Huvudmannens och rektors ansvar frskola Utbildningsfrvaltningen 28 november

Huvudmannens och rektors ansvar förskola Utbildningsförvaltningen 28 november 2019

Programpunkter för kvällen • Kort information om aktuella frågor • Ny Läroplan – Nya utmaningar • Exempel från kommunala förskolan – Progression i förskolan • Fika och diskussionsfrågor • Exempel från fristående förskola – Lingonbackens förskola • Ägar- och ledningsprövning • Vad bör en huvudman ha koll på • Uppsamling, frågor och avslutning + diskussioner för de som vill 2

IST Ekonomi Informationsmöte på Fyrisborg 13 december, kl. 13. Rum 118. Länk för anmälan kommer. 3

Enkät för egenkontroll Enkät för Egenkontroll kommer att gå ut i början av december. Riktas till förskolan huvudman. Ca 30 frågor. Samlar in grundinformation om fristående förskola. Fingervisning om vad en huvudman bör ha koll på. 4

Publicering av tillsynsbeslut Utbildningsnämnden har beslutat att förvaltningen ska publicera namnen på de förskolor där tillsynen avslutas utan ingripande. Kommer att ske från 2020. 5

Barnantal fristående förskolor Förändrade rutiner avseende barnantal – tidigare ansökte förskolor när de ville utöka barnantalet. Nu behöver man inte längre ansöka. Huvudmannen ska vid utökning beakta om utökningen är lämplig i förhållande till lokaler och personal. 2 kap. 35 § För utbildningen ska de lokaler och den utrustning finnas som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas. 8 kap. 2 § Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. 8 kap. 8 § Huvudmannen ska se till att barngrupperna har en lämplig sammansättning och storlek och att barnen även i övrigt erbjuds en god miljö. 6

Ny Läroplan – nya möjligheter Utbildningsförvaltningen 28 november 2019

Lpfö 18 Begreppen utbildning och undervisning lyfts fram och definieras utifrån skollagen – Skollag (2010: 800) Förskollärarnas särskilda ansvar förskolans utbildning och undervisning har förtydligats Barnskötarnas roll för att främja barns utveckling och lärande har förtydligats Lek som grunden för utveckling, lärande och välbefinnande har lyfts fram Barnkonventionen har skrivits in i läroplanen 8

Lek är grunden för utveckling, lärande och välbefinnande Lpfö 18 s. 8 Lek ska ha en central plats i utbildningen. Ett förhållningssätt hos alla som ingår i arbetslaget och en miljö som uppmuntrar till lek bekräftar lekens betydelse för barnens utveckling, lärande och välbefinnande. Barnen ska ges förutsättningar både för lek som de själva tar initiativ till och som någon i arbetslaget introducerar. Lpfö 18 s. 11 Barnens lärande kan bli mångsidigt och sammanhängande om arbetssätten varierar och miljön är utmanande och stimulerande samt lockar till lek och aktivitet. 9

Leken kan se ut på många olika sätt Leken kan vara initierad av barnen själva (med eller utan vuxen som stödjer och/eller deltar i leken) Leken kan vara initierad av en vuxen som stödjer och/eller deltar i leken Leken kan vara en del i en målstyrd process – undervisning 10

Utbildning, undervisning och lärande Begrepp att definiera, diskutera och relatera till varandra: • Utbildning • Undervisning • Lek • Lärande • Lärmiljö • Aktivitet och/eller undervisning 11

Progression i förskolan Ett pilotprojekt 2016 -2018 Emma Dahlström, verksamhetsutvecklare UBF 28 november 2018

Varför ett projekt om progression i förskolan?

