Hbtqi i skolan Strmstad 18 1911 Idag Normer

Hbtqi i skolan Strömstad 18 -19/11

Idag Normer Kön och sexualitet Normers konsekvenser Bemötande ● Externt bemötande ● Arbetsmiljö

Forum för utbildning - inte tyckande Fråga gärna Alla finns i rummet

Diskrimineringsgrunder • • etnisk tillhörighet funktionsnedsättning könsidentitet och könsuttryck religion eller annan trosuppfattning sexuell läggning ålder

”Skolan är en stor del av allt, det är där man är större delen av sin tid. Utan stöd, kunskap och acceptans har man svårt att acceptera sig själv, vilket är en av de svåraste sakerna med att sticka ut från mängden. Min första skola saknade kunskap helt och hållet, när jag ett år senare började i gymnasiet märkte jag en enorm skillnad, det förenklade allt när kunskapen redan fanns på plats och inte gick att undvika”. (Bisexuell cistjej, 16‒ 17 år) MUCF, Stödjande och stärkande, 2016

Normer

En norm • Oskriven regel • Kan skapa ordning och trygghet • Varierar utifrån tid och plats • Bygger på föreställningar kring ”normalitet” • Vad som är förväntat och önskvärt • Drar gränser - ”vi” och ”dom” • Synligt när någon bryter normen • Konsekvenser och begränsningar • Hänger ihop med makt

Diskutera • Vad finns det fördelar med att passa in i normer? • Vad finns det för nackdelar med att inte passa in i normer?

Trygghet Samhället anpassat efter dig Oproblematiskt Rättigheter Lagligt ”Normalt” Självklart NORM Synlig på egna villkor ”Naturligt” Individer Gemenskap Behöver inte ”komma ut” Tolkningsföreträde

Diskriminering Otrygghet Sedd som grupp Stereotyper Får normen ha åsikter om Våld Trygghet Oproblematiskt ”Normalt” Behöver ofta ”komma ut” Samhället anpassat efter dig Lagligt Självklart Ifrågasatt ”Naturligt” NORM Synlig på egna Individer villkor Behöver inte ”komma Gemenskap ut” Tolknings. Självklart företräde Rättigheter Ses som en sjukdom Kriminaliseras ”Onaturligt” Problematiskt Negativ bild Osynligt eller extremt synligt Skällsord

Normsamverkan

Hudfärg Kö n( Cis /tr ans ) r e Åld Sexualitet Religion Etn icit t te ali Klass F on i t k un et

Perspektiv på arbete med MR-frågor jämställdhet värdegrund nationella minoriteter likabehandling hållbar utveckling äldre barnperspektiv tillgänglighet hbtq mångfald ungdomsfrågor 13

Perspektiv på arbete med MR-frågor jämställdhet värdegrund nationella minoriteter likabehandling äldre barnperspektiv hållbar utveckling 14 tillgänglighet hbtq mångfald ungdomsfrågor

Normkritiskt förhållningssätt Synliggöra och förändra normer som kan leda till ojämlikhet, diskriminering, trakasserier och våld.

Normkritiska utgångspunkter Synliggöra Påtala och avslöja normen Granska Ställer undersökande frågor. Granska maktförhållanden och din egen position Agera Uppmanar oss till att medverka aktivt i förändringsprocesser och skapa delaktighet

Normkritik – möjliga tillämpningsområden ● Språkbruk ● Fysisk miljö ● Policies, handlingsplaner, dokument ● Pedagogik och lektioner ● Kommunikation och informationsmaterial ● Organisationens interna processer (rekrytering, mötesformen, kompetensutbildningar, upphandling, personaltillställningar mm. )

Kön och sexualitet

Hbtqi - vad är det? Hbtqia(p) Hbtq+ Homosexuell Bisexuell Sexualitet Transperson Kön Queer Sexualitet + kön Intersex Kön

Vad är sexualitet? Vem jag blir kär i Vem jag blir attraherad av Vem jag har sex med Känslor Praktik Vem jag har relationer med Vad jag identifierar mig som Identitet Behöver inte gå i linje med varandra!

