Guide till kontroll av dricksvattenanlggningar framtagen 2015 uppdaterad

Guide till kontroll av dricksvattenanläggningar framtagen 2015, uppdaterad 2017 -05 -30 Användarhänvisning Detta material är tänkt att fungera som guide vid planering och utförande av kontroll vid dricksvattenanläggningar. Materialet är uppbyggt efter processen i ett vattenverk och varje användare väljer själv vilka delar som är tillämpbara. Ställ Power. Point i visningsläge med ”Dricksvattenprocessen” som utgångsbild. Klicka dig därefter fram med muspekaren på respektive område för att komma åt information och frågor. För de flesta frågor anges lagstöd och förslag på rapporteringspunkt till Livsmedelsverket. För att redigera och anpassa materialet spara ner powerpointen på din dator. Därefter kan du och lägga till, klippa ut och redigera. Vill du skapa din egen checklista så kopiera frågorna och lägg i ett separat dokument. www. miljosamverkanskane. se

Dricksvattenprocessen Råvatten Kvalitet och säkerhet Lagstiftning och vägledning • Ytvatten • Grundvatten Vattenverk • Lokal • Process • Barriärer/Desinficering • Övervakning • Skalskydd Distribution • Rörledningar • Högreservoar • Lågreservoar

Kvalitet och säkerhet Myndighetsdokument Provtagning Underhåll HACCP Grundförutsättningar Beredskap Dricksvattenprocessen

Myndighetsdokument Frågor Exempel Lagstiftning Rapportering Finns registrering? SFS 2006: 813, § 23 SLVFS 2005: 20, 7 §, 11 § 15. 1 Är verksamheten korrekt risk- och erfarenhetsklassificerat? Finns beslut om fastställande av program för regelbundna undersökningar? Väsentliga ändringar? SLVFS 2001: 30, 11 § 15. 1 Tillbaka

Provtagning Frågor Exempel Lagstiftning Rapportering Följs program för regelbundna undersökningar? Finns trendanalys? Normal och utvidgad undersökning SLVS 2001: 30, 12 § 7. 1 Ska finnas för allmänna anläggningar, > 1000 m 3/dygn. Säsongsbetonat, dygns betonat, råvatten, vilka parametrar T. ex hemsida, anslagstavla, årsberättelse eller dyl. SLVFS 2001: 30, 14 a § 7. 1 SLVFS 2001: 30, 18 § 12. 1 Vilka rutiner finns? (kontakter, omprov) Kontakter, omprov SLVS 2001: 30, 16 § 7. 1 SLVS 2001: 30, 14 § 7. 1 Kontaktas tillsynsmyndigheten? SLVS 2001: 30, 14 § 7. 1 Finns tillräckliga och aktuella uppgifter om kvaliteten på dricksvattnet tillgängliga för konsumenterna? Finns rutin vid avvikelser? Vilka rutiner finns för åtgärder vid tjänligt med anmärkning Åtgärder vid otjänligt? Tillbaka

Underhåll Frågor Exempel Lagstiftning Rapportering Finns underhållsplan? SLVFS 2001: 30 § 2 a EG förordning 852, art 4. 2 1. 1 Vad innehåller underhållsplanen? Långsiktig? Kortsiktig? Hur ofta uppdateras planen? Ansvar? 1. 1 Vem utför underhållet? Internt/externt SLVFS 2001: 30 § 2 a EG förordning 852, art 4. 2 Vilka rutiner finns för åtgärder? Rapporteras åtgärder löpande? Egna underhållsronder? 1. 1 Ålder, förnyelsetakt? 1. 1 Kokningsrekommendation? Information till abonnenter? målning SLVFS 2008: 13 § 1. 1 Vilka krav ställs på entreprenörer? Hur sker underhåll av ledningsnätet och ev. reservoarer? Hur sker reparationer vid akuta läckage? Rutiner/krav för ytor i kontakt med livsmedel? Finns rutiner för underhåll av lås och larm? Tillbaka Lagkrav för > 2000 abonnenter. Testas larm? 1. 1

