Grunderna i arbetstrning och individuell trning Outi Rautio

Grunderna i arbetsträning och individuell träning Outi Rautio Valtakunnallinen työpajayhdistys ry - Nationella verkstadsföreningen rf

Utbildningshelhet Dag 1: Grunderna i verkstadsverksamhet • Verkstadsverksamheten i servicestrukturen • Grunder och begrepp i verkstadsverksamheten • Grunderna i arbetsträning och individuell träning Dag 2: Jag som tränare • Träningsprocesserna • Jag som arbetstränare och individuell tränare • Verktyg i träningen

Jag Min utbildning • Specialsjukskötare i psykiatri • Grupphandledare (psyko- och sociodrama) Min arbetserfarenhet • Rovaniemen Monitoimikeskus-säätiö 1998 - 2004 – Individuell handledare i arbetsverksamhet i rehabiliterande syfte – Arbetsträning för mentalvårdsklienter – individuell tränare – Startverkstad individuell tränare • Lapin Ensi- ja turvakoti 2004 - 2007 – Projektet Pidä kiinni • Nationella verkstadsföreningen rf - TPY – Socialhandledare (deltid) 2003 - 2006 – Organisationschef (vikariat) 2007 – 2008 – Socialhandledare / Verkstadskoordinator (002) 2009 -2011 – Socialhandledare 2011 -

Nationella verkstadsföreningen rf • Organisationen grundad år 1997 av aktörer inom verkstadsverksamhet • Undervisnings- och kulturministeriets ungdomsenhet ansvarar för grundfinansieringen – utnämnd till service- och utvecklingscenter för ungdomsarbete av undervisnings- och kulturministeriet • Riksomfattande verksamhet – 220 medlemsorganisationer (1/2014) • 14 anställda (6 fastanställda, 8 projektanställda) – Verksamhetsledare Mari Ahonen-Walker • För den strategiska planeringen ansvarar en styrelse med 10 medlemmar, som är demokratiskt valda yrkesmänniskor inom verkstadsverksamhet. – riksdagsledamot Sari Palm är ordförande

TPY: s verksamhet • Medlemstjänster, opinionsbildning, utvecklingsverksamhet • Medlemstjänster – Förutser förändringar på fältet och svarar mot medlemmarnas aktuella behov • målet är att möjliggöra aktiv växelverkan mellan aktörerna och öka samhörigheten på fältet – ALU-nätverk – Temanätverk – Evenemang • Opinionsbildning och information – Målet är att vara ledande expert på området. • Expertisen riktas till såväl verkstadsfältet som beslutsfattarna. – Information • Elektronisk Paja. Info • Hemsidor www. tpy. fi • Työpajatieto

• Utvecklingsverksamhet – Målet är att svara mot framtida och aktuella utvecklingsbehov på verkstadsfältet • med hjälp av utvecklingsprojekt, utbildningar och publikationer – Projekt år 2014 » Starten mot ett bättre liv, Mea och Pirjo » Att lära genom att göra, Tuija och Susanna » Utvecklingsverksamhet för socialt stärkande: Anna, Elisa, Tapio, Kristiina – Utbildningar » Utbildning: Grunderna i arbetsträning och individuell träning • Öppen / inom en verkstadsorganisation » Temautbildningar • Bedömning i träningen – observation och interaktion • Funktionella metoder » Social träning – Publikationer » Kan beställas från TPY: s hemsidor www. tpy. fi

Sektorn för social sysselsättning – ett övergripande begrepp för aktörer som sysselsätter personer i svag ställning på arbetsmarknaden och förbättrar och upprätthåller sysselsättningsmöjligheterna och förbättrar deras funktionsförmåga • erbjuder i sektorövergripande samarbete högklassiga tjänster som ingår i basservicen och kompletterar den: – – sysselsättnings-, utbildnings-, rehabiliterings- och handledningstjänster arbets- och verksamhetsplatser • gemensamma centrala värderingar är delaktighet, jämlikhet, individualitet och ansvar 6. 12. 2020

