Hur r ett argumenterande tal uppbyggt Vilka delar
Hur är ett argumenterande tal uppbyggt? Vilka delar och vad innehåller de?
1. Inledning/exordium v Väcka publikens intresse v Förbereda dem på vad talet kommer att handla om v Vinna sympatier hos publiken/vinna deras förtroende.
2. Bakgrund/narratio v Sätta in publiken i ämnet utifrån vad de förväntas kunna i ämnet v Förberedelse för tes och argument v Gärna redan i bakgrunden använda värdeladdade ord så att du får din publik i den riktning du vill ha den
3. Tes/Probatio v Talarens åsikt v För eller emot något v Tydlig och klar v Efter inledning och bakgrund, där man redan preparerat sin publik för åsikten
4. Argumentation/argumentatio v Bevis för att tesen är den rätta v Oftast 3 till antalet v Eventuellt även motargument som bemöts v Variation av argument: v Ethos (bygger på att du är trovärdig och pålitlig) v Logos (bygger på att du är sakkunnig) v Pathos (bygger på ditt engagemang och förmåga att väcka känslor hos publiken) v Viktigt med övergångar mellan argumenten (”För det första…, För det andra…, Slutligen”)
Att välja argument v Viktigt att argument är HÅLLBARA, VÄLGRUNDADE och RELEVANTA v Behövs fakta och exempel v Argumenten måste även vara NYANSERADE (inte överdrivna, förvanskade vad gäller fakta eller grovt förenklade) v Motargument (refutatio): genom att bemöta det visar man publiken att man har gått igenom både för- och nackdelar – ger ett seriöst och sympatiskt intryck.
5. Avslutning/peroratio v Återknyta till inledningen v Kort sammanfatta innehållet i talet v Uppmaning eller annat tänkvärt som publiken kan ha med sig från talet
Mall Inledning Bakgrund Tes Argumentation Avslutning
Retoriska arbetsprocessen 1. Intellectio: Att förstå uppgiften. Här handlar det om att veta sitt ämne, syftet med talet, vilken publik en har och platsen där en ska tala 2. Inventio: Att få uppslag och hitta material. Här utgår du från syftet och ämnet. Sedan börjar en reflektera över innehållet och samla lämplig information. 3. Dispositio: Att ordna innehållet. Här struktureras och organiseras innehållet. 4. Elocutio: Att välja sina ord. Här gör du färdigt ditt tal. Du smyckar ditt språk och funderar på formuleringar och hjälpmedel.
Sista delen… 5. Memoria: Att lära in talet. Här övar en på talet. 6. Actio: Att framföra talet. Här fokuseras det på kroppsspråk, ögonkontakt och röstläge.
Stilmedel/stilfigurer v v v Upprepningar 1. Anafor = samma ord eller uttryck upprepas exakt. T ex. Martin Luther King: "Jag har en dröm. . . eller I myterna lever…, I myterna lever… 2. Parallellism = upprepar samma sak men med andra ord. T ex: Kärleken är en stark kraft hos människan, ett viktigt bränsle för mänskligheten. 3. Hopning = radar upp ord från samma ordklass efter varandra. T ex: Herkules är en förebild, en ledstjärna, en kämpe. Bildspråk 1. Liknelse = en jämförelse mellan två saker. Innehåller ett jämförande ord, som liksom. T ex: Odyssén är som en sökande tonåring som irrar runt i tillvaron för att hitta sitt hem och rätta jag. 2. Metafor = jämförelse mellan två saker, men saknar jämförande ord. “Du är en klippa”T ex: Prometheus är ett ljus i mörkret. Motsatser 1. Antites = en jämförelse där man tar bort alla nyanser. Det handlar oftast om två olika sidor som står mot varandra. T ex: “Det är fråga om liv eller död”. Idén var klockren, men resultatet var kasst. 2. Kontrast = Bygger hela texten på en motsats talar man om en kontrast. T ex: Den gråa vardagen ställs mot mytens magiska fantasivärld i debattartikeln.
v Besjälning = ger mänskliga egenskaper åt ting som inte är levande. T ex: Björken gäspade och ruskade sina grenar. Vinden sjöng och skogen började vakna till liv. v Den retoriska frågan = en fråga där du själv och läsaren vet svaret. ex. Vem vill inte vara hjälte? Vill du bli lämnad ensam och övergiven? v Stegring = Man säger en sak flera gånger men ökar intensiteten i dess betydelse för varje gång. T ex: Romanen ”Mannen under trappan” ger en bild av hur livet sakta förändras. Hur tillvaron successivt krackelerar. Hur allt går från idyll till mardröm. v Episka tretalet = en klassisk figur som kallas den dramatiska stegringen. T ex: Med de här myterna i huvudet vågar du säga ifrån när du tycker någon är elak. Du vågar stå upp för dina ideal. Du vågar gå din egen väg och följa dina drömmar. v Hyperbol = stark överdrift T ex: Det var en enorm uppslutning kring hjälten. Alla människor älskade honom till vansinne. v Liotes = underdrift (används ofta ironiskt) T ex: Myterna var några små sagor utan betydelse.
- Slides: 12