Guide till kontroll av dricksvattenanlggningar framtagen 2015 uppdaterad

Guide till kontroll av dricksvattenanläggningar framtagen 2015, uppdaterad 2015 -12 -08 Användarhänvisning Detta material är tänkt att fungera som guide vid planering och utförande av kontroll vid dricksvattenanläggningar. Materialet är uppbyggt efter processen i ett vattenverk och varje användare väljer själv vilka delar som är tillämpbara. Ställ Power. Point i visningsläge med ”Dricksvattenprocessen” som utgångsbild. Klicka dig därefter fram med muspekaren på respektive område för att komma åt information och frågor. För de flesta frågor anges lagstöd och förslag på rapporteringspunkt till Livsmedelsverket. För att redigera och anpassa materialet spara ner powerpointen på din dator. Därefter kan du och lägga till, klippa ut och redigera. Vill du skapa din egen checklista så kopiera frågorna och lägg i ett separat dokument. www. miljosamverkanskane. se

Dricksvattenprocessen Råvatten Kvalitet och säkerhet Lagstiftning och vägledning • Ytvatten • Grundvatten Vattenverk • Lokal • Process • Barriärer/Desinficering • Övervakning • Skalskydd Distribution • Rörledningar • Högreservoar • Lågreservoar

Kvalitet och säkerhet Myndighetsdokument Provtagning Underhåll HACCP Grundförutsättningar Beredskap Dricksvattenprocessen

Myndighetsdokument Frågor Exempel Finns registrering? Är verksamheten korrekt risk- och erfarenhetsklassificerat? Finns beslut om fastställande av program för regelbundna undersökningar? Tillbaka Lagstiftning Rapportering SFS 2006: 813, § 23 SLVFS 2005: 20, 7 §, 11 § 15. 1 SLVFS 2001: 30, 11 § 15. 1 Väsentliga ändringar? Företagaren ska upprätta förslag

Provtagning Frågor Exempel Lagstiftning Rapportering Följs program för regelbundna undersökningar? Finns trendanalys? Normal och utvidgad undersökning SLVS 2001: 30, 12 § 7. 1 Ska finnas för allmänna anläggningar, > 1000 m 3/dygn. Säsongsbetonat, dygns betonat, råvatten, vilka parametrar Vilka rutiner finns? (kontakter, omprov) Kontakter, omprov SLVFS 2001: 30, 14 a § 7. 1 SLVS 2001: 30, 16 § 7. 1 SLVS 2001: 30, 14 § 7. 1 Kontaktas tillsynsmyndigheten? SLVS 2001: 30, 14 § 7. 1 Finns rutin vid avvikelser? Vilka rutiner finns för åtgärder vid tjänligt med anmärkning Åtgärder vid otjänligt? Tillbaka

Underhåll Frågor Exempel Lagstiftning Rapportering Finns underhållsplan? Långsiktig? Kortsiktig? Hur ofta uppdateras planen? Ansvar? SLVFS 2001: 30 § 2 a EG förordning 852, art 4. 2 1. 1 Vad innehåller underhållsplanen? Vem utför underhållet? Internt/externt 1. 1 Vilka rutiner finns för åtgärder? Rapporteras åtgärder löpande? Egna underhållsronder? 1. 1 Vilka krav ställs på entreprenörer? Hur sker underhåll av ledningsnätet och ev. reservoarer? Hur sker reparationer vid akuta läckage? Rutiner/krav för ytor i kontakt med livsmedel? Finns rutiner för underhåll av lås och larm? Tillbaka 1. 1 Ålder, förnyelsetakt? 1. 1 Kokningsrekommendation? Information till abonnenter? målning Lagkrav för > 2000 abonnenter. Testas larm? SLVFS 2008: 13 § 1. 1

HACCP Frågor Exempel Lagstiftning Rapportering Finns beskrivning av vattenverket/ distributionsanläggning Finns det ritningar och processbeskrivningar? Är det reviderade? Bakterier, patogena Kemiska parametrar. Ytor i kontakt med dricksvatten Årligen? SLVFS 2001: 30, 4, 6 § 11. 1 -8 SLVFS 2001: 30 § 2 b EG förordning 852 art 5 SLVFS 2001: 30 § 2 b EG förordning 852 art 5 11. 1 -8 Finns en faroanalys? Hur/när revideras HACCP? Hur görs bedömning av sannolikhet och risk? Hur ser flödesschemat ut och var finns CCP i det? Hur utförs korrigerande åtgärder? Finns kunskap om brunnen och beredning? Finns rutiner för externa entreprenörer? Tillbaka Gradering Avvikelsedokumentation Nycklar, hygien 11. 1 -8