Kunderna i sektorn för social sysselsättning • Personer i svag ställning på arbetsmarknaden – Personer med långvariga svårigheter att sysselsätta sig direkt eller med hjälp av arbetsförvaltningens bastjänster i en vanlig arbetsgemenskap enligt normala anställningsvillkor • Orsaker till sysselsättningssvårigheter – – – diagnostiserad skada eller sjukdom drogproblem attityd- och skuldproblem dåliga språkkunskaper bristfällig eller föråldrad utbildning brist på arbetserfarenhet … • Orsakerna till svag ställning på arbetsmarknaden kan också vara – brist på lämpliga arbetsplatser – arbetsgivarnas fördomar

Verkstaden • Verkstaden är en gemenskap där man med hjälp av arbete och tillhörande tränings- och handledningstjänster strävar efter att – förbättra individens vardagshantering – förbättra beredskapen att söka till en utbildning eller hitta ett jobb Rehabilitering/träningstjänster Arbete Gemenskap

Verkstadsverksamhetens utveckling 1980 -talet Finlands första verkstäder grundas verkstaden närmast ett redskap för ungdomsarbete 1990 -talet • behovet av verkstäder ökar • stödsysselsättning, läroavtalsutbildning och verkstadshandledning kombineras • verkstäderna börjar bilda nätverk • 1997 grundas Valtakunnallinen työpajayhdistys (Nationella verkstadsföreningen) • verksamhetens innehåll utvecklas 2000 -talet » verkstadsverksamheten vidareutvecklas » träningstjänsterna vidareutvecklas » verkstadsskolorna ökar i antal 2010 -talet • startträning och uppsökande ungdomsarbete • samarbetet med läroanstalter ökar • invandrarnas andel ökar 2014 • Nationella verkstadsföreningen har 220 medlemmar • verkstadsverksamheten täcker cirka 85 % av kommunerna i Finland 6. 12. 2020 • • •

Verkstäderna - statistik • I Finland finns ca 200 -250 verkstäder som upprätthålls av – kommuner – stiftelser – olika föreningar och samfund • Täcker cirka 85 % av kommunerna • Centrala insändande instanser – Arbetskraftsförvaltningen? ? – utbildningsanordnare – Fpa, socialväsendet, arbetspensionsanstalter och brottspåföljdsmyndigheten – Kontakttagande på eget initiativ Lähde: Häggman 2010, Häggman 2011

6. 12. 2020

Verkstädernas mångformighet • Förvaltningsform - kommun, stiftelse, förening, utbildningssamkommun • Finansiering – upprätthållarens andel (budgetering enligt förvaltningskommun) – projektfinansiering – intäkter från träningstjänsterna – statsunderstöd för verkstadsverksamhet, uppsökande ungdomsarbete (UKM-> NTM ->RFV) – intäkter från produktförsäljning • Verksamhet • Storlek • Kunder

Verkstädernas kunder • Träningstjänsternas användarkunder, deltagarna • Kunder som köper träningstjänsterna – TE-väsendet, socialväsendet, undervisningsväsendet … • Kunder som köper produkter • Arbetstagare som sysselsätter deltagare – Vägglös träning

Centrala element i träningen Vardagshantering Arbetslivsfärdigheter Arbetsgemenskapskunnande Socialt stärkande Tekniskt arbetskunnande Talang 6. 12. 2020 Verkstadssamarbete

Centrala element i träningen Vardagshantering INDIVIDUELL TRÄNING Arbetslivsfärdigheter Socialt stärkande Verkstadssamarbete ARBETS- O INDIVIDUELL TRÄN. Arbetsgemenskaps. Tekniskt kunnande arbetskunnande ARBETSTRÄNING Talalng 6. 12. 2020