HACCP Frågor Exempel Lagstiftning Rapportering Finns beskrivning av vattenverket/ distributionsanläggning Finns det ritningar och processbeskrivningar? Är det reviderade? Bakterier, patogena Kemiska parametrar. Ytor i kontakt med dricksvatten Årligen? SLVFS 2001: 30, 4, 6 § 11. 1 -8 SLVFS 2001: 30 § 2 b EG förordning 852 art 5 11. 1 -8 SLVFS 2001: 30 § 2 b EG förordning 852 art 5 SLVFS 2001: 30 § 2 b EG förordning 852 art 5 11. 1 -8 Finns en faroanalys? Hur/när revideras HACCP? Hur görs bedömning av sannolikhet och risk? Hur ser flödesschemat ut och var finns CCP i det? Hur utförs korrigerande åtgärder? Gradering Finns kunskap om brunnen och beredning? Finns rutiner för externa entreprenörer? Tillbaka Avvikelsedokumentation Nycklar, hygien 11. 1 -8

Grundförutsättningar Utbildning Skadedjur Rengöring Personlig hygien Avfallshantering Mottagning Tillbaka

Utbildning Frågor Exempel Lagstiftning Rapportering Finns tillräcklig kunskap om brunnen och beredning? Finns tillräcklig kunskap om verket? Finns rutiner för personalutbildning? SLVFS 2001: 30 § 2 a EG förordning 852 art 4 10. 1 Tillbaka Intern/extern/besökare 10. 1

Skadedjur Frågor Exempel Vilken typ av skadedjur och risk? Finns avtal med skadedjursfirma? Rutin för kontroll? Finns tidigare problem? Hur placeras giftet? Tillbaka Lagstiftning Rapportering SLVFS 2001: 30 § 2 a EG förordning 852 art 4 5. 1 SLVFS 2001: 30 § 2 a EG förordning 852 art 4 5. 1

Rengöring Frågor Exempel Vilken typ av rengöring utförs? Lagstiftning Rapportering SLVFS 2001: 30 § 2 a EG förordning 852 art 4 6. 1 -2 Vilka rengöringsrutiner finns i de olika processtegen? Reservoar, distributionsnät, filter, hydrofor, etc SLVFS 2001: 30 § 2 a EG förordning 852 art 4 6. 1 -2 Hur säkerställs att rutinerna är ändamålsenliga? SLVFS 2001: 30 § 2 a EG förordning 852 art 4 6. 1 -2 Vilka intervall finns för rengöring? SLVFS 2001: 30 § 2 a EG förordning 852 art 4 6. 1 -2 Tillbaka

Personlig hygien Frågor Exempel Lagstiftning Rapportering Finns rutiner vid sjukdom? utlandsvistelse? 9. 1 -3 Finns kontroll på externa entreprenörer? Nycklar, hygien SLVFS 2001: 30 § 2 a EG förordningen 852 art 4 Vilka skyddskläder används? Finns möjlighet till god handhygien? Tillbaka

Avfallshantering Frågor Exempel Lagstiftning Rapportering Finns rutiner? 4. 1 Vilken typ av avfall förekommer? Kemikalier, filter, förpackningar, etc. SLVFS 2001: 30 § 2 a EG förordningen 852 art 4 4. 1 Hur förvaras avfallet? Finns risk för påverkan på dricksvattnet? Tillbaka 4. 1

Mottagning Frågor Exempel Lagstiftning Rapportering Vilka rutiner finns? Processkemikalier /filtermassor 13. 2 Hur sker mottagningen? Förvaring? Produkter säkra för livsmedel? SLVFS 2001: 30 § 2 a EG förordningen 852 art 4 Tillbaka 13. 2

Beredskap Frågor Exempel Lagstiftning Rapportering Finns beredskapsplan? Känsliga abonnenter? (sjukhus, industri) SLVFS 2001: 30 17 § Informationskanaler, tex. Anslagstavlor? Brev? Mail? Språk? Media, radio, TV? SLVFS 2001: 30 17 § 12. 3 SLVFS 2001: 30 16 § 12. 3 SLVFS 2001: 30 17 § 1. 1 Finns nödvattenplan, utplacering av vattentankar? Utförs övningar? Hur nås konsumenter vid otjänligt vatten? Hur nås kontrollmyndigheten vid otjänligt vatten? Vilka rutiner finns för kokningsrekommendationer? Finns reservkraft? o Var placeras det mobila reservkraftverket? o Hur förvaras reservkraft – Stationärt/mobilt på anläggningen? o Hur och var tankas de stationära och mobila reservkraftverken? o Hur ofta testkörs de? Tillbaka