Grundförutsättningar Utbildning Skadedjur Rengöring Personlig hygien Avfallshantering Mottagning Tillbaka

Utbildning Frågor Finns tillräcklig kunskap om brunnen och beredning? Finns tillräcklig kunskap om verket? Finns rutiner för personalutbildning? Tillbaka Exempel Intern/extern/besökare Lagstiftning Rapportering SLVFS 2001: 30 § 2 a EG förordning 852 art 4 10. 1

Skadedjur Frågor Lagstiftning Rapportering Vilken typ av skadedjur och risk? SLVFS 2001: 30 § 2 a EG förordning 852 art 4 5. 1 Finns avtal med skadedjursfirma? SLVFS 2001: 30 § 2 a EG förordning 852 art 4 5. 1 Rutin för kontroll? Finns tidigare problem? Hur placeras giftet? Tillbaka Exempel 5. 1

Rengöring Frågor Exempel Lagstiftning Rapportering SLVFS 2001: 30 § 2 a EG förordning 852 art 4 6. 1 -2 Hur säkerställs att rutinerna är ändamålsenliga? SLVFS 2001: 30 § 2 a EG förordning 852 art 4 6. 1 -2 Vilka intervall finns för rengöring? SLVFS 2001: 30 § 2 a EG förordning 852 art 4 6. 1 -2 Vilken typ av rengöring utförs? Vilka rengöringsrutiner finns i de olika processtegen? Tillbaka Reservoar, distributionsnät, filter, hydrofor, etc

Personlig hygien Frågor Exempel Lagstiftning Rapportering Finns rutiner vid sjukdom? utlandsvistelse? 9. 1 -3 Finns kontroll på externa entreprenörer? Nycklar, hygien SLVFS 2001: 30 § 2 a EG förordningen 852 art 4 Vilka skyddskläder används? Finns möjlighet till god handhygien? Tillbaka

Avfallshantering Frågor Exempel Lagstiftning Rapportering 4. 1 Kemikalier, filter, förpackningar, etc. SLVFS 2001: 30 § 2 a EG förordningen 852 art 4 4. 1 Finns rutiner? Vilken typ av avfall förekommer? Hur förvaras avfallet? Finns risk för påverkan på dricksvattnet? Tillbaka 4. 1

Mottagning Frågor Exempel Lagstiftning Rapportering Vilka rutiner finns? Processkemikalier /filtermassor 13. 2 Hur sker mottagningen? Förvaring? Produkter säkra för livsmedel? SLVFS 2001: 30 § 2 a EG förordningen 852 art 4 Tillbaka 13. 2

Beredskap Frågor Exempel Lagstiftning Finns beredskapsplan? Känsliga abonnenter? (sjukhus, industri) SLVFS 2001: 30 17 § Finns nödvattenplan, utplacering av vattentankar? Utförs övningar? Hur nås konsumenter vid otjänligt vatten? Hur nås kontrollmyndigheten vid otjänligt vatten? Vilka rutiner finns för kokningsrekommendationer? Finns reservkraft? o Var placeras det mobila reservkraftverket? o Hur förvaras reservkraft – Stationärt/mobilt på anläggningen? o Hur och var tankas de stationära och mobila reservkraftverken? o Hur ofta testkörs de? Tillbaka Rapportering SLVFS 2001: 30 17 § Informationskanaler, tex. Anslagstavlor? Brev? Mail? Språk? Media, radio, TV? SLVFS 2001: 30 17 § 12. 3 SLVFS 2001: 30 16 § 12. 3 SLVFS 2001: 30 17 § 1. 1

Råvatten - ytvatten Frågor Exempel Lagstiftning Rapportering Finns beskrivning av råvattnets kvalitet Finns underhållsplan för kontroll av rensgaller, bassänger etc. Vilka risker finns i vattentäkten? Stora och mellanstora verk SLVFS 2001: 30 3 § 2 SLVFS 2001: 30 2 a§ 1 SLVFS 2001: 30 2 b§ 11 Båtar, scootrar, algblomning, utsläpp till sjön, lantbruk Årstidsvariationer i vattentäkten? Görs visuella kontroller av råvattentäkten? Dricksvattenprocessen Skumning/film på vattenytan? Lukt?

