Hur ser skolan dess vardag ut Hur organiseras

Hur ser skolan - dess vardag ut? Hur organiseras skolans inre arbete? Vad handlar lärarens yrkesskicklighet om - då det betraktas i ett skolorganisatoriskt perspektiv?

En skola - sett utifrån

En skola - sett inifrån

Den centrala arenan i skolan - klassrummet

Föruton elever/studerande finns där. . EN lärare

Hur ser skolan och dess vardag ut? Hur organiseras skolans inre arbete

Skolan på natten Att notera

Skolan på morgonen Innan arbetsdagen har inletts

Skolan på morgonen Då det första arbetspasset på 45 minuter har inletts Att notera

Skolan på morgonen Första rasten Att notera

Skolan på morgonen Då det andra arbetspasset på 45 minuter har inletts

Skolan på förmiddagen Första kaffepausen

Skolan på förmiddagen Då det tredje arbetspasset på 45 minuter har inletts

Skolan på förmiddagen Andra rasten Att notera

Skolan på förmiddagen Då det fjärde arbetspasset på 45 minuter har inletts ? Att notera

… och så fortsätter det dag in och dag ut

Skolans arbetsorganisation Den enskilde läraren arbetar ensam i sitt klassrum, med sitt ämne och med elevgrupper som byts ut ett flertal gånger under dagens lopp. De enskilda arbetspassen (lektionerna) är korta och ofta löst kopplade till varandra. Hon bråttas ständigt med den lösa kopplingen mellan undervisning och inlärning.

Hur är arbetet i skolan organiserad? Skolans organisationsstruktur är hierarkiskt uppbyggd, baserar sig på en funktionell arbetsfördelning. Den definieras genom ett strikt och formaliserat regelsystem som till sina huvudsakliga delar finns dokumenterat i lagar, förordningar och instruktioner av olika slag. Genom detta regelsystem styrs och regleras skolans inre verksamhet. Det formella regelsystemet är omfattande – inbegriper: rekrytering av personal, fördelning och användning av ekonomiska resurser, former och befogenheter för beslutsfattande, arbetstider, -ordning, och -mängd, periodisering, tim- och kursplaner, schemaläggning, lektionslängd, indelning av elever i årskurser, gruppering av elever, gruppstorlekar samt undervisningsmaterial, utvärdering och betyg

Hur är arbetet i skolan organiserad? ”Den schemalagda tiden är som regel bunden till skolan. Den är en intensiv, tidsmässigt starkt strukturerad undervisningsperiod och består av en rad korta, fristående och isolerade lektioner med mer eller mindre frekventa byten mellan såväl elevgrupper som ämnen och lokaler. Arbetsdagen kan bestå av upp till 7 sådana fristående, okoordinerade lektioner på 40 -45 minuter och med 5 -10 minuters undervisningsfria intervaller. ” (Cardell 1976, i Berg 1985, 63) Läraren träffar dagligen mängder med människor, men kontakterna med kollegerna är flyktiga !!

Tidsmässig organisering genom läsordningen

Skolan som organisation Enligt Dan Lortie 1975 i boken Schoolteacher ”En äggkartonsorganisation”

Skolans inre arbete kännetecknas bl. a. av: Ensamt arbete En hemtrevlig atmosfär, samexistens och respekt för de andra Avsaknad av hierarkier och organisatoriska nivåer Lösa kopplingar Informationsöverflöd/-vacum Organiserad anarki (beslutsfattande) – krav på demokrati Ständig brådska Tudelad och motsägelsefull expertis Paradoxal syn på ledarskap

Lärarens arbete i klassrummet Komplext! Krävande! Tungt! Svårt! - Fostra eller undervisa - möta individer på ett personligt plan och hantera grupper på ett kunskapsmässigt plan - Ett människorelationsarbete – hela personligheten i blöt - Läraren utvecklar sin egen personliga stil – självsocialisering - De vidlyftiga pedagogiska teorierna är inte till stor hjälp Stressigt - ständig brådska – springande! Kortsiktigt - måste arbetar för stunden! Svårt att konstatera resultat! Det man åstadkommit! - Elevers inlärning/utveckling och framgångar det mest belönande Ensamt? Isolerat? Självständigt? Fritt?

