Hur skall kostnaden fr kollektivtrafiken frdelas TRANSPORTID Vad

Hur skall kostnaden för kollektivtrafiken fördelas TRANSPORTIDÉ

Vad är kollektivtrafik? • Kollektivtrafik är i förväg organiserade regelbundet tillgängliga transporter • Kollektivtrafik erbjuds allmänheten eller en särskild personkrets • Kollektivtrafik har givna regler för resandet Linjetrafik, kompletteringstrafik, skolskjuts, färdtjänst, riksfärdtjänst, sjukresor TRANSPORTIDÉ

Kollektivtrafikens ekonomi. Resor Kostnad Underskott Linjetrafik 1 120 22 300 41% Kompletteringstrafik 0, 5 70 80% Skolskjuts 100 2 100% Färdtjänst 12 2 523 88% Riksfärdtjänst 0, 1 30 70% Sjukresor 8 2 000 80% TRANSPORTIDÉ

Olika lagar reglerar samhällets stöd TRANSPORTIDÉ

Vad är en trafikhuvudman • handha den lokala och regionala linjetrafiken • göra en trafikförsörjningsplan med trafik, grunder för taxan, handikapp o miljöåtgärder • att upphandla och samordna transporttjänster som kommunerna eller landstinget skall tillgodose • ansvara för färdtjänst och riksfärdtjänst i kommuner som överlåtit sina uppgifter TRANSPORTIDÉ

Organisation av trafikhuvudmän Organisationsform Antal Kommunalförbund 1 Förvaltning 2 Aktiebolag 17 Partipolitiskt tillsatt styrelse i aktiebolag finns i 10 aktiebolag. TRANSPORTIDÉ

Olika typer av inflytande • Ägarinflytande i styrelse och bolagsstämma • Samarbetspart som påverkar planeringsarbetet • Köpare som beställer och betalar trafik TRANSPORTIDÉ

Modellen skall stimulera till • • ökat resandet effektiva trafiklösningar samnyttja resurser ge bättre förutsättningar för kollektivtrafiken • bidra till trafikpolitiska målen TRANSPORTIDÉ

Modeller för kostnadsfördelning • Grundmodellen – Gemensamt huvudmannaskap och kostnadsansvar • Gävleborgsmodellen (Gävleborg, Jämtland, Kalmar, Uppsala, Västernorrland, Västerbotten, Västtrafik, och Östergötland) – Gemensamt ansvar, men landsting och kommuner ”beställer” och betalar för trafik • Land 3 tingsmodellen (Stockholm, Skåne, Gotland) – Endast landstinget är huvudman TRANSPORTIDÉ

Politiskt inflytande • Grundmodellen upplevs ge otydligt politiskt inflytande • Gävleborgsmodellen är tydligare • Landstingsmodellen ger tydlig regionalpolitik. Modellen minskar kommuners inflytande TRANSPORTIDÉ

Inflytande på trafiken • Samråd om planeringen och tilläggsbeställning • Gävleborgsmodellen har beställning av trafik • Kommuner upplever svårare att påverka trafikförsörjningen i landstingsmodellen TRANSPORTIDÉ

Intresse att öka resandet • Litet om man utjämnar kostnader och intäkter • Gävleborgsmodellen ger ökat intresse av resandet • I landstingsmodellen ser en part alla kostnader och alla intäkter. TRANSPORTIDÉ

Incitament att effektivisera trafiken • Utjämning minskar intresset • Incitamentet ökar i Gävleborgsmodellen man har olika beräkning av underskott som minskar effekten • Största möjligheterna i landstingsmodellen TRANSPORTIDÉ

Skapa förutsättningar för trafiken • Utjämning minskar intresset • I Gävleborgsmodellen ser man ekonomisk effekt av egna åtgärder • I landstingsmodellen ser man ekonomisk effekt av egna åtgärder TRANSPORTIDÉ

Avtal för att kunna påverka trafiken 0 Kommunala trafikförsörjningsplaner grund för THMs plan THM ska ha arbetsgrupp med kommuner Kommunen kan beställa mer trafik Kommunen kan sätta tak för trafikåtagande Samråd före planering och upphandling Andra krav på hänsyn till ägarkrav TRANSPORTIDÉ 5 10 15 20