Råvatten - grundvatten Frågor Exempel Lagstiftning Rapportering Finns beskrivning av råvattnets kvalitet Stora och mellanstora verk SLVFS 2001: 30 3 § 2 SLVFS 2001: 30 2 a§ punkt 1 -4 1 Är brunnslocket helt? Hur ser det ut kring borra/brunn? Växtlighet, djur SLVFS 2001: 30 2 a§ punkt 1 -4 1 Finns ovidkommande föremål som kan riskera dricksvattensäkerheten? Finns skadedjurssäkring? Kem o rengöring SLVFS 2001: 30 2 a§ punkt 8 3. 3 övrigt Brunnslock, nät till luftningsrör, SLVFS 2001: 30 2 a§ punkt 1 -4 SLVFS 2001: 30 2 a§ punkt 8 1 5 Finns skydd mot föroreningar? SLVFS 2001: 30 2 a§ 1 Finns skydd mot översvämning i brunnen? SLVFS 2001: 30 2 a§ 1 Hur djup är brunnen? Dricksvattenprocessen

Vattenverk - lokal Frågor Exempel Lagstiftning Rapportering Är lokalen skadedjurssäkrad? Nät för ventilation, tätat runt rördragningar, dörrar, fönster SLVFS 2001: 30 2 a§ punkt 8 5 5 1 Finns spår av skadedjur? Finns lysrör som kan utgöra risk? Öppna vattenytor SLVFS 2001: 30 2 a§ punkt 8 SLVFS 2001: 30 2 a§punkt 1 -4 Finns ovidkommande föremål ? Kem o rengöring SLVFS 2001: 30 2 a§ punkt 8 3. 3 övrigt SLVFS 2001: 30 2 a§ punkt 1 -4 1 SLVFS 2001: 30 2 a§ punkt 1 -4 6. 2 SLVFS 2001: 30 2 a§ punkt 1 -4 2 SLVFS 2001: 30 § 2 a punkt 1 EG förordningen 852 art 4 6. 2 SLVFS 2001: 30 § 2 a punkt 1 EG förordningen 852 art 4 SLVFS 2001: 30 § 2 a punkt 7 EG förordningen 852 art 4 SLVFS 2001: 30 § 2 a punkt 1 EG förordningen 852 art 4 SLVFS 2001: 30 § 2 a punkt 5 EG förordningen 852 art 4 SLVFS 2001: 30 § 2 a punkt 6 EG förordningen 852 art 4 1 Finns föremål som försvårar rengöring? Är material i kontakt med livsmedel av lämpligt material? Är ytor i lokalen hela och rena? Finns risker med golvbrunnar/avlopp? Finns förutsättningar för god personlig hygien? Är luftkvalitet och ventilation ändamålsenlig? Förvaring av avfall? Förvaring av kemikalier? Dricksvattenprocessen Vart är de kopplade? Risk för backflöde? Skadedjurssäkrade? Handtvättställ, omklädningsrum, toaletter. Skyddskläder? 9. 1 1 4 3. 1

Vattenverk - process Allmänt Filter Luftning Dricksvattenprocessen

Vattenverk – process, allmänt Finns driftinstruktioner och beskrivning av vattenverket? Exempel Lagstiftning Rapportering Stämmer dessa överens med verkligheten? SLVFS 2001: 30 4§ 1 Är processkemikalierna godkända? SLVFS 2001: 30 5§ (bilaga 1, 2001: 30) Hur sker mottagningskontroll av processkemikalier? Rätt kemikalie? SLVFS 2001: 30 5§ 2 Är farliga ämnen uppmärkta och förvaras säkert för dricksvatten? Processkemikalier, diesel så de kan hamna i vattnet SLVFS 2001: 30 2 a§ punkt 8 3. 3 Sker kalibrering av larmutrustning? Är kalibreringsvätskan inom bäst före-datum? Sitter larmgivaren på angivet ställe enligt beskrivningen? p. H, turbiditet, klor SLVFS 2001: 30 2 a§punkt 4 1 p. H SLVFS 2001: 30 2 a§punkt 4 1 SLVFS 2001: 30 4§ 1 Tillbaka

