I en klass fr sig Genus klass och

  • Slides: 12
Download presentation
I en klass för sig Genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer Fanny Ambjörnsson Möten

I en klass för sig Genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer Fanny Ambjörnsson Möten som formas Annika Månsson Interaktionsmönster på förskola mellan pedagoger och de yngsta barnen i ett genusperspektiv :

Studiernas syfte! �Hur feminina genuspositioner skapas inom ramarna för en heteronormativ ordning? �Skapandet av

Studiernas syfte! �Hur feminina genuspositioner skapas inom ramarna för en heteronormativ ordning? �Skapandet av femininet, i skärningspunkten mellan klass och sexualitet! �Pedagogernas syn på barn, förskoleverksamhet och genusfrågor �Att diskursivt analysera pedagogernas utsagor om barn och kön

Kön/genus �Vad är kön/genus? �Vad gör kön/genus? �Hur blir man tjej/kille? �Vilka ideal, normer

Kön/genus �Vad är kön/genus? �Vad gör kön/genus? �Hur blir man tjej/kille? �Vilka ideal, normer och krav har man att förhålla sig till? �Hur skapas, upprätthålls, ifrågasätts och förhandlas kön? �Vad händer när man inte lever upp till kulturella föreställningar om skillnader mellan könen?

Några viktiga begrepp �Kön �Genus �Jämställdhet (jämför –jämlikhet) �Genussystem � Genuskontrakt �Heteronorm � Intersektionalitet

Några viktiga begrepp �Kön �Genus �Jämställdhet (jämför –jämlikhet) �Genussystem � Genuskontrakt �Heteronorm � Intersektionalitet �Genus som process �Symbolisk interaktionism �Poststrukturalism

Genus �Genus är det sociokulturellt konstruerade könet (till skillnad från det biologiska) �Genus hänvisar

Genus �Genus är det sociokulturellt konstruerade könet (till skillnad från det biologiska) �Genus hänvisar till de processer som utgör och ligger till grund för de inställningar vi har till kön, manligt och kvinnligt �Föränderliga tankefigurer om kvinnligt och manligt som ger upphov till ständigt upprepade systematiska skillnader

Bild eller verklighet? �Människans bild av världen är på ett sätt mer verklig än

Bild eller verklighet? �Människans bild av världen är på ett sätt mer verklig än världen själv, för den styr deras handlingar. �Genus är en kulturellt och socialt skapade maktordning relaterad till föreställningar om manligt och kvinnligt. �Genus ses som en ständig pågående process, icke statiskt, dvs synen på manligt och kvinnligt förändras hela tiden.

Genus ett system –genussystem �Utgörs av ett antal tolkningar och värderingar med vilka vi

Genus ett system –genussystem �Utgörs av ett antal tolkningar och värderingar med vilka vi orienterar oss i världen �Medför att vi tillskriver människor, ting och även rent abstrakta fenomen, ’manliga’ och/eller ’kvinnliga’ egenskaper � Hur lär vi oss kön? �Etablering av könsroller i uppväxten �Kvinnligt och manligt återskapas ständigt i alla situationer och handlingar

Genusteori �En ordning, struktur för hur kön förhåller sig till varandra och bygger på

Genusteori �En ordning, struktur för hur kön förhåller sig till varandra och bygger på två principer: �Isärhållandetsprincip –dikotomi �Hierarkisk princip –mannen är norm �Det manliga värderas högre än det kvinnliga. Mannen utgör mönstret för det mänskliga. �För med sig en mängd föreställningar om vad olika människor (inklusive oss själva) är, vad de bör vara, kan och bör göra-och vad människor inte är, inte kan och inte bör göra. �Återskapas (reproduceras) genom våra

Och �För med sig en mängd föreställningar om vad olika människor (inklusive oss själva)

Och �För med sig en mängd föreställningar om vad olika människor (inklusive oss själva) är, vad de bör vara, kan och bör göraoch vad människor inte är, inte kan och inte bör göra. �Återskapas (reproduceras) genom

Genuskontrakt �En socialisations eller reproduktionsprocess i mötet mellan man och kvinna i familjen, i

Genuskontrakt �En socialisations eller reproduktionsprocess i mötet mellan man och kvinna i familjen, i hemmet, på arbetsplatser och fritidsarenor som upprätthåller och återskapar samhällets genussystem –föreställningar om hur relationen mellan man och kvinna bör vara �Genuskontrakten omförhandlas ständigt –häri ligger grunden till vad Hirdman kallar förändringen av det stabila, d v s

Intersektionalitet Att enbart fokusera på könsaspekten gör lätt man blir blind för andra maktasymmetrier.

Intersektionalitet Att enbart fokusera på könsaspekten gör lätt man blir blind för andra maktasymmetrier. (Lykke 2003) �Överskrider feminismens teoretiska och politiska gränser. (de los Reyes 2002) �Analyskategorier problematiseras

Inför filmvisningen �Hur framställs män/kvinnor i reklamen? �Hur framställs flickor/pojkar i reklamen? �Hur många

Inför filmvisningen �Hur framställs män/kvinnor i reklamen? �Hur framställs flickor/pojkar i reklamen? �Hur många olika varianter erbjuds att kunna framträda som kvinnor/män/flickor/pojkar i reklamen? �Varför sexualiseras ofta människor och varor i reklamen? �Hur/vad säljs bäst?