ICF och ICFCY ett verktyg vid funktionsnedsttning av

ICF och ICF-CY ett verktyg vid funktionsnedsättning av hörsel Mia Pless Fo. U-chef, Habilitering och hjälpmedel, Landstinget Uppsala län. Associerad forskare, Funktionshinder o habilitering, Uppsala universitet o Forskarnätverk, IHV/CHILD, Högskolan Jönköping 2013

SOS, 2003 So. S, 2007 Studentlitteratur, 2011 Socialstyrelsen om ICF/ICF-CY, http: //www. socialstyrelsen. se/klassificeringochkoder/koderfunktionstillstandicf

WHO´s ”familj” av internationella klassifikationer för hälsa och hälsotillstånd ICD Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem ICF Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa ICD + ICF Förståelse för hälsa och hur samspelet mellan individen och miljön hindrar eller underlättar ett värdigt liv Gro Harlem-Brundtland Maj 2002 Fig. 0. 1 Pless & Granlund, 2011

Hälsotillstånd (störning/sjukdom) Kroppsfunktion (b) Kroppsstruktur (s) Omgivningsfaktorer (e) Fig. 1. 1 Pless & Granlund, 2011 Aktiviteter (d) Delaktighet (d) Personfaktorer (pf)

Vilka komponenter handlar meningarna om? • Pojken leker med sin kompis ( ). • Hans granne klär på honom ( ). • Mannen, som är nattvakt ( ), har svårt att somna ( ). • Hon har astma ( ). Exempel 1: 1 Pless & Granlund, 2011

Facit • Pojken leker med sin kompis (d). • Hans granne klär på honom (e). • Mannen, som är nattvakt (pf), har svårt att somna (b). • Hon har astma (-). Exempel 1: 1 Pless & Granlund, 2011

Intyg (anpassning av bil) UTAN ICF Eva har en kronisk neurologisk sjukdom, sannolikt MS. Hon har haft symtom och nuvarande begränsningar i funktion ungefär 4 år. Det är sannolikt att tillstånd, symtom, nedsättningar av funktion och förmåga blir bestående. MED ICF Eva har multipel skleros (MS). Evas sjukdom är varaktig. Hon klarar inte att åka kollektivt för att handla eller delta i sociala aktiviteter. Att inte kunna åka buss gör henne isolerad i hemmet och de fysiska och sociala förmågorna påverkas negativt. Hon har nedsatt gång- och rörelseförmåga och kan inte gå 500 meter till närmaste busshållplats. Hon använder rollator, som hon inte orkar lyfta upp på bussen.

Vårdbidrag

Vårdbidraget med ICF struktur Barnet (Individen) (Diagnos – ADHD) (trafikolycka 1989) Funktionstillstånd o ålder Förälders (Omgivningen) Särskilda vård- o tillsynsinsatser Merkostnader + omfattning - Kombinerad funktionsnedsättning - Koncentration, fokusering o uthållighet - Påminnelser för att komma igång, utföra o avsluta aktiviteter. - Centralstimulatia planeras - Frekventa besök inom vård och rehabilitering - Påminnelser och på-pushning - Minnesträning o stöd med planering - Kräver daglig träning

Olika perspektiv Verksamhetsperspektiv Professionsperspektiv Individens/medborgarens perspektiv

Språk för gemensam helhetsbild TIDSUPPFATTNING SÖMN Vad individen kan och gör • Lära sig klockan • Anpassa sig till tid Vad individen kan och gör • Genomföra daglig rutin • Ändra kroppsställning Vilka förusättningar individen har • Tidsplanera • Uppleva tid Vilka förusättningar individen har • Sömnmängd • Insomning Vilka förutsättningar som finns i individens vardagsmiljöer • En klocka eller tidshjälpmedel • Stöd för att lära sig klockan Vilka förutsättningar som finns i individens vardagsmiljöer • Sängen, ljusintensitet • Stöd från närfamilj Källa: Janeslätt, G. (2009). Time for time 13