Proportionen träning/arbete i träningstjänsten TE- Arbetsprövning Rehabiliterande arbetsverksamhet Yrkesval/karriärplanering Återgång till arbetslivet Arbetsgemenskap Träning/ rehabilitering Funktionsförmåga, vardagshantering, arbetsförmåga, Förebyggande av marginalisering Arbetsgemenskap Träning/ rehabilitering Arbete 6. 12. 2020

Arbetsträning • Arbetstränaren har kompetens inom sin egen yrkesbransch • Individens arbets- och funktionsförmåga främjas enligt individuella behov och färdigheter genom verksamhet som är – systematisk – målinriktad – arbetsbetonad • Arbetsträningen är så gott som dagligt stöd i inlärningen av olika arbeten och konkreta färdigheter av olika svårighetsgrad – Stöd i inlärningen av det kunnande och de färdigheter som behövs i arbetslivet – Stöd i inlärningen av arbetslivets spelregler

Individuell träning • Huvudsakligen kompetens inom social-/hälso/undervisnings-/ungdomssektorn • Verksamhet som stöder arbetsträningen, i vilken man – sätter sig in i deltagarens livssituation på ett helhetsbetonat sätt – erbjuder sektorövergripande stöd för att förbättra vardagshanteringen och funktionsförmågan • Den individuella träningen sker i form av – Individuella träffar – Gruppträning (kamratgrupp, startverksamhet) • Sektorövergripande team och nätverkssamarbete – Servicehandledning och träningsplaner • Mängden individuell träning under verkstadsperioden varierar enligt deltagarens eget behov – stöd som erbjuds dagligen → periodvis

Träningens nivåer 6. 12. 2020

Deltagarna i tränarnas ögon • Deltagarvolymen har ökat – Verkstäderna har årligen totalt ca 21 000 deltagare i sina tränings- och utbildningstjänster och ca 13 000 av dem är under 29 år. • Ungefär 60 % av deltagarna vägleds positivt vidare från verkstadsverksamheten • Deltagarkretsen verkar ha allt svårare problem – Framgår av nästan alla utredningar och personaldiskussioner – Träning ~ produktion konflikt? – ’fel deltagare i fel tjänster’ • Deltagarkretsen har förändrats – Arbetslösa deltagare den största gruppen, av dem är majoriteten unga – Specialgrupper • rehabiliteringsklienter inom missbrukar- och mentalvården • invandrare

Ungdomsgarantin • Ungdomarna mår i huvudsak bra. Polariseringen av unga är en utmaning. • Målet med samhällsgarantin för unga som trädde ikraft 2005 var att främja ungas placering i utbildning och på arbetsmarknaden, förhindra långvarig arbetslöshet och stödja de unga i hållbara karriärval. – Det centrala var att bedöma de arbetssökandes servicebehov i jobbsökningens startskede och att utarbeta en jobbsökningsplan. – Varje ung under 25 år lovades aktiva åtgärder, t. ex. arbetskraftspolitisk utbildning eller verkstadsverksamhet senast tre månader efter att arbetslösheten har börjat. • Samhällsgarantin för unga utvidgades och ungdomsgarantin trädde ikraft 1. 1. 2013. – Den lovar att varje ung under 25 år och nyutexaminerad under 30 år erbjuds en arbets-, arbetsprövnings-, studie-, verkstads- eller rehabiliteringsplats senast tre månader efter att arbetslösheten har börjat. 6. 12. 2020