Den lösa kopplingen i skolans kärnprocess Läraren vet aldrig om nyckeln öppnar låset till elevens huvud Osäkerheten hanteras med hjälp av pedagogisk övertygelse

Metaforer om samarbete “Inte finns det väl någon sån som riktigt färdas runt, nån riktig handelsresande, att man går runt och säger att nu skall vi börja samarbeta kring det. “ “. . det var väldigt många som konkka hit eller man hitta nå material, eller försökte tipsa någon, så det togs väldigt gärna emot men det var som om du kastar en bolle i en kudde den studsar inte tillbaka. “ “Om nu bara nån limmar på att man skulle måsta ta kontakt med nån. “ “. . att dra lapp ur en hatt och dom som har nummer ett sätter sig tillsammans och med våld samarbetar. “

Fyra former av samarbete mellan lärare (1) Utbyte av tips, idéer, material samt överläggningar om prov eller kursinnehåll sharing (2) Gemensam planering och (tidsmässig) koordinering av kurser och undervisning Både fysiskt och materiellt avlastande funktion (3) Moraliskt och mentalt stöd storytelling and scanning Värderas högt av lärarna – en psykiskt avlastande funktion (4) Arbete fysiskt sida vid sida joint work Samarbetet har strukturbekräftande, kollegialitetsstärkande, solidaritetsbevarande funktioner

Förutsättningar för målmedvetet och fruktbart samarbete lärare emellan (a) att man klart markerar det mervärde som samarbetet kan ge (b) att samarbetet möjliggörs och underlättas genom organisatoriska åtgärder (t. ex. utrymme i schemat) (c) att syftet med samarbetet är intressant och uppgiften tillräckligt utmanande, (d) att de materiella och mänskliga resurserna är explicit angivna (e) att utfallet av samarbetet skall uppmärksammas (belöning) Little, J. W. 1990: Teachers as colleagues

Faktorer som påverkar stress-arbetsbelastning Stress reaktioner Stöd från kolleger Samarbete Koordineringsproblem Tydlighet gällande mål Inlärningsorientering Stöd från ledningen Negativ feedback Positiv feedback Störande elevbeteende Lärarens ålder Kontroll över arbetet Arbetsbelastning minskar ökar minskar ökar Känsla av att behärska arbetet ökar minskar(!) minskar ökar(!) ökar minskar Jacobsson, Pousette & Thylefors 2001 Arbetsbelastning ökar(!) minskar ökar minskar

Skolan som mikropolitisk organisation

Skolan som mikropolitisk organisation En fortlöpande kamp på tre arenor Starka subkulturer (partier med olika ideologier) Ämnesgrupper, Avdelningar, Undervisningsideologiska grupperingar, Lärargenerationer, Lärare med liknande synsätt på kunskap (ämnet), elever/studerande, undervisning, lärarens uppgift och roll (fostran – ämnesförmedlare) Ledningen och lärarkåren Olika uppgifter, fokuseringar, perspektiv på skolinternt arbete I samband med utvecklingsarbete, omorganiseringer, yttre hot och nedskärningar av resurser politiseras växelverkan

Politiska partier (subkulturer) i skolan enligt metaforer som rektorer använt sig av - förnyare, bevarare, motståndare - förlikare, de förståelsefulla, de annorlunda - de inflytelserika, humanisterna, de som följer med, kverulanterna, de som tisslar och tasslar - utvecklare, visionärer, de som sätter sitt ljus under skäppan, de som sover, de som dagdrömmer - de förnuftsmässiga och analytiska (matematik), de grälsjuka (modersmål), de fria (konst/färdighetsämnen), de strätande (realämnen), de arbetscentrerade (främmande språk och svenska)