Tilldelat kön registreras vid födseln Vad är kön? Kropp Juridiskt kön Könsuttryck Könsidentitet Bl. a. yttre och inre könsorgan, kromosomer, hormonnivåer. Folkbokföring, ID-handlingar, personnummer. Två i Sverige. Hår, smink, kläder, röst etc. Hur en uttrycker sitt kön. Det kön som en själv känner sig som.

Cisperson En person som identifierar sig med det vid födseln tilldelade könet och som följer samhällets normer för hur en person med ett visst juridiskt kön förväntas vara. Följer könsnormer kopplade till: • Kropp • Juridik • Identitet • (Uttryck)

Transperson När könsidentitet och eller könsuttryck inte följer normen Tjej/kvinna (transtjej, tjej med transbakgrund, före detta transsexuell m. m. ) Kille/man (transkille, kille med transbakgrund, före detta transsexuell m. m. ) Ickebinär Transvestit/crossdresser Osäker

Queer Är en kritik av cisnormen & heteronormen. Det finns olika sätt använda begreppet queer, till exempel: • Aktivism • Identitet - kön och sexualitet • Perspektiv • Som paraplybegrepp för hbtqpersoner Obs. Queer utmanar vårt sätt att tänka i kategorier!

Queer ”Queer är att vilja vara fri från samhällets idéer om kön och sexualitet Queer är ett sätt att tänka Men queer kan också vara ett sätt att leva De som är queer tycker att det finns så många sätt att vara sexuell att orden hetero-, homo- och bisexuell inte räcker Att det finns så många kön att orden tjej och kille inte räcker” Ur Lätta sexboken av Inti Chavez Per

Intersexualism/DSD (differences of sex development) ● - Variationer av kroppen inre könsorgan yttre könsorgan könshormoner könskromosomer ● Bryter mot samhällets normer om hur kroppar ska se ut kopplat till kön ● Behöver inte ha med könsidentitet att göra

Mer info om hbtqi-begrepp https: //www. rfsl. se/hbtq-fakta/hbtq/begreppsordlista http: //www. transformering. se/vad-ar-trans/ordlista

Reflektion Jag har tagit upp frågor som rör könsidentitet och könsuttryck, samt sexualitet/relationsformer med barnen – Om ja – • Vad var svårt? • Vad var bra? – Om nej – • Vad beror det på?

Normer om kön och sexualitet

Normer Heteronorm – “alla är heterosexuella” Cisnorm – ”alla är cispersoner”

Heteronorm http: //www. prestonspics. com

Heteronorm kvinna man femininitet maskulinitet Tvåsamhet Monogami Barn http: //www. prestonspics. com

Exempel på heteroprivilegier • • Inte behöva komma ut med min relationsform Min relationsform finns ofta representerad i litteratur, filmer, låtar, studiematerial, tidningar och annan kommunikation i min omgivning Uppleva att informationsmaterial vänder sig till mig Jag kan hålla min partner i handen eller pussa hen, utan att någon reagerar Lägga upp bilder på mig och min partner på sociala medier Inte behöva oroa mig för att min sexuella läggning ska bli ett hinder för att komma dit jag vill i livet Har aldrig valt resmål utifrån lagstiftning kring sexuell läggning. Ingen har frågat hur vi skaffade barn

Cisnormen En stark idé om: ● att det bara finns två kön ● att vi antingen är det ena eller det andra ● att vi identifierar oss och beter oss som det ena eller det andra ● att det inte kan förändras ● att kropp och kön är detsamma ● att alla kroppar kan delas in i “kvinna” eller “man”

Exempel på cisprivilegier • • • Andra använder rätt namn och pronomen om mig Fylla i formulärsfråga om kön? Inga problem! Får inte irrelevanta frågor om min kropp Behöver inte fundera över var jag ska gå - könade omklädningsrum och toaletter Behöver inte utbilda andra Använder min legitimation utan att oroa mig Omgivningen har bekräftat min könsidentitet hela mitt liv Inte oroa mig för att bli utstött från kompisgäng eller familj pga min könsidentitet/könsuttryck Inte behöva oroa mig för att bli utsatt för våld eller kränkningar med koppling till min könsidentitet eller könsuttryck

Hetero- och cisnormens effekter

Bemötandets betydelse Hetero- och cisnormativitet Diskriminering ohälsa Minoritetsstress

