Hur kan hllbar konsumtion bli mainstream Forskningsprogrammets inriktning

Hur kan hållbar konsumtion bli ”mainstream”?

Forskningsprogrammets inriktning Av ett färre antal aktörer/individer I en mindre del av en mainstreamorganisation Hållbara nischpraktiker Utövas av en majoritet Ohållbara mainstreampraktiker Hållbara mainstreampraktiker Ohållbara praktiker

Fokus på mat, heminredning och semestrande WP 1: Kartläggning av potentiellt hållbara konsumtionspraktiker WP 2: Analys av konsekvenser av uppskalning av praktiker Hur kan omställning till hållbar konsumtion ske, genom: WP 3: Medborgare -konsumenter och civilsamhälle WP 4: Innovativa affärsmodeller WP 5: Policyinnovationer WP 6: Färdplaner mot hållbar konsumtion

Samhällspartners Mat Privat sektor Heminredning ICA, Oatly, Food for progress, Max Burgers, Visita IKEA, Re. Tuna, Hemtex Semestrande Stena Line, Ving, Visita, Centralens Resebutik Camino Offentlig sektor Göteborgs stad, Malmö stad & Lunds kommun, Västra Götalandsregionen Konsumentverket, Naturvårdsverket, Världskulturmuseerna Livsmedelsverket Civilsamhälle Turistrådet Västsverige Svenska Naturskyddsföreningen Svenska Turistföreningen

Resultat: tre syskonrapporter Lehner et al. (2019) Kamb et al. (2019) Thorson et al. (2019)

Vad betyder hållbar konsumtion? • konsumtion viktig del av samhället vi har byggt upp i Sverige = ökat välstånd, välfärd och valfrihet • MEN, genomsnittssvensken lever som om vi hade 4 jordklot 1 • mycket av konsumtionens påverkan sker utanför Sveriges gränser 2 • hållbar konsumtion saknar tydlig definition, men vi vet redan mycket vi behöver göra som samhälle, t. ex. - äter mindre rött kött - flyger mindre - vi behöver minska resursanvändning och avfallsmängd • hållbar konsumtion kan också handla om folkhälsa, t. ex. att äta mindre socker • hållbar konsumtion handlar också om social hållbarhet, t. ex. att stärka lokalsamhället 1 https: //www. wwf. se/rapport/living-planet-report/ 2 https: //www. naturvardsverket. se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser-konsumtionsbaserade-utslapp-person/

Rapport ’Att inreda hållbart? ’ Matthias Lehner Post-Doc Internationella Miljöinstitutet Lunds universitet Lehner et al. (2019)

Status Quo ‘inredning’ • Mellan 2006 – 2016: 44% tillväxt • Faktorer: - aktiv bostadsmarknad - aktiv medielandskap - förändrad syn på inredning - förändrade livsstilar från privat till statussymbol • Lite uppmärksamhet på miljöeffekter (klimatpåverkan, luftföroreningar, kemikalieutsläpp, förbrukning av råvaror och vatten, avfallsmängd) • Hållbara konsumtionspraktiker är idag konsumtionsnischer Licens: CC BY-SA 4. 0* *https: //commons. wikimedia. org/wiki/File: H%26 M_HOME. jpg

Kluster av potentiellt hållbara konsumtionspraktiker inom heminredning Lehner et al. (2019)

Att hyra inredning för studentrum Lehner et al. (2019) Licens: CC BY-SA 3. 0* *https: //commons. wikimedia. org/wiki/File: Girton_college_A_grade_room. jpg

Att köpa begagnat i ’second hand’ butik Lehner et al. (2019) Licens: CCO* *https: //pixabay. com/sv/photos/second-hand-kafé-antik-2363154/

Att omtapetsera en fåtölj Lehner et al. (2019) Licens: CC BY-SA 3. 0 US* *https: //commons. wikimedia. org/wiki/File: New_England_easy_chair. jpg

Reflektioner ’inredning’ • Övergripande trend mot mer ohållbar inredningskonsumtion • Låg samhällsmedvetenhet • Stort intresse och medvetenhet från projektpartners • Förändrad syn på ägandet

Rapport ’Att äta hållbart? ’ Vishal Parekh Doktorand Avdelning för strategiska hållbarhetsstudier KTH Kamb et al. (2019)

Dagens matkonsumtion Problem Kända lösningar • Växthusgasutsläpp • Matsvinn • Mark- och vattenanvändning • Animalier kontra vegetabilier • Övergödning • Gifter

6 kluster av potentiellt hållbara praktiker Kamb et al. (2019)

Ta hand om överskott • Till exempel: Att dela överbliven mat med hjälp av appar och onlineverktyg Kamb et al. (2019)

Äta mer närproducerat • Till exempel: Handla från andelsjordbruk eller REKO-ring Kamb et al. (2019)

Reflektioner ’mat’ • Självförsörjning • Hälsa och arbetsvillkor • Olika uppfattningar av hållbarhet • ”Konflikter” mellan hållbarhetsaspekter?

Rapport ’Att semestra hållbart? ’ Maria Thorson Doktorand Institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap Chalmers Thorson et al. (2019)

Varför semester? • • Flygets utsläpp Nedskräpning Exploatering Avskogning Överutnyttjande av lokala resurser Prostitution Undanträngande av lokalbefolkning • Ekonomisk utveckling • Socialt utbyte • Kulturellt utbyte Licens: CC BY-SA 3. 0 US*

Semesterkluster Tågsemestra Resa med buss Nära Långsam Bilsemestra Åka på få men långvariga resor Dela/byta boende Semestra i Skandinavien Semestra virtuellt Lära sig tillsammans Bo naturnära Delande Dela/hyra utrustning Hemester Aktiv Samåka Cykla, vandra, paddla, segla

Åka på få men långvariga resor Långsammare transportmedel Transport en mindre del av semestern Tjänstledighet Distansarbete Arbetstidsförkortning Minskad konsumtionsvolym Mer meningsfulla vistelser? Licens: CC BY-SA 3. 0 US*

Dela/byta boende Hållbarare Billigare Sociala kontakter Mer autentisk upplevelse Licens: CC BY-SA 3. 0 US*

Hemester Minskade transporter Upptäck ditt närområde Lyxa till det på lokala hotell eller restauranger Utforska kulturell mångfald Tropisk badsemester i Berlin? Bilden ägs av och används med tillstånd från Tikitut

Lära sig tillsammans Istället för den passiva charterresan Personlig utveckling Lärande Gemenskap Träning Hälsofrämjande psykiskt och fysiskt Platsen mindre viktig Folkhögskolor Lajv Licens: CC BY-SA 3. 0 US*

Reflektioner ’semestra’ Inspiration till en annan typ av semester Aktiva semesterfirare Medvetna val av semesterorter och transportvägar Mycket på gång – nattåg ut i Europa och enklare bokningssystem för internationella tågresor

Effektivitet kontra tillräcklighet Mycket fokus idag Kräver teknisk innovation Lättare att integreras i dagens konsumtionssamhälle Mindre framgångar Kräver beteendeförändringar

Camino, Centralens Resebutik, Food for Progress, Göteborgs stad, Hemtex, ICA, IKEA, Konsumentverket, Livsmedelsverket, Lunds kommun, Malmö stad, Max Burgers, Naturvårdsverket, Oatly, Retuna, Stena Line, Svenska Naturskyddsföreningen, Svenska Turistföreningen, Turistrådet Västsverige, Vingresor, Visita, Världskulturmuseerna, Västra Götalandsregionen