Råvatten - ytvatten Frågor Lagstiftning Rapportering SLVFS 2001: 30 3 § 2 SLVFS 2001: 30 2 a§ 1 SLVFS 2001: 30 2 b§ 11 Årstidsvariationer i vattentäkten? Båtar, scootrar, algblomning, utsläpp till sjön, lantbruk SLVFS 2001: 30 2 b§ 11 Görs visuella kontroller av råvattentäkten? Skumning/film på vattenytan? Lukt? Finns beskrivning av råvattnets kvalitet Finns underhållsplan för kontroll av rensgaller, bassänger etc. Vilka risker finns i vattentäkten? Dricksvattenprocessen Exempel

Råvatten - grundvatten Frågor Exempel Finns beskrivning av råvattnets kvalitet Lagstiftning Rapportering SLVFS 2001: 30 3 § 2 Är brunnslocket helt? SLVFS 2001: 30 2 a§ punkt 1 -4 1 Hur ser det ut kring borra/brunn? Växtlighet, djur SLVFS 2001: 30 2 a§ punkt 1 -4 1 Finns ovidkommande föremål som kan riskera dricksvattensäkerheten? Finns skadedjurssäkring? Kem o rengöring SLVFS 2001: 30 2 a§ punkt 8 3. 3 övrigt Brunnslock, nät till luftningsrör, SLVFS 2001: 30 2 a§ punkt 1 -4 SLVFS 2001: 30 2 a§ punkt 8 1 5 Hur djup är brunnen? Finns skydd mot föroreningar? SLVFS 2001: 30 2 a§ 1 Finns skydd mot översvämning i brunnen? SLVFS 2001: 30 2 a§ 1 Dricksvattenprocessen

Frågor Vattenverk - lokal Exempel Lagstiftning Rapportering Nät för ventilation, tätat runt rördragningar, dörrar, fönster Finns spår av skadedjur? Finns lysrör som kan utgöra risk? Öppna vattenytor SLVFS 2001: 30 2 a§ punkt 8 5 SLVFS 2001: 30 2 a§ punkt 8 SLVFS 2001: 30 2 a§punkt 1 -4 5 1 Finns ovidkommande föremål ? Kem o rengöring SLVFS 2001: 30 2 a§ punkt 8 3. 3 övrigt SLVFS 2001: 30 2 a§ punkt 1 -4 1 Finns föremål som försvårar rengöring? Är material i kontakt med livsmedel av lämpligt material? Är ytor i lokalen hela och rena? SLVFS 2001: 30 2 a§ punkt 1 -4 6. 2 SLVFS 2001: 30 2 a§ punkt 1 -4 2 SLVFS 2001: 30 § 2 a punkt 1 EG förordningen 852 art 4 6. 2 Finns risker med golvbrunnar/avlopp? Finns förutsättningar för god personlig hygien? Är luftkvalitet och ventilation ändamålsenlig? Förvaring av avfall? Vart är de kopplade? Risk för backflöde? Skadedjurssäkrade? Handtvättställ, omklädningsrum, toaletter. Skyddskläder? 1 Förvaring av kemikalier? SLVFS 2001: 30 § 2 a punkt 1 EG förordningen 852 art 4 SLVFS 2001: 30 § 2 a punkt 7 EG förordningen 852 art 4 SLVFS 2001: 30 § 2 a punkt 1 EG förordningen 852 art 4 SLVFS 2001: 30 § 2 a punkt 5 EG förordningen 852 art 4 SLVFS 2001: 30 § 2 a punkt 6 EG förordningen 852 art 4 Är lokalen skadedjurssäkrad? Dricksvattenprocessen 9. 1 1 4 3. 1

Vattenverk - process Allmänt Filter Luftning Dricksvattenprocessen

Vattenverk – process, allmänt Exempel Lagstiftning Rapportering Finns driftinstruktioner och beskrivning av vattenverket? Är processkemikalierna godkända? Hur sker mottagningskontroll av processkemikalier? Är farliga ämnen uppmärkta och förvaras säkert för dricksvatten? Stämmer dessa överens med verkligheten? SLVFS 2001: 30 4§ 1 SLVFS 2001: 30 5§ (bilaga 1, 2001: 30) Rätt kemikalie? SLVFS 2001: 30 5§ 2 Processkemikalier, diesel så de kan SLVFS 2001: 30 2 a§ punkt 8 hamna i vattnet 3. 3 Sker kalibrering av larmutrustning? Är kalibreringsvätskan inom bäst före-datum? Sitter larmgivaren på angivet ställe enligt beskrivningen? p. H, turbiditet, klor p. H SLVFS 2001: 30 2 a§punkt 4 1 SLVFS 2001: 30 4§ 1 Tillbaka