Del Komponent Del 1 Funktionstillstånd/ funktionshinder Kropp: Kroppsfunktioner (b) Kroppsstrukturer (s) Fig. 1. 2 Pless & Granlund, 2011 Aktiviteter och delaktighet (d) Del 2 Kontextuella faktorer Omgivnings -faktorer (e) Personfaktorer (pf)

Fig. 2. 1 Pless & Granlund, 2011 Del 1 Funktionstillstånd/ funktionshinder Del 2 Kontextuella faktorer Komponent Kropp: Kroppsfunktioner (b) Kroppsstrukturer (s) Aktiviteter och delaktighet (d) Omgivnings -faktorer (e) Kapitel 1: a nivå b 1 – b 8 s 1 – s 8 d 1 – d 9 e 1 – e 5 Kategori 2: a nivå b 1 xx s 1 xx d 1 xx e 1 xx Kategori 3: e nivå b 1 xxs s 1 xxx d 1 xxx e 1 xxx Kategori 4: e nivå b 1 xxxx s 1 xxxx d 1 xxxx e 1 xxxx Personfaktorer

ICF-CY 2: a nivån

Vilka komponenter handlar meningarna om? • Hon har inte muskelkraft nog för att köra in mopeden i garaget ( ). • Hon har som daglig rutin att på kvällen köra in mopeden i garaget ( ). • Hon håller på att lära sig att köra in mopeden i garaget ( ). • Det behövs en ramp för att kunna köra in mopeden i garaget ( ). • Problemet för henne att få in mopeden i garaget ( ). Övning 10: 1 Pless & Granlund, 2011

Facit • Hon har inte muskelkraft nog för att köra in mopeden i garaget (b). • Hon har som daglig rutin att på kvällen köra in mopeden i garaget (d). • Hon håller på att lära sig att köra in mopeden i garaget (d). • Det behövs en ramp för att kunna köra in mopeden i garaget (e). • Problemet för henne att få in mopeden i garaget (-). Övning 10: 1 Pless & Granlund, 2011

Vilka komponenter handlar meningarna om? • Hörapparatens batterier är alltför små ( • Han har problem med hörapparaten ( • Han klarar inte att själv göra rent sin hörapparat ( • Han tränar sig i att kunna byta batterierna i hörapparaten ( • Han övar sig i att höra varifrån ljud kommer ( Övning 10: 2 Pless & Granlund, 2011 ) ) )

Facit • Hörapparatens batterier är alltför små ( e ) • Han har problem med hörapparaten ( - ) • Han klarar inte att själv göra rent sin hörapparat ( d ) • Han tränar sig i att kunna byta batterierna i hörapparaten ( d ) • Han övar sig i att höra varifrån ljud kommer ( b ) Övning 10: 2 Pless & Granlund, 2011

Kapitel 1 Psykiska funktioner 1: a NIVÅN mn Kapitlets na Beskrivning av kapitlet Detta kapitel handlar om hjärnans och det centrala nervsystemets funktioner, såväl övergripande funktioner såsom medvetande, energi och drift som specifika psykiska funktioner såsom minne, språk och kalkylerande psykiska funktioner KOD 2: a NIVÅN Benämning b 134 Sömnfunktioner Allmänna psykiska funktioner av periodisk, reversibel och selektiv fysisk och psykisk avkoppling från sin egen omedelbara omgivning med samtidiga karakteristiska fysiologiska förändringar Beskrivning av kategorin Innefattar: funktioner av sömnmängd, insomning, sömnunderhåll, sömnkvalitet, funktioner som rör sömncykeln såsom sömnlöshet, hypersömn, narkolepsi Utesluter: medvetandefunktioner (b 110); energi och driftfunktioner (b 130); uppmärksamhetsfunktioner (b 140); psykomotoriska funktioner (b 147) Fig. 3. 2 Pless & Granlund, 2011