Handlingar baserade på normer Hetero- och cisnormativitet Antaganden att alla är heterosexuella och cispersoner ”tills motsatsen är bevisad” Tvingar människor att komma ut, säga till, rätta Osynliggör och exkluderar

Exempel på heteronormativt bemötande ”Hon frågade mig också om jag hade pojkvän, hon satt bara och var trevlig, men jag kom på mig själv med att jag säger bara nej och utvecklar inte. Jag vet inte, men det är nog lite ett allmäntillstånd att det inte alltid känns helt trevligt att outa sig själv. Det är väl det här att man alltid behöver outa sig, det går inte att bara vara utan att i varje nytt möte så ska man alltid komma ut. Man vet aldrig hur folk reagerar på det. ” Lesbisk kvinna 24 år Jag ska inte behöva outa mig själv varje gång jag har ett samtal Västra Götalandsregionen, 2013

Exempel på cisnormativt bemötande ”Dock finns det vissa som hävdar att de inte kan lära sig det nya namnet eller att för mig är du ändå alltid (det namn en inte längre vill heta). Det är vår tur nu - Att vara trans i en tvåkönsvärld, RFSL Stockholm, 2011

Diskriminering

Upplevt kränkande bemötande senaste 3 månaderna ● Transpersoner 50% Ha lsan och ha lsans besta mningsfaktorer bland transpersoner. Folkhälsomyndigheten, 2015 ● Bisexuella kvinnor ● Homosexuella kvinnor ● Heterosexuella kvinnor ● Bisexuella män ● Homosexuella män ● Heterosexuella män 48 % 38 % 24 % 30 % 32 % 16 % Utvecklingen av ha lsan och ha lsans besta mningsfaktorer bland homo- och bisexuella personer. Folkhälsomyndigheten, 2014

• Den extra belastning som individer från minoritetsgrupper utsätts för • Osynliggörande, ifrågasättande, diskriminering, våld • Riskmedvetenhet och konsekvenstänkande • Internalisering Meyer, 2003; Mays & Cochran, 2001 Minoritetsstress

Vad kommer hända om de får veta. . ? Är det tryggt för mig att vara här? Kommer jag bli utsatt för våld? Kommer de respektera mig? Minoritetsstress Vet de något om sådana som mig? Kommer de behandla mig dåligt? Måste jag förklara mig? Tycker de att jag är äcklig? Tycker de att jag är konstig?

Stötta elever genom att. . . • Ge kunskap om ex rättigheter • Synliggöra normer & stärka individer • Länka vidare till stöd; skolledning/socialtjänst/elevhälsa • Länka vidare till hbtq-sammanhang • Hjälpa till att göra en riskbedömning • Anmäla trakasserier och våld till rektor, huvudman, polis • Följ upp - hur har det gått?

”Från skolan har jag fått jättebra respons. De har verkligen funnits där, de har lyssnat, de har hjälpt mig. De har försökt liksom. Om de inte kan svara på någonting så liksom skickar de vidare mig till någon som verkligen, verkligen förstår och kan det här. Det är inte den här » ja men typ testa RFSL «. Utan » ja men den här personen vet jag kan de här frågorna «. Soraya HBT och heder, RFSL Ungdom & Alma Europa, 2011

Aktiva åtgärder: Riktlinjer och rutiner mot trakasserier och sexuella trakasserier Varje skola: riktlinjer som markerar att sexuella trakasserier och trakasserier som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna inte accepteras. Verksamheten ska också ha rutiner som klargör hur verksamheten ska agera om trakasserier påstås ha inträffat. Rutinerna ska ange vem den som anser sig trakasserad ska vända sig till och vem som ansvarar för att händelsen eller påståendena utreds. Utbildningsanordnaren ska även följa upp och utvärdera riktlinjerna och rutinerna.

Normer och bemötande

Normfördel/privilegium “Ett privilegium är när du tror att något inte är ett problem, för att det inte är ett problem för just dig. ” David Gaider

50 Jämlikhet som utgångspunkt/ jämlikhet som utfall

Respektfullt bemötande innebär att vi har koll på normer och makt!