Vattenverk - process - filter Frågor Exempel Lagstiftning Rapportering Vilken typ av filtrering används? Sand, kol, järn, mangan Sker underhåll av filter enligt användaranvisning? Vad görs av filtermassorna? SLVFS 2001: 30 3 § 1 Avfall ska avlägsnas så snart som möjligt SLVFS 2001: 30 2 a§ punkt 5 4. 1 Vilka rutiner finns för backspolning? Tillbaka

Vattenverk - process - luftning Frågor Exempel Lagstiftning Rapportering Finns luftning som ett steg i processen? Luftintag på lämpligt ställe? SLVFS 2001: 30 3, 5 § 1 Tillbaka

Vattenverk – barriärer/desinficering Allmänt UV Klor Ozon Kemisk fällning Kort infiltration Långsamfiltrering Dricksvattenprocessen

Vattenverk – allmänt barriärer/desinficering Frågor Exempel Lagstiftning Rapportering Finns driftsinstruktioner? SLVFS 2001: 30 4 § 3. 3 Finns driftsansvarig? SLVFS 2001: 30 4 § 3. 3 Mikrobiologisk barriär i beredskap SLVFS 2001: 30 3 § 11. 6 Finns tillräckligt antal mikrobiologiska barriärer? Finns fastställda larmgränser? SLVFS 2001: 30 3 § 11. 6 Klor, UV SLVFS 2001: 30 4 § 11. 6 Tillbaka

Barriär, primärdesinfektion - UV Frågor Exempel Lagstiftning Rapportering Hur ofta byts lampor? Vilka kriterier finns för byte? Är UV-utrustningen dimensionerade efter behovet? Finns larm? SLVFS 2001: 30 2 b§ punkt 1 11. 1 SLVFS 2001: 30 3§ 11. 1 SLVFS 2001: 30 4§ 11. 6 Var sitter UV–utrustningen? Före eller efter reservoar När rengjordes lamporna senast? SLVFS 2001: 30 2 a§ 6. 2 Tillbaka

Barriär, primärdesinfektion - Klor Frågor Exempel Lagstiftning Rapportering Finns larm? Larmgränser? Högt/lågt? SLVFS 2001: 30 4 § 11. 6 Finns doseringsanvisningar för klor? Provtas restprodukter? SLVFS 2001: 30 4 § 3. 3 SLVFS 2001: 30 5 § 11. 3 Tillbaka

Barriär, primärdesinfektion - Ozon Frågor Exempel Lagstiftning Rapportering Finns larm? SLVFS 2001: 30 4 § 11. 6 Provtas restprodukter? bromat SLVFS 2001: 30 5 § 11. 3 Tillbaka

Barriär – Kemisk fällning med efterföljande filtrering Frågor Exempel Lagstiftning Rapportering Provtas restprodukter? SLVFS 2001: 30 5§ 11. 3 Tillbaka

Barriär – Kort infiltration av ytvatten (Mindre än 14 dagar) Frågor Exempel Lagstiftning Rapportering Öppna/slutna bassänger? Vilken uppehållstid beräknas? Kontroll av uppehållstiden? Finns skalskydd? Kommunala anläggningar över 2000 personer LIVSFS 2008: 13 Tillbaka

Barriär – Långsamfiltrering, ytvatten Stora bassänger utomhus, 8 timmar genom sand. Frågor Exempel Lagstiftning Rapportering Är bassängen överbyggd? Minskar risken förorening från djur och fåglar. Kommunala anläggningar över 2000 personer LIVSFS 2008: 13 Uppehållstid? Finns skalskydd? Tillbaka

Vattenverk - övervakning Frågor Exempel Hur övervakas anläggningen? Larm, beredskap vid ex strömavbrott, besöksfrekvens? Onlineövervakning? Jour? Vem har tillgång till övervakningen? Rutin när larmet går? Dricksvattenprocessen Lagstiftning Rapportering

