gruppens konstellation ändras backar utvecklingen. • Alla former av hot påverkar gruppens utveckling.

Forming • Inga känner varandra ännu och vilka som klär på sig vilka roller har inte heller utkristalliserats i gruppen. • Uppträder trevligt och kommunikationen i gruppen är trevlig. • Smekmånadsfasen

Storming • • Konkurrensen om ställning och roller inom gruppen börjar. Bildas subgrupper inom den stora gruppen. Konflikter börjar blossa upp. Gruppmedlemmarnas olikheter börjar ses som hinder.

Norming • • Gruppens medlemmar börjar finna sina roller. Gruppens normer och vi-känsla byggs upp. En acceptans för olikheterna i gruppen. ”Spelreglerna” börjar klarna och alla ses som en tillgång.

Performing Gruppens är överrens om mening och mål. Gruppen presterar som ett team. Utnyttjar alla kompetenser. Effektiva problemlösningar och övervinner hinder på egen hand. • Fungerande lag utan yttre styrning. • •

Olika Personligheter • En grupp kan delas upp i tre olika personligheter: Individualist Anpassare Egoist • 100% • Tar ansvar • Påverkar • Tävlar mot sig själv • Ger andra energi • Sätter visionen i centrum • Auktoritet • 25 -75% • Offer • Egoist • Vågar inte. . . • Tävlar inte alls • Rädd • Anpassar sig till andra • Ingen ledare • 1 -100% • Om det gynnar mig! • Manipulerar • Tävlar mot andra • Tar energi från andra • Sätter sig själv i centrum • Auktoritär

Ledarskap

Ledarskap – är ett speciellt beteende som människor utövar i avsikt att påverka andras tänkande, inställning och uppförande. Vad innebär ledarskap? – att leda innebär att, direkt eller indirekt, påverka en eller flera människor i någon riktning. Återkoppling sanning->intention->beteende

Ledarskap Kom ihåg att det uppfattade ledarskapet är det faktiska ledarskapet! Bra ledarskap kan vara att: Ta ansvar för sina handlingar/åsikter/beteende Hjälpa andra att nå sina mål Vara ett föredöme

Ledarstilar Demokratisk • Skapa ett nära förhållande till utövarna • Ge utövarna mycket förtroende • Visa känslor och var impulsiv • Skapa visioner och sätt upp drömmål • Var tolerant och flexibel • Var ödmjuk och stå i bakgrunden Auktoritär • Håll distans till utövarna • Kontrollera utövarna i hög grad • Vara taktisk och återhållsam med att visa känslor • Vara jordnära och sätt realistiska mål • Sätt gränser och var bestämd • Var självsäker och visa vägen

Ledarstilar och påverkan 5 4 3. 5 3 Ledaren närvarande 2. 5 Ledaren frånvarande 2 Ledaren just återkommit 1. 5 1 0. 5 0 Auktoritär Demokratisk Passiv

Makt • Det är viktigt att förstå ledarens makt. Ledaren har två sorters makt, Positionsmakt och Personlig makt. • Positionsmakt: Belöning, straff, friheter • Personlig makt: Förtroende, respekt, expert

Ledarskap handlar om att. . . • Förstå utövarnas beteende: Inse varför de gjorde som de gjorde. . . Vad som motiverade dem. . . Vad som utlöste det beteende som hjälpte eller hindrade dem att utföra uppgiften. • Förutsäga framtida beteende: Att analysera varför det hände är första steget. . att försöka förutse om eller varför det skulle kunna hända igen är nästa steg. • Påverka ett beteende: Som ledare måste man dessutom kunna acceptera ansvaret att påverka andras beteende för att kunna genomföra uppgifter och nå de uppsatta målen.

Om jag vill lyckas att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Den som inte kan det lurar sig själv när hon tror att hon kan hjälpa andra. För att hjälpa någon måste jag visserligen förstå mer än vad han gör, men först och främst förstå det han förstår. Om jag inte kan det så hjälper det inte att jag kan och vet mera. Vill jag ändå visa hur mycket jag kan så beror det på att jag är fåfäng och högmodig och egentligen vill bli beundrad av den andre i stället för att hjälpa honom. All äkta hjälpsamhet börjar med ödmjukhet inför den jag vill hjälpa och därmed måste jag förstå att detta med att hjälpa inte är att vilja härska, utan att vilja tjäna. Kan jag inte detta så kan jag heller inte hjälpa någon. (Sören Kirkegaard)