Nya krav i styrdokument 2010 • Krav på systematiskt kvalitetsarbete. • Förskolans uppföljning hamnade på en beskrivande nivå i stället för en analytisk. • Redovisningarna innehöll kvantitativa data i form av olika nyckeltal, genomsnittsvärden från enkätsvar från vårdnadshavare samt självskattningar med fokus på verksamheten. • Den dimension som tydligt kopplar dessa resultat till barnens utveckling och lärande saknades. • Vi hade ett behov av att utveckla verktyg för att dokumentera, följa och analysera varje barns lärande och utveckling i relation till läroplanens mål och bedöma hur väl utbildningen stödjer och stimulerar barnen i den riktningen. • Att starta ett projekt var en början på detta arbete 2016 -2018. 14

Huvudmannens styrning och ledning av förskolans kvalitet (Skolinspektionen, 2017) Framför allt saknar diskussioner och uppföljningar den dimension som handlar om att formulera och bedöma måluppfyllelsen. Har det som förskolan erbjudit barnen haft påverkan på deras utveckling och lärande? Har verksamheten bidragit till att utveckla deras förmågor utifrån det uppdrag som förskolan har enligt läroplanen? Enligt styrdokumenten är det förskolans kvalitetsutveckling som ska utvärderas, men för att kunna göra en sådan utvärdering måste förändringar i barnens utveckling och lärande följas upp. Att denna dimension saknas får konsekvenser för det övriga kvalitetsarbetet. När det inte finns tillräckligt underlag för att göra analyser av resultatet i relation till barnens utveckling och lärande som grupp saknas också ett tillräckligt underlag för att fatta beslut om förbättringsinsatser som utgår ifrån behoven i förskolorna (s. 5 -6). 15

Lpfö 18 Förskolan ska bidra till kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande samt förbereda för fortsatt utbildning (s. 10). Förskollärare ska leda de målstyrda processerna och i undervisningen ansvara för att planering och genomförande utgår från läroplanen och från det kunnande och de erfarenheter som barnen tidigare har tillägnat sig (s. 19). 16

• Skapa en progression i undervisningen. • Få fatt i vilket innehåll och form av undervisning barnen möter under sin förskoletid. Utgångspunkter 2016 • Ambitionen var att få fatt i att analysera hur undervisningen påverkar barnens förändrade kunnande.

Hur gick vi tillväga?

Kan Blooms reviderade taxonomi (2001) vara ett användbart verktyg för systematisk dokumentation, uppföljning och analys av barnens progression i lärandet och bedömning av undervisningens måluppfyllelse? En idé prövas…

INNEHÅLL I LPFÖ 18 Kognitiv processdimension Minnas Förstå Tillämpa Analysera Värdera Skapa Datum: Grupp: Kunskapsdimension Utifrån Blooms reviderade taxonomi (Andersen och Krathwohl, 2001) Faktakunskap Begreppsbaserad kunskap Processkunskap Metakognitiv kunskap

Eventuella användningsområden? • Bidra vid tolkning av läroplansmål. • Synliggöra tecken på barnens lärande och utveckling – förändrade kunnande. • Synliggöra barnet och barngruppen närmsta utvecklingszzon förskolläraren och därmed vara ett stöd vid planering och utveckling av undervisningen. • Analysera vilken skillnad undervisningen har gjort för barnens lärande och utveckling. • Utvärdera undervisningens måluppfyllelse och vilka utvecklingsbehov undervisningen har för att ge varje barn förutsättningar att utvecklas i riktning mot målen i läroplanen. 21

Val av innehåll - matematik MÅL Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla: • förståelse för grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och tal samt att resonera matematiskt om detta, • förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, • förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp. TALUPPFATTNING PROBLEMLÖSNING – RÄKNA ARITMETIK 22

Tolkning av läroplansmål Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla: • förståelse för grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och tal samt att resonera matematiskt om detta, Kunskaps dimension • förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, • förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp. Kognitiv dimension 23

Tolkning av läroplansmål Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla: • förståelse för grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och tal samt att resonera matematiskt om detta, Kunskapsdimension • förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, • förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp. Kognitiv processdimension 24

Gelman och Gallistels fem räkneprinciper 1. Abstraktionsprincipen innebär att barnet förstår att föremål är avgränsade och kan räknas, att de kan räkneramsan och kan koppla räkneord till en sak. 2. Ett – till - Ett principen innebär att barnet förstår att föremål i en mängd kan paras samman med ett föremål i en annan mängd, till exempel en tallrik till varje person vid dukning. 3. Principen om godtycklig ordning och antalskonstans innebär att barnet förstår att ett föremål i en mängd kan räknas från vilket håll som helst och att antalet föremål är detsamma oavsett hur de grupperas. 4. Principen om räkneordens ordning innebär att barnet förstår att föremålen måste räknas upp i en bestämd ordning, att ett följs av två och så vidare. 5. Antalsprincipen eller kardinaltalsprincipen innebär att barnet parar ihop varje föremål med ett räkneord och att det sista räkneordet utgör antalet föremål, och kunna bedöma fler och färre. 25