Vattenverk - skalskydd Frågor Exempel Lagstiftning Rapportering Är ”lås och bom” applicerbar? Kommunala anläggningar över 2000 personer Lås, larm, staket, kameror. LIVSFS 2008: 13 1 SLVFS 2001: 30 2 b§ 11 Är åtgärder vidtagna enligt riskbedömningen? Finns kontroll på externa entreprenörer? Nycklar Finns funktionellt skalskydd? Är riskbedömning gjord? Dricksvattenprocessen

Distribution - rörledningar Frågor Exempel Lagstiftning Rapportering Finns underhållsplan? Finns beskrivning? Spolning av ledningar SLVFS 2001: 30 6§ 3. 3 Krav om LAV SLVFS 2001: 30 6§ 1 Sker långsiktigt förnyelsearbete? För att uppfylla § 7 är det nödvändigt att ha en systematisk förnyelseplan enligt § 6. Material? Ålder SLVFS 2001: 30 6 § SLVFS 2001: 30 6§ Rutiner för desinfektion vid inkoppling SLVFS 2001: 30 2 a§ punkt 4 6. 1 Vad är er bedömning av ledningsnätet, hur ser det ut? Hur hanteras nya rör/rördelar? Dricksvattenprocessen

Distribution - högreservoar Frågor Exempel Lagstiftning Rapportering Finns beskrivning? Del av vattenverk eller distributionsanläggning? SLVFS 2001: 30 4 eller 6§ 1 SLVFS 2001: 30 4 eller 6§ 3. 3 Nät för ventilation, tätat runt rördragningar, dörrar, fönster SLVFS 2001: 30 2 a§ punkt 8 5 Skalskydd/innehåll/filmning/ Sprickbildning/växtlighet/ Avrinning/luftning Bör rengöras om det finns mer än 3 SLVFS 2001: 30 2 a§ punkt 4 mm slam på mer än 50 % av botten (SLV 2014) Risk vid bredd till dag /spillvatten SLVFS 2001: 30 6§ för kontaminering via återströmning. Finns underhållsplan? Är reservoaren skadedjurssäkrad? Finns spår av skadedjur? Hur ofta inspekteras reservoar? Hur ofta rengörs reservoar? Hur breddas reservoaren? Finns återströmningsskydd? Dricksvattenprocessen 6 1

Distribution - lågreservoar Frågor Exempel Lagstiftning Rapportering Finns beskrivning Del av vattenverk eller distributionsanläggning? SLVFS 2001: 30 4 eller 6§ 1 SLVFS 2001: 30 4 eller 6§ 3. 3 Nät för ventilation SLVFS 2001: 30 2 a§ punkt 8 5 Hur ofta inspekteras reservoaren? Hur ofta rengörs reservoaren? Bör rengöras om det finns mer än 3 SLVFS 2001: 30 2 a§ punkt 4 mm slam på mer än 50 % av botten (SLV 2014) Risk vid bredd till dag /spillvatten SLVFS 2001: 30 6§ för kontaminering via återströmning. Finns underhållsplan? Är reservoaren skadedjurssäkrad? Hur breddas reservoaren? Finns återströmningsskydd? Dricksvattenprocessen 6 1

Lagstiftning och vägledning EU Nationell Specifik dricksvatten Dricksvattenprocessen

Lagstiftning och vägledning Europeisk lagstiftning • Europaparlamentets och rådets förordning om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden som gäller livsmedelssäkerhet – EG 178/2002 • Europaparlamentets och rådets förordning om livsmedelshygien – EG 852/2004 Tillbaka

Lagstiftning och vägledning Nationell lagstiftning • Livsmedelslagen – SFS 2006: 804 • Livsmedelsförordningen – SFS 2006: 813 • Livsmedelsverkets föreskrifter om livsmedelshygien – LIVSFS 2005: 20 • Livsmedelsverkets föreskrifter om offentlig kontroll av livsmedel – LIVSFS 2005: 21 Tillbaka

Lagstiftning och vägledning Dricksvattenspecifik • Rådets direktiv om kvaliteten på dricksvatten – 98/83/EG • Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten – SLVFS 2001: 30 – Vägledning 2014 -12 -19 • Livsmedelsverkets föreskrifter om åtgärder mot sabotage och annan skadegörelse riktad mot dricksvattenanläggningar – SLVFS 2008: 13 Tillbaka