Vattenverk - process - filter Frågor Exempel Vilken typ av filtrering används? Sand, kol, järn, mangan Sker underhåll av filter enligt användaranvisning? Vad görs av filtermassorna? Vilka rutiner finns för backspolning? Tillbaka Avfall ska avlägsnas så snart som möjligt Lagstiftning Rapportering SLVFS 2001: 30 3 § 1 SLVFS 2001: 30 2 a§ punkt 5 4. 1

Vattenverk - process - luftning Frågor Exempel Lagstiftning Rapportering Finns luftning som ett steg i processen? Luftintag på lämpligt ställe? SLVFS 2001: 30 3, 5 § 1 Tillbaka

Vattenverk – barriärer/desinficering Allmänt UV Klor Ozon Kemisk fällning Kort infiltration Långsamfiltrering Dricksvattenprocessen

Vattenverk – allmänt barriärer/desinficering Frågor Lagstiftning Rapportering Finns driftsinstruktioner? SLVFS 2001: 30 4 § 3. 3 Finns driftsansvarig? SLVFS 2001: 30 4 § 3. 3 Mikrobiologisk barriär i beredskap SLVFS 2001: 30 3 § 11. 6 Finns tillräckligt antal mikrobiologiska barriärer? Finns fastställda larmgränser? SLVFS 2001: 30 3 § 11. 6 SLVFS 2001: 30 4 § 11. 6 Tillbaka Exempel Klor, UV

Barriär, primärdesinfektion - UV Frågor Exempel Hur ofta byts lampor? Vilka kriterier finns för byte? Är UV-utrustningen dimensionerade efter behovet? Finns larm? Var sitter UV–utrustningen? När rengjordes lamporna senast? Tillbaka Lagstiftning Rapportering SLVFS 2001: 30 2 b§ punkt 1 11. 1 SLVFS 2001: 30 3§ 11. 1 SLVFS 2001: 30 4§ 11. 6 SLVFS 2001: 30 2 a§ 6. 2 Före eller efter reservoar

Barriär, primärdesinfektion - Klor Frågor Exempel Lagstiftning Rapportering Finns larm? Larmgränser? Högt/lågt? SLVFS 2001: 30 4 § 11. 6 SLVFS 2001: 30 4 § 3. 3 SLVFS 2001: 30 5 § 11. 3 Finns doseringsanvisningar för klor? Provtas restprodukter? Tillbaka

Barriär, primärdesinfektion - Ozon Frågor Exempel Finns larm? Provtas restprodukter? Tillbaka bromat Lagstiftning Rapportering SLVFS 2001: 30 4 § 11. 6 SLVFS 2001: 30 5 § 11. 3

Barriär – Kemisk fällning med efterföljande filtrering Frågor Provtas restprodukter? Tillbaka Exempel Lagstiftning Rapportering SLVFS 2001: 30 5§ 11. 3

Barriär – Kort infiltration av ytvatten (Mindre än 14 dagar) Frågor Exempel Lagstiftning Kommunala anläggningar över 2000 personer LIVSFS 2008: 13 Öppna/slutna bassänger? Vilken uppehållstid beräknas? Kontroll av uppehållstiden? Finns skalskydd? Tillbaka Rapportering

Barriär – Långsamfiltrering, ytvatten Stora bassänger utomhus, 8 timmar genom sand. Frågor Exempel Är bassängen överbyggd? Minskar risken förorening från djur och fåglar. Lagstiftning Uppehållstid? Finns skalskydd? Tillbaka Kommunala anläggningar över 2000 personer LIVSFS 2008: 13 Rapportering

Vattenverk - övervakning Frågor Exempel Hur övervakas anläggningen? Larm, beredskap vid ex strömavbrott, besöksfrekvens? Onlineövervakning? Jour? Vem har tillgång till övervakningen? Rutin när larmet går? Dricksvattenprocessen Lagstiftning Rapportering

Vattenverk - skalskydd Frågor Exempel Lagstiftning Är ”lås och bom” applicerbar? Kommunala anläggningar över 2000 personer Lås, larm, staket, kameror. LIVSFS 2008: 13 Finns funktionellt skalskydd? Är riskbedömning gjord? Är åtgärder vidtagna enligt riskbedömningen? Finns kontroll på externa entreprenörer? Dricksvattenprocessen Nycklar Rapportering LIVSFS 2008: 13 1 SLVFS 2001: 30 2 b§ 11