Kapitel 1 Psykiska funktioner Detta kapitel handlar om hjärnans och det centrala nervsystemets funktioner, såväl övergripande funktioner såsom medvetande, energi och drift som specifika psykiska funktioner såsom minne, språk och kalkylerande psykiska funktioner b 134 Sömnfunktioner Allmänna psykiska funktioner av periodisk, reversibel och selektiv fysisk och psykisk avkoppling från sin egen omedelbara omgivning med samtidiga karakteristiska fysiologiska förändringar Innefattar: funktioner av sömnmängd, insomning, sömnunderhåll, sömnkvalitet, funktioner som rör sömncykeln såsom sömnlöshet, hypersömn, narkolepsi Utesluter: medvetandefunktioner (b 110); energi och driftfunktioner (b 130); uppmärksamhetsfunktioner (b 140); psykomotoriska funktioner (b 147) 3: e NIVÅN b 1340 Sömnmängd Psykiska funktioner som gäller tid som används för att sova enligt en återkommande dygnsrytm 4: e NIVÅN b 134 XX b 1341 Insomning Kan förekomma – fem siffror Psykiska funktioner som styr övergången från vakenhet till sömn b 1343 Sömnkvalitet Psykiska funktioner som ger naturlig sömn som leder till optimal fysisk och psykisk vila och avslappning b 1348 Andra specificerade sömnfunktioner b 1349 Ospecificerade sömnfunktioner Fig. 3. 3 Pless & Granlund, 2011

ICF struktur för att identifiera hälsotillstånd KROPPSFUNKTIONER KROPPSSTRUKTURER INDIVIDEN OMGIVNINGEN Faktorer som underlättar eller hindrar AKTIVITET och DELAKTIGHET Personens utförande av uppgifter och engagemang inom olika livsområden KROPPSFUNKTIONER KROPPSSTRUKTURER AKTIVITETER och DELAKTIGHET Psykiska funktioner Sinnesfunktioner och smärta Röst- och talfunktioner Hjärta, andning och överkänslighet Matsmältning och ämnesomsättning Reproduktiva funktioner och könsorganen Rörelserelaterade funktioner Allmänna uppgifter och krav Lärande och tillämpa kunskap Kommunikation Förflyttning Personlig vård Hemliv Relationer och samspel med andra människor Utbildning, arbete och ekonomi Rekreation, fritid och samhällsgemenskap OMGIVNINGEN Produkter och teknik, Inom- och utomhusmiljöer Personligt stöd Attityder Service, system och policy Borell, 2005

ICF struktur för information om patient vid teamarbete (Rentsch et al. , 2003) Kap. 5 Pless & Granlund, 2011

ICF comprehensive core sets – standardurval Kroppsfunktion • • • b 126 Temperament o personlighetsfunktioner b 140 Uppmärksamhetsfunktioner b 144 Minnesfunktioner b 152 Emotionella funktioner b 210 Synfunktioner b 230 Hörselfunktioner b 240 Förnimmelse i samband med hörsel och vestibulär funktion Kroppsstruktur s 110 Struktur i hjärnan s 240 Struktur i ytteröra s 250 Struktur i mellanöra s 260 Struktur i inneröra Aktivitet/delaktighet • d 115 Att lyssna • d 240 Att hantera stress och andra psykologiska krav • d 310 Att kommunicera genom att ta emot talade meddelanden • d 350 Konversation • d 360 Att använda kommunikationsutrustningar och – tekniker • d 760 Familjerelationer • d 820 Skolutbildning • d 850 Betald sysselsättning • d 910 Samhällsgemenskap Omgivningsfaktorer • e 125 Produkter o teknik för kommunikation • e 250 Ljud • e 310 Närfamilj • e 355 Yrkesutövare inom hälso- och sjukvård • e 410 Nära familjemedlemmars personliga attityder

ICF core sets – standardurval Situation? Aktiviteter och delaktighet • d 155 Att förvärva färdigheter • d 240 Att hantera stress och andra psykologiska krav • d 720 Sammansatta mänskliga interaktioner • d 845 Att skaffa, behålla och sluta arbete • d 850 Betald sysselsättning • d 855 Obetald sysselsättning Omgivningsfaktorer • e 310 Närfamilj • e 330 Människor i maktposition • e 580 Service, tjänster, system o policies för allmänna sociala stödinsatser • e 590 Service, tjänster, system o policies för arbete o sysselsättning Kroppsfunktioner • b 130 Energi och driftfunktioner • b 164 Högre kognitiva funktioner • b 455 Funktioner relaterade till tolerans för fysiskt arbete