Vad är mikropolitik? En metafor med vissa fördelar och vissa nackdelar DEFINITION: I strävanden att ta hand om de gemensamma skolinterna angelägenheterna (bibehålla skolans funktionsduglighet) uppstår öppna och dolda konflikter och kamper dels mellan subkulturer (grupper med olika synsätt på verksamheten) dels mellan lärarkåren och ledningen om resurser, makt och kontroll om erkännande, status och symboler

Mikropolitiska metaforer En lärare med övergripande ansvar för kvalitetssystemet ”Man kan jämföra de här (avdelningarna) med tre olika samhällsformer ALLTSÅ? Skolan, att hälsovårdsavdelning, där har de demokrati, på bioanalytik har vi diktatur och på radiografi råder det anarki. “ En ämneslärare ”Alla frågor av betydelse i dag så fattas av ett högsta Sovjet, en olympisk kommitté, en maffia, kalla det vad som helst. “

Metaforer om lärarrummet “. . så länge som man kan sitta i lunchrummet och prata med alla lärare, redan det är ju en åskledare, kan prata om allt möjligt. “ “kafferummet, det är ju det som är oasen [ ] att man pratar ditt och datt, förstås anknytning nog till vart annat, allvarligt och mindre allvarligt ochså spårar man ur lite. ”

Två funktioner för samvaron i lärarrummet Avkoppling från undervisningsarbetet Endast en lös koppling till meningsfullheten i undervisningsarbetet Samvaro som är fylld av arbetsgemenskap man diskuterar ständigt undervisning, utbyter erfarenheter, planerar och utvecklar gemensamma aktiviteter Orsaken till att arbetet fortsätter i lärarrummet är att man i skolan saknar formella fora för utvecklingsarbete Organisatorisk brist!!

Lärarrummets dolda interaktionslogik I lärarrummet pratar man om - eleverna (uppträdande i klassrummet och inlärningssvårigheter) - dagligen återkommande rutiner och ärenden I lärarrummet pratar eller skojar man inte om - människorelationsproblem - kollegers problem i arbete - religion eller politik - ansträngningar som inte lett till önskat utfall (misstag!) - orättvisor - sådant som hotar lärarens professionella status Tomt snack och humor har en terapeutisk funktion

Min skola är som …. Oasperspektivet Slagfältsperspektivet ett råttbo, ett kaos, en dröm, en oas en jordbävning, en cirkus, en torgsamling, flaggskeppet segelbåt med fyllda segel, i stridsflotta, ett stort trivsamt väntrum, dagis för vuxna, ett hem en lekstuga en porlande vårbäck, stenig skärgård, en regnbåge, en evig storm, en andra familj ett tupphus

Lärarkåren är som …. Oasperspektivet Slagfältsperspektivet en flock nyfikna En gnällig familj, fågelungar, goda vänner, tjatterapor, pusselbitar en bukett förmågor, som inte passar ihop, en bikupa, en familj, en samling bångstyriga solsken, trygg och pålitlig kalvar, gammal bil, en hop små ungar i en fruktsallad, sandlådan, vilda änglar en samling självupptagna på en blomsteräng lågstadiebarn

Lärarkårsmöten är som … Oasperspektivet familjemöten, släktträffar man trivs med, att träffa vänner surr i kupan, böljande hav, en ledstjärna för arbetet, fester, ett andningshål Slagfältsperspektivet ett stormigt hav, att gå/ro i tjära, tjock lera en sandlåda med lekande envisa barn, kaos, slagsfält, ett oregerligt barn, vått brinner Men även som …. symöten, tråkiga diskussionstillfällen, en sömnig söndageftermiddag, att man hört allt förr, en dötrist film man sett förut, sju svåra år

Orsaker till upplevelse av framgång och misslyckande i sitt arbete som lärare