Distribution - rörledningar Frågor Exempel Lagstiftning Rapportering Finns underhållsplan? Spolning av ledningar SLVFS 2001: 30 6§ 3. 3 Finns beskrivning? Krav om LAV SLVFS 2001: 30 6§ 1 Sker långsiktigt förnyelsearbete? För att uppfylla § 7 är det nödvändigt att ha en systematisk förnyelseplan enligt § 6. Material? Ålder SLVFS 2001: 30 6 § Rutiner för desinfektion vid inkoppling SLVFS 2001: 30 2 a§ punkt 4 Vad är er bedömning av ledningsnätet, hur ser det ut? Hur hanteras nya rör/rördelar? Dricksvattenprocessen SLVFS 2001: 30 6§ 6. 1

Distribution - högreservoar Frågor Exempel Lagstiftning Rapportering Finns beskrivning? Del av vattenverk eller distributionsanläggning? SLVFS 2001: 30 4 eller 6§ 1 SLVFS 2001: 30 4 eller 6§ 3. 3 SLVFS 2001: 30 2 a§ punkt 8 5 Finns underhållsplan? Är reservoaren skadedjurssäkrad? Finns spår av skadedjur? Hur ofta inspekteras reservoar? Hur ofta rengörs reservoar? Hur breddas reservoaren? Finns återströmningsskydd? Dricksvattenprocessen Nät för ventilation, tätat runt rördragningar, dörrar, fönster Skalskydd/innehåll/filmning/ Sprickbildning/växtlighet/ Avrinning/luftning Bör rengöras om det finns mer än 3 SLVFS 2001: 30 2 a§ punkt 4 mm slam på mer än 50 % av botten (SLV 2014) Risk vid bredd till dag /spillvatten SLVFS 2001: 30 6§ för kontaminering via återströmning. 6 1

Distribution - lågreservoar Frågor Exempel Lagstiftning Rapportering Finns beskrivning Del av vattenverk eller distributionsanläggning? SLVFS 2001: 30 4 eller 6§ 1 SLVFS 2001: 30 4 eller 6§ 3. 3 SLVFS 2001: 30 2 a§ punkt 8 5 Bör rengöras om det finns mer än 3 SLVFS 2001: 30 2 a§ punkt 4 mm slam på mer än 50 % av botten (SLV 2014) Risk vid bredd till dag /spillvatten SLVFS 2001: 30 6§ för kontaminering via återströmning. 6 Finns underhållsplan? Är reservoaren skadedjurssäkrad? Nät för ventilation Hur ofta inspekteras reservoaren? Hur ofta rengörs reservoaren? Hur breddas reservoaren? Finns återströmningsskydd? Dricksvattenprocessen 1

Lagstiftning och vägledning EU Nationell Specifik dricksvatten Dricksvattenprocessen

Lagstiftning och vägledning Europeisk lagstiftning • Europaparlamentets och rådets förordning om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden som gäller livsmedelssäkerhet – EG 178/2002 • Europaparlamentets och rådets förordning om livsmedelshygien – EG 852/2004 Tillbaka

Lagstiftning och vägledning Nationell lagstiftning • Livsmedelslagen – SFS 2006: 804 • Livsmedelsförordningen – SFS 2006: 813 • Livsmedelsverkets föreskrifter om livsmedelshygien – LIVSFS 2005: 20 • Livsmedelsverkets föreskrifter om offentlig kontroll av livsmedel – LIVSFS 2005: 21 Tillbaka

Lagstiftning och vägledning Dricksvattenspecifik • Rådets direktiv om kvaliteten på dricksvatten – 98/83/EG • Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten – SLVFS 2001: 30 – Vägledning 2014 -12 -19 • Livsmedelsverkets föreskrifter om åtgärder mot sabotage och annan skadegörelse riktad mot dricksvattenanläggningar – SLVFS 2008: 13 Tillbaka

