Hlsa Mia Jnsson Idrott och hlsa 1 2016

Hälsa Mia Jönsson Idrott och hälsa 1 2016 -09 -14

Varför? O Eleven kan med goda rörelsekvaliteter genomföra en bredd av aktiviteter som utvecklar den kroppsliga förmågan. I samband med det beskriver eleven översiktligt aktiviteternas och livsstilens betydelse för den kroppsliga förmågan och hälsan. O Eleven kan bedöma sina egna utvecklingsbehov i fråga om kroppslig förmåga och kan med viss säkerhet välja områden och metoder för träning, ta ett aktivt ansvar för att genomföra dessa samt med enkla omdömen värdera resultatet.

Skolidrott jfr. med föreningsidrott

Diskutera Kan man vara frisk och må dåligt eller vara sjuk och må bra?

Vad är hälsa? O WHO: ”Hälsa är inte bara frånvaro av sjukdom eller handikapp, utan högsta möjliga välbefinnande för den enskilda individen; fysiskt, psykiskt och socialt”

Hälsokorset

Psykisk hälsa O Positiv grundinställning O Ser möjligheter istället för hinder O Ork och energi att göra saker O Fungerar bättre i relation till andra O Har en känsla av att man kan påverka sin situation O Diskutera: hur påverkas din psykiska hälsa när du rör dig?

Social hälsa O Trivsel i det sociala livet O Mellanmänskliga relationer O Diskutera: hur påverkas din hälsa av dina sociala relationer?

Fysisk hälsa O Kroppen är i god fysisk kondition, oberoende av psyket och det sociala tillståndet O Fri från sjukdom O Diskutera: varför är det viktigt att vara i god fysisk kondition?

Hur ser hälsoläget ut i Sverige? O Inte bara att kroppen är frisk, även att vi har hög livskvalitet! O Psykiskt, fysiskt, socialt. Livsstilen påverkar vår hälsa mycket! O Sverige ligger bra till jämfört med andra länder. O …dock stor skillnad mellan olika sociala grupper. Hälsa har blivit en klassfråga! O Diskutera: hur är det en klassfråga?

Varför behöver du röra dig? O Vi är byggda för rörelse! O Historiskt sett har vi gått, sprungit, lyft, burit, stridit och flytt för att överleva! O Förr: jordbruk och boskapsskötsel O Nu: bekvämt liv, genvägar och teknisk utveckling O MEN kroppen är fortfarande konstruerad för att klara äldre tiders krav, varje dag!

Effekter av fysisk träning O Du vilar hjärnan medan kroppen arbetar O Du blir pigg och mår bra p. g. a. att kroppen producerar endorfin, ett O O O O stimulerande ämne som brukar kallas ”kroppens eget morfin” Du får bättre kondition och orkar mer både fysiskt och psykiskt. Du klarat skolan och fritiden lättare. Du återhämtar dig snabbare efter krävande arbete. Du blir starkare i muskler, leder och skelett Du får bättre rörlighet, balans och koordination och kan arbeta mer avspänt och effektivt Du får mindre ryggbesvär eftersom du bl. a. får bättre syreförsörjning i diskarna Du håller hjärta och blodkärl friska och blodtrycket på en lagom nivå Du håller lättare vikten eftersom du får en balans mellan aptit och förbrukad energi Du ökar förutsättningarna för att kunna leva aktivt även när du blir äldre

Motion i vardagen O Människor som motionerar är sjukskrivna mer O O sällan! Elever som motionerar får bättre studieresultat! Du bör vara i rörelse på något sätt minst en timme om dagen. …och därtill lägga träning som rörlighet, styrka, koordination och uthållighet. Vardagsmotion = ”motion på köpet”. Diskutera: vad kan vardagsmotion vara för dig?

Träna och motionera smart! Vår kropp behöver rörelse för att må bra Prestationsinriktade motiv Hälsoinriktade motiv Oavsett anledning så underlättar det om vi har kunskap om den tränings- eller motionsform som vi bedriver och hur den påverkar oss O Se träningen som en del i ett större sammanhang (KASAM) O Att planera, sätta upp mål och utvärdera träningen kan vara både motiverande och effektiviserande O O

Sömn O Kroppen återhämtar sig och du fyller på batterierna. O Hjärnan har störst behov av sömn. O Sömnbrist påverkar omdömet och koncentrationsförmågan, motståndskraft mot infektioner minskar. O Sömnbehovet är individuellt och påverkas av ålder, hur ljus/mörkt det är, om du är i bra form etc. O Om du fortfarande är trött när du är i skolan sover du troligen för lite. O Diskutera: hur mycket sover du? Hur brukar du känna dig under dagen?

Kost O Påverkar hälsan mycket! O Energi och byggnadsmaterial för kroppen. O Stor betydelse för hur du mår, för ditt humör och O O O påverkar uppkomst av sjukdomar senare i livet. Näringsämnen: kolhydrater, fett, protein, mineraler, vitaminer, vatten. Frukost, lunch, mellanmål, middag (ev. måltid efter träning) = flera mål fördelade på fasta tider! Kolhydrater viktiga om du rör dig mycket! Undvik läsk, chips, godis. Mycket energi men lite näring. Diskutera: hur ser dina kostvanor ut? Tänker du på vad du stoppar i dig?

Stress O Nedärvd förmåga att sätta in extra resurser när en O O O O fara hotar. Fight or flight! Stresshormoner som adrenalin, kortisol och noradrenalin bildas. Pulsen och blodtrycket stiger. Idag ofta psykisk ”fara” Antalet personer med stressrelaterade sjukdomar ökar stadigt. Stressorer = det som gör oss stressade. Kvinnor ofta mer stressade. En orsak kan vara att kvinnor fortfarande har större arbetsbörda och ansvar i hemmet, samtidigt som de jobbar 100 %. Stresshantering viktig!

Rökning O Varje år börjar 30 000 ungdomar att röka i O O Sverige. Varannan kommer att dö flera år i förtid. En person i timmen dör i Sverige till följd av rökning (8000 om året). Den största enskilda miljö- och hälsofaran som man känner till. Tobaksskatten är över 6 miljarder per år, MEN rökningen kostar flerdubbelt mer för sjukvården. Aldrig för sent att sluta!

Sluta röka? O Koloxidvärdet i blodet blir normalt efter O O O ungefär två dagar. Lungfunktionen förbättras efter ett par veckor. Nikotinbehovet är klart lägre efter att halvår. Risken för att få hjärtinfarkt blir normal efter ca. två år Risken för lungcancer minskar och blir åter liten efter 5 -10 års uppehåll. Bättre andedräkt, fräschare tänder, skarpare luktsinne, finare hy, finare hår.