I mötet med andra NORMER NORMER N ORMER DU NOR MER NORMER JAG NORMER R NORMER

Mikroaggressioner film https: //www. youtube. com/watch? v=h. Dd 3 bz. A 7450

Att alltid behöva komma ut/svara på vissa frågor. . . “Men det är väl inte så jobbigt/något att bli sur över. ” Skillnad på någon gång och kanske vid varje nytt möte Bara för att en är nyfiken behöver en inte fråga! Gör Google-testet! ● Fundera först: Ställer jag frågan för att stilla min nyfikenhet (alltså för min skull) eller för att underlätta detta möte (alltså även för den andres skull) Tolkningsföreträde 54

Att tillhöra normen, att ha ”medvind”, innebär ibland att vi blir avskärmade från kunskap om de människor i samhället som har ”motvind”. Vi förstår helt enkelt inte vilken ”vind” de pratar om då vi inte är medvetna om de fördelar och privilegier som vi får genom att tillhöra normen. Medvind känns inte lika tydligt som motvind.

Kom ihåg! Alla påverkas av och handlar utifrån begränsande normer ibland Osäkerhet kan leda till att en följer normer och genom detta begränsar andra Att granska sig själv kan kännas jobbigt – men det är en viktig del i förändringsarbete Erkänn misstag! Ta hjälp av varandra och var snäll mot dig själv i processen

Vanliga fallgropar • Att förutsätta kön, pronomen, sexualitet, identitet, relationsform eller familjeform • Att ställa irrelevanta frågor om kropp, identitet eller sexualitet • Att använda eleven/kollegan/besökaren som kunskapskälla • Att utgå från stereotypa föreställningar och låta dem styra bemötande/undervisning • Att ifrågasätta, göra till ett problem, tolerera eller objektifiera

Små fo ra ndringar i bemo tande kan få stor betydelse!

”Jag har också haft mycket bra lärare som ställt upp för mig. En av dem tog in hbtq precis lika naturligt som hetero-historier, utan att uppmärksamma att hon just tagit in hbtq. Hon blev förvånad över att vi reagerade. Den dagen hon gjorde det första gången log jag i en hel vecka” - Elev Ungdomsstyrelsen 2012 b, s 33.

Grund för bra bemötande 1. Ställa öppna, förutsättningslösa frågor 2. Ställa relevanta frågor 3. Vara lyhörd och spegla 4. Ta ansvar för egna kunskapsluckor 5. Reflektera över egna normer och normer på arbetsplatsen

Hbtqi-kompetent bemötande - praktik ● Ha kunskap om hbtqi-begrepp, hetero- och cisnormer, hbtqipersoners livsvillkor och kunna omsätta kunskapen i handling ● Medvetenhet om att livsvillkor kan se olika ut beroende på om jag passar in i normer eller ej och kunna anpassa mitt bemötande utifrån det ● Använda ett språk som inkluderar hbtqi-personer ● Skapa miljöer som är inkluderande för hbtqi-personer ● Positivt bekräfta normbrytande könsidentitet, könsuttryck och sexuell läggning ● Reflektera kring normer kopplade till kön och sexualitet

Indirekt bemötande Handlar om den fysiska och den sociala miljön: Språkbruk som används av personalen även om det inte är riktat till besökarna. Symboler som visas (flaggor, bilder på väggarna, dekoration, mm) Information som finns tillgängligt (broschyrer, tidningar, anslagstavlor, mm) Tillgänglighet i rummet

Varför hbtqi i skolans undervisning? • Kunskap • Demokrati & värdegrund • En likvärdig utbildning • Hälsofrämjande

64 Hur går det att ta upp hbtqi i undervisningen?

Utbildning om den andre Utbildning för den andre • • Information och kunskap om marginaliserade grupper Utbilda utifrån specifika behov I undervisningen Utbildning som ifrågasätter ”Vi” och ”Dom” Utbildning som förändrar elever & samhället • Medvetenhet om normer och maktrelationer • Reflektion, kritiska perspektiv och förändring Troubling Education. Queer Activism and Anti-Oppressive Pedagogy, Kumashiro, Kevin (2002)