Råvatten är råvaran för produktionen av dricksvatten. I Sverige har vi god tillgång på råvatten både från ytvatten och grundvatten. Hälften av allt råvatten som används till dricksvatten i Sverige kommer från ytvatten, det vill säga sjöar eller rinnande vattendrag. Den andra hälften fördelar sig lika mellan naturligt grundvatten och så kallat konstgjort grundvatten. Grundvatten tas ur grävda eller borrade brunnar medan konstgjort grundvatten framställs genom att man låter ytvatten passera genom ett markgruslager (till exempel en grusås). Både grundvatten och ytvatten som är riktigt behandlat ger utmärkt dricksvatten. Om den ordinarie vattentäkten av någon anledning inte kan användas på kort eller långt sikt kan du bli hänvisad till att ta råvatten från en reservvattentäkt. Dricksvattenprocessen

Vattenverk Det finns olika typer av vattenverk och dricksvattenanläggningar. Beroende på vilken typ av dricksvattenanläggning du driver, omfattas den av olika lagar och föreskrifter. Vattenrening i ytvattenverk Ytvattenverk kan se ut på olika sätt beroende på vilka förutsättningar i form av råvatten som föreligger. Ett mer förorenat vatten kräver i allmänhet en mer avancerad reningsprocess. Ett exempel på ett vattenverk som utför rening av ytvatten är Stockholm Vatten som renar vattnet på följande sätt: Intag , Silning, Kemisk fällning, Snabbfiltrering, Långsamfiltrering, Desinfektion (t. ex. UV-ljus, klorering), Slamhantering Konstgjord infiltration i ytvattenverk Konstgjord infiltration betyder att man låter ytvatten infiltrera, till exempel genom en grusås, och därigenom bilda grundvatten. Produktion av dricksvatten från konstgjort grundvatten kan innefatta både för- och efterbehandling. Grundvattenverk Reningsprocessen vid ett grundvattenverk innehåller oftast betydligt färre steg, då grundvatten oftast är av högre kvalitet än ytvatten. Det kan dock finnas ämnen som härstammar från vittring av berggrund som man måste ta hänsyn till i processen (t ex fluorid, uran osv). I vissa områden har grundvattnet förorenats t ex av pesticider eller av vägsalt. För många grundvattenverk kan det räcka med följande process: Pumpning från brunnen, Luftning/oxidation, Snabbfiltrering, Justering av p. H och/eller desinfektion Dricksvattenproduktion utan egentlig reningsprocess vid ett vattenverk I vissa fall, vid till exempel små grundvattenverk, behövs ingen behandling alls, vattnet kan i stort sett direkt pumpas ut i samhället. Dock krävs alltid att möjlighet till desinfektion skall finnas. Vattenrening i grundvattenverk Reningsprocessen vid ett grundvattenverk innehåller oftast betydligt färre steg, då grundvatten oftast är av högre kvalitet än ytvatten. Det kan dock finnas ämnen som härstammar från vittring av berggrund som man måste ta hänsyn till i processen (t ex fluorid, uran osv). I vissa områden har grundvattnet förorenats t ex av pesticider eller av vägsalt. För många grundvattenverk kan det räcka med följande process: Pumpning från brunnen, Luftning/oxidation, Snabbfiltrering, Justering av p. H och/eller desinfektion (t. ex. UV-ljus) Dricksvattenprocessen

Distribution När vattnet är färdigbehandlat vid vattenverket ska det distribueras till alla konsumenter. Dricksvatten kan lagras i en reservoar vid vattenverket, för att därifrån pumpas ut på nätet. Pumpningen krävs för att höja trycket hos vattnet så att det når ut till alla konsumenter. Ute på ledningsnätet kan ytterligare reservoarer finnas i form av t ex vattentorn. Dessa finns för att klara av variationerna i förbrukning under dygnet och för att jämna ut trycket i ledningssystemet. Vi använder mest vatten under morgon och kväll och minst under natten. På ledningsnätet kan det också finnas tryckstegringsstationer. Det är pumpar som behövs för att bibehålla erforderligt tryck i nätet. Vid ledningsbrott, tryckfall eller andra störningar kan mikroorganismer komma in i distributionssystemet. Det allmänna ledningsnätet för dricksvatten omfattar cirka 71000 km, vilket motsvarar nästan två varv runt jorden. Materialet i ledningarna består bland annat av segjärn, stål och plast. Dricksvattenprocessen

mall Frågor Dricksvattenprocessen Exempel Lagstiftning Rapportering