7. Analys och utvärdering av undervisning. Hur har undervisningens påverkat barnens progression i lärandet? Vad behöver vi utveckla för att förbättra förutsättningarna för barnens lärande? Arbetsmodell 1. Val av matematiskt innehåll och samtolkning av mål. Vad ska vi undervisa om? 6. Uppföljning efter tre månader utifrån taxonomin. Vilka förändringar i tecken på barnens kunnande kan vi se? Hur går vi vidare? 2. Genomförd nulägesanalys utifrån taxonomin. Vilka tecken på barns kunnande och erfarenheter ser vi just nu? 3. Analys av mönster på gruppnivå som framträder. Vilka dimensioner befinner sig barngruppen i? 5. Genomförande av undervisning. 4. Planering av undervisning. Hur ska vi undervisa för att barnen ska utmanas i sitt lärande? 26

Vad blev det för resultat?

Frågor 1. Vilka möjligheter ser du med att använda Blooms taxonomi i den form som provats i projektet? 2. Vilka hinder/utmaningar ser du i att använda Blooms taxonomi i den form som provats i projektet? 28

Barns progression i lärandet Antalet positiva svar dominerar gällande påståenden kopplat till om Blooms taxonomi och det arbetssätt som provats bidrar till att synliggöra varje barns progression i lärandet. • Möjliggöra att ”få syn på varje barns lärande och utveckling”. • Bidrar till att ”få syn på vad barnen befinner sig i förhållande till målen”. • Stödjer i att se alla barn och vara ett material som stödjer i planering och utvärdering av undervisning. • Inte enbart synliggöra varje barns förändrade kunnande - utan barngruppens. Den möjliggör att ”få syn på både det enskilda barnet och gruppen - progression på förskolan”. • Bidra till att synliggöra variationen av dimensioner i barnens lärande. 29

Didaktisk progression i undervisningen Antalet positiva svar dominerar gällande påstående kopplat till om Blooms taxonomi och det arbetssätt som prövats bidrar skapa en didaktisk progression i undervisningen. • Skapa en gemensam syn på målens innebörd i arbetslaget. • Synliggör vad som behöver utvecklas för att utmana barnen vidare. ”Vi får syn på vilken undervisning vi behöver bedriva för att ge möjlighet för barnen att vara i sin proximala utvecklingszon”. • Synliggöra vilken ämneskompetens arbetslaget behöver införskaffa för att utmana barnen vidare. • Synliggöra vilka dimensioner undervisningen inte berör och vad arbetslaget behöver utveckla. ”Vi rör oss mest i de nio första rutorna”. • Bidra till att analysarbetet rör sig mellan att analysera barnet, barngruppens lärande och utveckling kopplat till undervisningen och vad som behöver utvecklas i denna för att barnen ska komma vidare. ”Man reflekterar kring barns lärande och sin egen undervisning”. 30

Utvärdering av måluppfyllelse • Bidrar till att ”få syn på undervisningens påverkan på barnens lärande”. • Synliggör att ”alla barn har fått befinna sig i alla dimensioner av målet från 1 år fram till 5 år. ” • Synliggör vad undervisningen ”missat” och vad vi fokuserat på. • Denna kunskap beskrivs kunna användas för att utvärdera undervisningens måluppfyllelse och utvecklingsbehov. 31

Hinder och utmaningar • Svårt att planera undervisning som bidrar till att ge läraren kunskap om barnens nuvarande kunskaper. • Utmaning gällande tid att tolka och konkretisera läroplansmål. Kräver ämneskompetens – olika kompetens i arbetslaget. Den gemensamma tolkningen tycks dock stödja när den väl är genomförd. 32

Hur går vi vidare?