Utbildning om den andre • Inkludera ”ny” kunskap, fakta & perspektiv, t. ex: • Sexualitet, kropp, könsidentitet och uttryck • Ord • Sexuella & reproduktiva rättigheter • Hbtq-historia • Intersex/DSD • Uppmärksamma aktuella hbtq-frågor • Teman/fokusområden

Utbildning för den andre • ”Alla finns i rummet” • Trygghet i verksamheten • Hbtq-representation i kurslitteratur, exempel, bilder, information, litteratur, filmer, böcker mm • Kompletterande undervisningsmoment, t ex om lagstiftning och rättigheter i skolan och samhället • Information och stöd till utsatta

Utbildning som ifrågasätter ”Vi” och ”Dom” • Kunskap om • cis- och heteronormer • bifobi, homofobi, transfobi • makt och diskriminering • Icke-normativa uppdelningar i verksamhetens aktiviteter • Våld och trakasseriers effekter för hälsan • Normspaning i material/läromedel/kursplaner • Räkneuppgifter kopplade till statistisk om rättigheter, ohälsa mm • Uppgifter som synliggör cis/heteronormer

Utbildning som förändrar • Reflektion kring normer • Kritiska perspektiv på egna undervisningsmoment • Gemensam reflektion om språk • Synliggöra & ”störa” normer i verksamheten, materialurval mm • Lärande genom kris & motstånd

Normkritiska arbetssätt • Synliggöra och förändra (negativa) normer • Synliggöra normens fördelar • Använda maktperspektiv • Utmana ”vi & dem”-skapande • Visa på föränderlighet • Reflektera kring egen position & egna normer

Hur kan vi förhålla oss till att arbeta normkritiskt? • • Misstagens pedagogik Lära med – inte inför Undersöka situationer ”Varför säga så”-pedagogik Gemensam och individuell reflektion Självkritik och omlärande Vardagligt agerande Normkritisk pedagogik - Makt, lärande och strategier förändring, Janne Bromseth & Frida Darj (red) 2010

”Här får vi lära oss om världen, men vi får också lära oss vad vi inte får lära oss” Elev

Normmedvetenhet Varför finns homo- och bisexuella eller romer ofta inte med i berättelser om förintelsen? Varför finns intersexpersoners kroppar ofta inte med i biologiundervisningen? Varför placeras alltid Europa i centrum för Varför handlar sexualvärlskartan? undervisningen mest om heterosexuella Varför beskrivs djur samlag? alltid som heterosexuella i undervisningen? Varför finns transpersoner ofta inte med i historieskrivningen? Varför har vissa språk två semantiska kön? Varför beskrivs européernas kolonialisering av Amerika oftast som en ”upptäckt”? Varför är alla par i matteboken heterosexuella?

Reflektion ● Vad kan jag behöva tänka på när det gäller bemötande/undervisning ur ett hbtqiperspektiv? ● Vad vill/behöver jag veta mer om när det gäller hbtqi-frågor?

75 Få fördjupade kunskaper?

Lästips ● ● ● Transpersoner i Sverige - Fo rslag fo r sta rkt sta llning och ba ttre levnadsvillkor, SOU 2017: 92 Hälsan och hälsans bestämningsfaktorer för transpersoner (2015) Folkhälsomyndigheten Öppna skolan - om hbtq, normer och inkludering MUCF (2015) Stödjande och stärkande - Unga hbtq-personers röster om identitetsstärkande och hälsofrämjande faktorer MUCF (2016) HBT och heder RFSL Ungdom (2011) Öppna verksamheten, MUCF, 2011 BRYT- Ett metodmaterial, RFSL Ungdom, 2011 Hbtq, normer & makt – material för åk 7 -9 och gymnasiet, Forum för levande historia I normens öga; metoder för en normbrytande undervisning, Friends, 2008 Näthat i skolan – för dig som arbetar med unga, Diskrimineringsbyrån Uppsala, 2014 Pralin – praktiskt likabehandlingsarbete i skolan, Diskrimineringsbyrån Uppsala, 2010 En lista med barn- och ungdomsböcker på hbtqi-tema https: //www. bokino. se/artikel/28 -normbrytande-barn-och-ungdomsbocker-med-hbtq-personer/

Avslutning Frågor till utbildaren: pom. sandhagen@rfsl. se Frågor angående utbildningar: utbildning@rfsl. se