Metoder att beräkna kostnader • Grundmodellen summerar all kostnader och alla intäkter och fördelar kostnad per km • Gävleborgsmodellen delar upp på kommunala linjer och landstingslinjer. • Bäst effekt om man beräknar kostnader och intäkter för varje trafikslag och linje TRANSPORTIDÉ

Metoder att beräkna kostnader • 1/3 gör ingen beräkning av kostnader och intäkter för trafikslag, linje eller område • Underskottsfördelning i 16 län utjämnar kostnader/intäkter • Kommunerna kan inte tillgodogöra sig hela effekten av åtgärder • Hämmar effektivt resursutnyttjande TRANSPORTIDÉ

Jämförelse beräkning av underskott Genomsnittsberäkning Km kr/km milj. Tåg 500 40 20 Buss 10000 200 Taxi 500 10 5 Intäkt 11 125 Underskott Snitt 9 TRANSPORTIDÉ 20 Beräkning per trafikslag kr/km intäkt kr/km Tåg 40 25 Buss 20 10 Taxi 10 3 Underskott Tåg Buss Taxi 15 10 7

Vad driver kostnaderna • • • TRANSPORTIDÉ Antal kilometer Antal timmar Antal fordon Trafik med få resenärer Separata lösningar

Vad är samordning? • Samordnad upphandling • Samordnad planering • Samordnat resande Bada två barn går snabbare och är roligare än att bada ett TRANSPORTIDÉ

Om man skall samordna mer, vad krävs det då? • Lätt att se samordningsmöjligheterna Fler uppdrag i samma organisation • Lätt att göra det Regler och rutiner • Se effekten av arbetet Samlad ekonomi • Roligt att göra det Se resultatet av eget arbete TRANSPORTIDÉ

Trafikhuvudmännens uppgifter 0 Färdtjänst Sjukresor Samordna färdtjänst, sjukresor mm Skolskjuts TRANSPORTIDÉ 5 10 15 20

Särskild kollektivtrafik • Samordning av linjetrafik och skolskjuts sänker kostnaden • Samverkan om färdtjänst sänker kostnaden • I Gävleborgsmodellen ser kommunen en direkt effekt av samordning av skolskjuts, färdtjänst och linjetrafik. TRANSPORTIDÉ

Hur ser det ut med samordning Beställningscentraler i egen regi Länstrafiken 9 Landstinget 5 TRANSPORTIDÉ

TRANSPORTIDÉ

Skolskjuts • Ca 290 000 eller 29 % av eleverna i grundskolan är berättigade till skolskjuts. • Störst andel elever i kommuner med liten andel av befolkningen i tätort • Omfattande skolskjutstrafik i kommunal regi som bör kunna merutnyttjas för allmänt resande TRANSPORTIDÉ

Entreprenörernas möjlighet att påverka verksamheten Avtal med incitament exempel på avtal finns i Andel av intäkter 100 % Blekinge, Sundsvall, Helsingborg, Östersund Andel av intäkter 20 -50 % Andel av intäkter + ersättning per påstigande Västtrafik, Gävle, Norrbotten Jönköping, Dalatrafik 5 % Ersättning per påstigande Halland 2 % Bonus för ökad kvalitet Stockholm, Jönköping, Skåne Alla typer av incitament TRANSPORTIDÉ berör ca % av upphandlade fordon i Sverige 3 % 10 % 20 % 35 %

Omvärldsfaktorer Kollektivtrafikandel Befolkningsökning ökad trängsel Kollektivtrafikutbyggnad 52 % 42 % TRANSPORTIDÉ Lokalisering bostäder och arbetsplatser; utglesning Vägutbyggnad Ekonomisk utveckling ändrad tidsvärdering Ekonomisk utveckling ökat antal bilar Skatter, bränslepris

Vilka problem skall vi lösa • • Stort underskott Fördela underskottet Påverka trafiken Effektivare trafik • Politiskt inflytande TRANSPORTIDÉ Ø Samordna trafik Ø Gävleborgsmodellen Ø Avtal om samverkan Ø Beräkna underskottet noga Samband åtgärd effekt Ø Gävleborgsmodellen