Fortsatt arbete Förståelse för vikten av att ha en tydligare utgångspunkt i barns förändrade kunnande i det systematiska kvalitetsarbetet – utvecklingssamtal och lärloggar kopplas till SKA. Stöd i att bryta ner och konkretisera läroplansmål – fortbildning, ämneskunskap. 34

Diskussionsfrågor och fika o Hur kan man arbeta och dokumentera för att få syn på varje barns utveckling? o Hur kan man få syn på och synliggöra gruppens progression i lärandet? o Hur tillgodoser utbildningen och undervisningen barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål? o Hur kan man arbeta med undervisning, lek och lärmiljöer för att bilda en helhet? o Vad är lek? o Hur kan lärmiljön utformas för att möjliggöra barnens utforskande i leken? 35

Lingonbackens förskola Utbildningsförvaltningen 28 november 2019

Lingonbackens förskola o Rektor och förskollärare från Lingonbackens förskola i Hågaby berättade om sitt arbete med att ta sig an läroplanens mål, sitt konkreta arbete mot diskriminering och kränkande behandling, samt det systematiska kvalitetsarbetet. o I Lingonbackens dokumentation syns hela processen – från kartläggning, utformning av miljön, genomförande av undervisning/praktiskt arbete, reflektion (med och utan barn) och analys. o Personalen på Lingonbacken understryker att styrelsen på förskolan har möjliggjort för dem att åstadkomma detta strukturerade arbete genom att skapa en organisation som möjliggjort för personalen att verkligen gå igenom läroplanen och planera för sitt arbete. 37

Ägar- och ledningsprövning från 1 januari 2019

Nya regler för enskilda huvudmän från 1 januari 2019 Ändringar i 2 kap. 5 § skollagen. Förtydligar vilka förutsättningar huvudmannen ska uppfylla: • Ekonomiska förutsättningar tydliggör kravet på ekonomiska förutsättningar (tillgångar i föreningar, bolag, koncerner) • Ägar- och ledningsprövning, krav på ü förvärvad insikt i de förskrifter som gäller för verksamheten ü lämplighet att bedriva denna 39

Ägar- och ledningsprövning Kraven omfattar ägare med ett väsentligt inflytande, ledning och även andra som har ett bestämmande inflytande. • Verkställande direktör och andra som genom en ledande ställning eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande över verksamheten (faktisk företrädare) • Styrelseledamöter och styrelsesuppleanter • Bolagsmännen i kommanditbolag eller andra handelsbolag • Personer som genom ett direkt eller indirekt ägande (ägande i flera led) har ett väsentligt inflytande över verksamheten 40

Krav på ägare Krav på erfarenhet eller insikt innebär en samlad kompetens (i styrelsen/ledningen) gällande de föreskrifter som krävs för att bedriva skolverksamhet, exempelvis • Skollagstiftning, läroplan etc • Arbetsrätt • Arbetsmiljö • Ekonomi Personer som ingår i ägar- och ledningskretsen ska även i övrigt bedömas lämpliga. 41

För befintliga huvudmän Kraven ska vara fortlöpande uppfyllda. Anmälningsplikt – förändringar i ägar- och ledningskretsen ska anmälas till kommunen inom en månad. Här finns information och blankett: http: //utforare. uppsala. se/sv/Skola-och-forskola/Barnomsorgoch-forskola/Starta-fristaende-forskola-eller-friliggandefritidshem/ I blanketten redogör utförligt för styrelsens samlade kompetens. 42

Vad granskas i tillsynen? Ekonomiska förutsättningar – årsredovisning etc. Huvudmannens kunskaper (erfarenhet eller insikt) inom skollagstiftning, arbetsmiljö, arbetsrätt, ekonomi - styrks genom att ni redogör för styrelsens (ledningens) samlade kunskap. Lämplighet – ekonomisk upplysning från Upplysningscentralen, utdrag från skatteverket, registerutdrag från polisen. I vissa fall utdrag från Kronofogden. Utbildningsförvaltningen hämtar in underlagen. Ni ska inte skicka in egna registerutdrag. 43

Vad bör en huvudman ha koll på

Huvudmannens ansvar Följa de föreskrifter som gäller för utbildningen • Bedriva en utbildning av god kvalitet • Likvärdighet - uppväga skillnader i barnens förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. • Förankring – utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet 45

