Henrik Ibsen 18281906 Det moderna genombrottet n n
Henrik Ibsen (18281906)
Det moderna genombrottet n n n Georg Brandes: Hovedstrømninger i det 19. Aarhundredes Literatur (1872) – litteraturens uppgift ”att sätta problem under debatt” Framträdande författare (förutom Ibsen) J. P. Jacobsen, August Strindberg, Victoria Benedictsson, Bjørnstjerne Bjørnson, Jonas Lie, Alexander Kielland, Amalie Skram Gemensamt – strävan efter att vilja påverka samhällsutvecklingen, att vara medveten om att man är en del av samhället Det nya kapitalistiska samhället. Begreppet samhälle – författarna riktar sig mot värderingarna snarare än samhällsförhållandena. Norden provinsiellt – man vänder sig mot Europa. Flera av författarna (Ibsen, Bjørnson, Lie, Strindberg) går i exil. Dramatikens ökade roll i nordisk litteratur
Det moderna genombrottet (forts. ) Individualismen. För flera övertagen från ex. vis Schiller, Byron. Kierkegaards betydelse. n Kvinnosaken exempelfråga. Allt fler kvinnliga författare. Debatten alltmer fokuserad på likställighet, äktenskapsmoral, sexualsedlighet. n Sedlighetsdebatten typisk förljugenheten (prostitutionen statligt reglerad). n Individuella skillnader i behandlingen av n
Christian Krohg: I politilægens venteværelse. Albertine (1886 -87)
Det moderna genombrottet (forts. ) Förhållandet till socialismen n De frånvarande proletärförfattarna – de flesta ur medelklassen. Avstånd till arbetare, bönder (Strindbergs ”agrarsocialism”) n Boström och idealismen n Genombrottsförfattarna ser som sin uppgift att avslöja förljugenheten, fasaderna, den offentliga lögnen. n
Ibsen n Viktiga dramer: Brand (1866), Peer Gynt (1867), Et dukkehjem (1879), Gengangere (1881), Vildanden (1884), Hedda Gabler (1890), Bygmester Solness (1892), Når vi døde vågner (1899)
Et dukkehjem (1879) n n n Naturalism i dramat. Zolas ideal: att söka ”sanning” på teatern. Sceneriet ska avspegla vardagslivet. Tittskåpsteater – fjärde väggen borta. Verklighetstrohet, psykologisk sanning. Den ifrågasatta kvinnorollen i samhället Reaktionen i Tyskland
Et dukkehjem (forts. ) n n n n Samhällskritiken – fasaderna, förljugenheten, kontrasten mellan det yttre och inre samhället, mellan sken och verklighet. Arv och miljö. Könsrollernas beskrivning. Symbolerna – klädsel, kroppsrörelser, dockor, julgranen etc. Tragisk ironi – Helmers påtagligt korkade repliker som straffar sig. Parallella skeenden: Nora – Helmer, fru Linde – Krogstad, Nora – Rank, Nora – barnsköterskan. Det ”vidunderliga”.
Gengangere (1881) n n n Ingår i en grupp dramer som utmärks av ”kritisk realism” (Samfundets støtter 1877, Et dukkehjem 1879, En folkefiende 1882). Arbetade med dramat i två år (jfr. Strindberg, som öste ur sig dramer). Vållade skandal – publiken reagerade starkt. Tog 13 år innan 1: a utgåvan var slutsåld. Förbjöds i Tyskland.
Gengangere (forts. ) Arvets betydelse n Gengångare n Dubbla moraliska hållningar – en för det offentliga ögat, en annan innanför fasaden n Dramatisk ironi – de dubbeltydiga replikerna som pekar framåt i handlingen n Sanning – ideal n Regnväderstämningarna n
Vildanden (1884) Inleder Ibsens symbolistiska fas. n Större fokus på psykologin. n Personligt drama för Ibsen. Behandlar stoff från barndomen i Skien. Ibsens syster hette Hedvig! n Personerna i dramat representerar olika positioner i Ibsens utveckling. n Blandar komedi med tragedi. n
Vildanden ”Den ideale fordring” n Livslögnen n Manlighetens misslyckanden n Vildanden som symbol n
Rekommenderad litteratur n n n n Gunnar Ahlström, Det moderna genombrottet i Nordens litteratur (Sthlm 1974) Per Thomas Andersen, Norsk litteraturhistorie (Oslo 2001) Michael Meyer, Henrik Ibsen. En biografi (Oslo 1971) The Cambridge Companion to Ibsen, ed. James Mc. Farlane (Cambridge 1994) Robert Ferguson, Henrik Ibsen. Mellom evne och higen (Oslo 1996) John Northam, Ibsen’s Dramatic Method (1971) Arne Törnqvist, Henrik Ibsen (Sthlm 1992)
- Slides: 13