Arbetskraftsförvaltningens kundsegmentering/ servicelinjer Direkt till arbetsmarknaden / Arbetsförmedlings- och företagstjänster • Kunder, vars yrkesfärdighet, kunnande och/eller arbetserfarenhet ger förutsättning för placering direkt på den öppna arbetsmarknaden Till arbetsmarknaden via utveckling av kunnandet / Tjänster för kompetensutveckling • Kunder, vars sysselsättning på den öppna arbetsmarknaden eller som företagare förutsätter utvärdering av kunnande och arbetsförmåga, förbättrad yrkesmässig beredskap, karriärplanering, utbildning eller yrkesinriktad rehabilitering Rehabilitering inför arbetsmarknaden / Tjänster för stödd sysselsättning • Kunder, för vilka stöd till sysselsättning inte enbart kan vara lösningar inom ramen för offentliga arbetskraftslösningar utan det därtill behövs sektorövergripande tjänster Enligt Päivi Haavisto-Vuori, ANM 2010

Anvisningar för arbetsprövning och hänvisning av unga till verkstäderna (ANM/957/07. 10. 02/2013) • Riktlinjer för användningen av arbetsprövning inom ramen för ungdomsgarantin och verkstädernas roll som serviceproducenter • Arbetsprövning – Det primära målet är att hitta ett lämpligt utbildningsalternativ för den unga • Klargöra yrkesvalet – Om den unga är intresserad av en viss bransch, görs arbetsprövningen i första hand i den branschen. • Om man inte hittar en lämplig plats i branschen kan den unga hänvisas till verkstaden – En ung med yrkesutbildning kan på grund av långvarig frånvaro från • En helhetsbetonad bedömning görs tillsammans med TE-byrån • Det är viktigt att TE -byrån har kännedom om ortens verkstad 6. 12. 2020

Verkstadens deltagarprofil Organisationer som hänvisar till verkstaden och den tjänst som erbjuds • • • TE-tjänster : Arbetsprövning, träning inför arbete, karrriärhandledning Socialväsendet: Rehabiliterande arbetsverksamhet, verksamhet som stöder sysselsättning Fpa: Arbetsträning Läroanstalter: Läroavtalsutbildning, avläggande av examensdel, träning som förbereder för examen Brottspåföljdsmyndigheten: Samhällstjänst Uppsökande ungdomsarbete: Rehabiliterande arbetsverksamhet, arbetsprövning Civiltjänstcentralen: civiltjänst Försäkringsbolag: bedömning av arbetsförmåga eller arbetsprövning Kontakttagande på eget initiativ: 6. 12. 2020 Deltagarprofil

• • Sektorövergripande nätverksarbete på verkstäderna Verkstäderna finns i gränszonen mellan utbildning, arbetsliv, socialtjänsterna och hälsovården. Träningen förutsätter alltid sektorövergripande nätverkssamarbete – Organisationernas förmåga att i sitt arbete utnyttja extern interaktion över de traditionella organisationsgränserna – Träningsdeltagare som är långvarigt arbetslösa och hotas av marginalisering har ofta svårt att själva hitta de lämpliga tjänsterna. • • • Målet med aktiv socialpolitik är att upprätthålla individernas funktionsförmåga och förbättra deras livshantering och på så vis skapa förutsättningar för en övergång till mellanarbetsmarknaden eller den öppna arbetsmarknaden. Aktiv socialpolitik är en benämning för regeringens åtgärder och program som syftar till att förbättra sysselsättningen av arbetslösa. Aktiv arbetskraftspolitik kan indelas i tre huvudtyper: – Offentliga arbetskraftstjänster såsom arbets- och näringsbyråer, som hjälper med jobbsökning – Utbildningsprogram för att förbättra kompetens – Stödsysselsättning antingen inom offentliga eller privata sektorn 6. 12. 2020

Verkstädernas sektorövergripande samarbete EU Internationellt Verkstadsverksamh. i andra länder Finska staten Riksdag FM MM UBS Nationellt UKM SHM ANM RISE RAY TPY Övriga centralorg. JM Inrikesministeriet CIMO Andra verkst. Rfv Läroavtalsbyråer Läroanstalter Sjukvårdsdistrikt Samkommun Försäkringsbolag Arb. pensionsanst. Försvarsmakten Mottagningsförläggn. Fängelser Landskapsförb. Arbetsgivarförb. Fackförbund TYP Företagarorg. Kommunala utvecklingsb. Samhällspåföljdsbyrå Regionalt 6. 12. 2020