Råvatten är råvaran för produktionen av dricksvatten. I Sverige har vi god tillgång på råvatten både från ytvatten och grundvatten. Hälften av allt råvatten som används till dricksvatten i Sverige kommer från ytvatten, det vill säga sjöar eller rinnande vattendrag. Den andra hälften fördelar sig lika mellan naturligt grundvatten och så kallat konstgjort grundvatten. Grundvatten tas ur grävda eller borrade brunnar medan konstgjort grundvatten framställs genom att man låter ytvatten passera genom ett markgruslager (till exempel en grusås). Både grundvatten och ytvatten som är riktigt behandlat ger utmärkt dricksvatten. Om den ordinarie vattentäkten av någon anledning inte kan användas på kort eller långt sikt kan du bli hänvisad till att ta råvatten från en reservvattentäkt. Dricksvattenprocessen

Vattenverk Det finns olika typer av vattenverk och dricksvattenanläggningar. Beroende på vilken typ av dricksvattenanläggning du driver, omfattas den av olika lagar och föreskrifter. Vattenrening i ytvattenverk Ytvattenverk kan se ut på olika sätt beroende på vilka förutsättningar i form av råvatten som föreligger. Ett mer förorenat vatten kräver i allmänhet en mer avancerad reningsprocess. Ett exempel på ett vattenverk som utför rening av ytvatten är Stockholm Vatten som renar vattnet på följande sätt: Intag , Silning, Kemisk fällning, Snabbfiltrering, Långsamfiltrering, Desinfektion (t. ex. UV-ljus, klorering), Slamhantering Konstgjord infiltration i ytvattenverk Konstgjord infiltration betyder att man låter ytvatten infiltrera, till exempel genom en grusås, och därigenom bilda grundvatten. Produktion av dricksvatten från konstgjort grundvatten kan innefatta både för- och efterbehandling. Grundvattenverk Reningsprocessen vid ett grundvattenverk innehåller oftast betydligt färre steg, då grundvatten oftast är av högre kvalitet än ytvatten. Det kan dock finnas ämnen som härstammar från vittring av berggrund som man måste ta hänsyn till i processen (t ex fluorid, uran osv). I vissa områden har grundvattnet förorenats t ex av pesticider eller av vägsalt. För många grundvattenverk kan det räcka med följande process: Pumpning från brunnen, Luftning/oxidation, Snabbfiltrering, Justering av p. H och/eller desinfektion Dricksvattenproduktion utan egentlig reningsprocess vid ett vattenverk I vissa fall, vid till exempel små grundvattenverk, behövs ingen behandling alls, vattnet kan i stort sett direkt pumpas ut i samhället. Dock krävs alltid att möjlighet till desinfektion skall finnas. Vattenrening i grundvattenverk Reningsprocessen vid ett grundvattenverk innehåller oftast betydligt färre steg, då grundvatten oftast är av högre kvalitet än ytvatten. Det kan dock finnas ämnen som härstammar från vittring av berggrund som man måste ta hänsyn till i processen (t ex fluorid, uran osv). I vissa områden har grundvattnet förorenats t ex av pesticider eller av vägsalt. För många grundvattenverk kan det räcka med följande process: Pumpning från brunnen, Luftning/oxidation, Snabbfiltrering, Justering av p. H och/eller desinfektion (t. ex. UV-ljus) Dricksvattenprocessen

Distribution När vattnet är färdigbehandlat vid vattenverket ska det distribueras till alla konsumenter. Dricksvatten kan lagras i en reservoar vid vattenverket, för att därifrån pumpas ut på nätet. Pumpningen krävs för att höja trycket hos vattnet så att det når ut till alla konsumenter. Ute på ledningsnätet kan ytterligare reservoarer finnas i form av t ex vattentorn. Dessa finns för att klara av variationerna i förbrukning under dygnet och för att jämna ut trycket i ledningssystemet. Vi använder mest vatten under morgon och kväll och minst under natten. På ledningsnätet kan det också finnas tryckstegringsstationer. Det är pumpar som behövs för att bibehålla erforderligt tryck i nätet. Vid ledningsbrott, tryckfall eller andra störningar kan mikroorganismer komma in i distributionssystemet. Det allmänna ledningsnätet för dricksvatten omfattar cirka 71000 km, vilket motsvarar nästan två varv runt jorden. Materialet i ledningarna består bland annat av segjärn, stål och plast. Dricksvattenprocessen

mall Frågor Dricksvattenprocessen Exempel Lagstiftning Rapportering