Hur mr svensk sjukhussektor Clas Rehnberg Karolinska Institutet
- Hur mår svensk sjukhussektor? Clas Rehnberg Karolinska Institutet
- Utgångspunkter • Sjukhussektorn – dominerande • Trend mot utkontraktering • Lärdomar andra länder – statens roll – fristående vårdgivare/vård utanför sjukhus – anställningskontrakt – ersättningsprinciper och incitament
- Rapportstruktur Del I: Struktur, kostnader processer och resultat – europeisk jämförelse • Finansiering, produktion, personal/utrustning, produktivitet, utfall, jämlik vård Del II: Styrning och organisation – Nederländerna/Tyskland och Danmark/Norge • Sjukhusstruktur, styrning, statens roll, kontraktsrelationer, anställningsformer, samordning m. m.
- Sjukvårdssystem i Europa • Skattebaserade system (”Beveridge”) – Norden, Storbritannien, Irland m. fl. • Socialförsäkringssystem (”Bismarck”) Tyskland, Nederländerna, Frankrike m. fl.
- Likheter mellan länderna • Kostnadsnivå och offentlig finansiering – Sjukvårdskostnadernas andel av BNP – ca 7 -12% (USA 18%) – Skatter (nationellt/regionalt) – Obligatorisk socialförsäkring • Allmän tillgång och jämlik vård – Problem finns (geografiskt/socioekonomiskt) • Statlig styrning – Utjämna skillnader – vård efter behov – Kontroll och uppföljning
- Socialförsäkringssystem: skillnader i struktur • • • Tydlig separation av finansiering och produktion Fristående vårdgivare Förekomst av prestationsbaserad ersättning Utvidgad valfrihet Kontrakt, förhandlingar och anställningsformer
- Allmänläkare och specialistläkare, 2016 (eller närmsta tillgängliga år, per 1000 invånare)
- Kvalitet/goda medicinska resultat • Överlevnad i akuta allvarliga sjukdomar (hjärtinfarkt, stroke) • Överlevnad i cancersjukdomar • Ny medicinsk teknologi • Läkemedelsanvändning
- Goda medicinska resultat
- Produktivitet och väntetider • • Lågt antal vårdkontakter per läkare Sämre produktivitet – sjukhus (Norden) Avtagande produktivitet senaste år (SKL) Danmark: Ökad produktivitet i sjukhussektorn – statligt uppföljning • Långa väntetider (olika undersökningar)
- Produktivitet – akutsjukhus i Norden (DEA – benchmarking) 2002 2004 Danmark 2007 Finland Norge Sverige 2009
- Väntetider till specialist och planerad operation Källa: Vårdanalys/Commonwealth (2016)
- Dominerande ersättningsystem för sjukhus • I vissa skattebaserade system (Sverige, Norden) budget eller fast ersättning samt gemensam huvudman för finansiering och produktion • Socialförsäkringssystem (Frankrike, Tyskland m fl) har oftare prestationsbaserad ersättning till fristående vårdgivare • Utveckling mot mixade system Källa: OECD
- Andelen patienter som besökte en akutmottagning eftersom primärvården inte var tillgänglig Andel patienter 45 40 35 30 25 20 15 10 5 Andel patienter, skattebaserade länder Källa: Van Den Berg (2016) N ed e Andel patienter, SHI la nd sk na Ty rlä nd er hw ei z rg Sc bu em Lu x st er rik e en Ö lg i Be N or ge n ie St or br ita nn er ig e l Sv rtu ga n Po ie n Sp an Ita lie d nl an Fi nd Irl a D an m ar k 0
- Jämlik vård – vårdutnyttjande (specialist-sjukhusvård)
- Statens roll - exempel • Nederländerna: Omfördelning mellan försäkringsgivare – kompensation för svårt sjuka, äldre, kroniker m. m. • Tyskland: godkänna överenskommelser mellan sjukkassor (finansiärer) och medicinsk profession, utveckling av ersättningssystem (bl. a. DRG) • Danmark: Krav och uppföljning av sjukhusens produktivitet. Reglering av högspecialiserad vård
- Samverkan mellan sjukhus – externa vårdgivare Kontrakt - anställningsformer Nederländerna och Tyskland: • Såväl krav som incitament för vårdgivare utanför sjukhus att medverka i bl. a. jour och annan beredskap • Möjligheter till anställning och egen praktik • Rättigheter för externa vårdgivare att använda utrustning och inskrivning av patienter
- Anställningskontrakt – reflektion Sverige
- Svensk sjukhusvård i internationell jämförelse Styrka Likvärdig Svagheter Medicinsk kvalitet Kostnadsnivå Produktivitet Ny medicinsk teknologi Offentlig finansiering Väntetider/tillgänglighet Läkemedels- Personaltillgång Överbeläggning/brist på användning Utrustning vårdplatser Jämlik vård
- Lärdomar: Statens roll - sjukvården • Begränsat driftsansvar (undantag: Norge) • Reglering – villkor – Utjämning vårdbehov – Kontroll och uppföljning – Godkännande av avtal mellan parter • Utbildning - specialister • Investering
- Lärdomar: Sjukvårdshuvudmän/vårdgivare • Samordning och utbyggnad av vård utanför sjukhus – Vård under icke-kontorstid – Samordning vårdgivare utanför sjukhus • Ökad flexibilitet för anställningsformer/kontrakt – Fast anställning kombinerad med egen praktik – Externa vårdgivare inom sjukhusens verksamhet • Översyn och utveckling av ersättningssystem
- Slides: 21