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetens resultat ska följas upp och utvärderas utifrån de fastställda målen. Resultatet från uppföljningar och utvärderingar ska sedan ligga till grund för planering och genomförande av kommande verksamhet. Det systematiska kvalitetsarbetet ska utgöra en rapport sammanhängande kedja där delarna hakar i varandra. rapport Förskollärares och avdelningarnas resultat och uppföljning Rektors sammanställda resultat och uppföljning Styrning Huvudmannens sammanställda resultat och uppföljning styrning 46

Barnens trygghet och säkerhet • Barnsäkerhetsarbete - ändamålsenliga lokaler, systematiskt brandskyddsarbete, barnskyddsronder, rutiner (närvaro, utflykter etc. ) • Registerkontroll • Personalens kännedom om anmälningsplikt • Personalens kännedom om tystnadsplikt • Näringsriktiga och varierade måltider - ett system för uppföljning av detta. 47

Barnens rätt till utbildning av god kvalitet Omsorg Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Systematiskt kvalitetsarbete och analys med fokus barnens förändrade kunnande i förhållande till den utbildning som har erbjudits barnen Läroplanens samtliga mål Didaktisk planering, reflektion och analys 48

Övriga punkter Klagomålshantering – och analys av klagomål i syfte att förbättra Särskilt stöd Modersmål Erbjudande om att vid tillsynen också granska Plan mot kränkande behandling, som inte omfattas av en kommuns tillsyn enligt 26 kap. skollagen. 49

2. 7 Förskollärarens ansvar i undervisningen (läroplan förskola) Förskollärare ska leda de målstyrda processerna och i undervisningen ansvara för att – omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet, – planering och genomförande utgår från läroplanen och från det kunnande och de erfarenheter som barnen tidigare har tillägnat sig, – spontant uppkomna aktiviteter och intressen, vardagliga aktiviteter och rutiner i förskolan blir en del av undervisningen, och – utveckla pedagogiskt innehåll och miljöer som inspirerar till utveckling och lärande och som utmanar och stimulerar 50

2. 8 Rektorns ansvar (Läroplan förskola) Som pedagogisk ledare och chef förskollärare, barnskötare och övrig personal vid förskoleenheten har rektorn det övergripande ansvaret för att utbildningen som helhet inriktas mot de nationella målen. Rektorn har ansvaret förskolans kvalitet och har därvid, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att – planera, följa upp, utvärdera och utveckla utbildningen systematiskt och kontinuerligt och därmed verka för ökad måluppfyllelse, – genomföra det systematiska kvalitetsarbetet under medverkan av förskollärare, barnskötare och övrig personal samt säkerställa att barnens vårdnadshavare ges möjlighet att 51

Huvudmannen ska uppfylla kraven på ägare- och ledning (2. kap 5 § skollagen). Följa upp verksamhetens förutsättningar Styra och följa upp arbetet med barnsäkerhet – incidentrapporter, klagomål etc. Styra och följa upp det systematiska kvalitetsarbetet – bedrivs det ett kvalitativt arbete på enhetsnivå, på rektorsnivå? Göra egna bedömningar av förskolans måluppfyllelse etc. Omvärldsbevakning – ändring lagar och regler, ny forskning 52

Summering och frågor Utbildningsförvaltningen 28 november 2019

Var kan man hitta information och stöd? Skolverket Hos Skolverket hittar man bland annat lagar, läroplaner, allmänna råd och stödmaterial inom olika områden. Hos Skolverket kan man också hitta BRUK – ett verktyg för självskattning som kan användas i kvalitetsarbetet. Skolverket tillhandahåller också webbaserad kompetensutveckling inom olika områden förskolan, exempelvis läsning, programmering, matematik, digitalisering och kvalitetsarbete. https: //www. skolverket. se/ Skolinspektionen har under 2015 -2017 genomfört en rad granskningar av kvalitet och måluppfyllelse i förskolan. På Skolinspektionens webbsida finns en rad rapporter av vad man iakttagit och vad som behöver förbättras vid flertalet förskolor. Det finns bland annat rapporter om huvudmannens styrning, förskolechefens ledning, förskolornas arbete med värdegrund, jämställdhet, matematik, naturvetenskap och teknik. Skolinspektionen har också interaktivt verktyg Kolla din förskola där man kontrollera hur väl förskolan uppfyller författningarnas krav, samt verktyget Flerspråkiga barn där man kontrollera förskolans arbete med flerspråkiga barn. 54

55