Lokalt sektorövergripande samarbete Deltagarens sociala nätverk Kommunens Företag / sysselsättningstj. arbetsgivare Sysselsättningsprojekt TE-tjänster Bemanningsföretag Läroanstalter Kommunens utbildningsv. Arbetsbanker Temaföreningar Kunder som köper produkter Folkpensionsanstalten Verkstad Arbetscentraler Kommunens kulturväsende Missbrukartjänster Kommunens hälsoväsende Mentalvårdstjänster Polisen Ungdomshem Församlingen Kommunens ungd. väsende Producenter av utbildn. tj. Arbetslösas föreningar Avslappningsanläggningar Kommunens fritidsväsende Kommunens socialväsende Boendetjänster Skuldrådgivning

Dag 2 Motivation är inte en förutsättning för träningen, utan resultatet av träningen! 6. 12. 2020

Träningsprocessen Avtal Träningsplan Målenlig träning Gemenskap Bedömning Respons Rapportering/ Uppföljning 6. 12. 2020 Dokumentering av observationer Placering

Avtal • Avtal – Arbetsprövning (TE+verkstad+deltagare) – Arbetsträning för mentalvårdsklienter (Fpa+verkstad/Fpa+deltagare)… • Grundar sig på – Jobbsökningsplan – Rehabiliteringsplan – Aktiveringsplan … • Gemensamt – Långsiktiga mål – Inte konkret innehåll i träningen – Planerna inte nödvändigt alls i verkstadens användning 6. 12. 2020

Träningsplanen och att sätta upp mål • Att spjälka upp målen i avtalet och avtal i praktiken • Att sätta upp mål – Målet borde vara så konkret och realistiskt som möjligt – Målet måste vara mätbart, gå att utvärdera • Rekommendera hellre ett litet mål än ett stort • Det lönar sig att hellre sträva mot ett mål än bort från någonting 6. 12. 2020

Målinriktad träning • Arbetsträning och individuell träning för att stärka individens arbets- och funktionsförmåga som anpassas enligt individens behov och förmåga och är: – Målinriktad • Hur säkerställer man att målen i träningsplanen överförs till träningen? – Systematisk • Hur förläggs målen i träningsplanen i träningsmiljön? – Bl. a. bedömning av hur krävande arbetet är – Arbetsbetonad • Uppspjälkning av arbetsträning /arbetsgemenskapsträning – Erkännande av studier i verkstaden 6. 12. 2020

Dokumentering av observationer – Noggrann skriftlig beskrivning av verklig händelse, fenomen, idé eller struktur som grundar sig på observation • Dokumenteringen görs så noggrant som möjligt, för att den ska vara så entydig som möjligt – Ingen tolkning • Dokumenteringen är en process – Observationen av förändringar och dokumenteringen hålls uppdaterade • Dokumenteringen är (nästan) nödvändig som stöd för bedömningen – Upplevs på verkstäderna ofta som en uppgift som är separerad från grunduppgifterna och tidskrävande 6. 12. 2020

Bedömning och bedömningsmätare? • Bedömning förknippas lätt med kritik, trots att de är två helt olika saker. • Orsakerna till och metoderna för bedömning varierar – den främsta avsikten är emellertid en strävan efter någon slags förändring – Olika metoder för inlednings-, mellan- och slutbedömning • Vad bedöms? – Utgångspunkten är målen i träningsplanen – Centralt i verkstädernas deltagarbedömning: • Funktionsförmåga, arbetsförmåga och yrkesberedskap 6. 12. 2020

Bedömning av funktionsförmåga • Begreppet funktionsförmåga är starkt knutet till människans välbefinnande. • Funktionsförmåga – Personen klarar av sådana dagliga rutiner som är viktiga och nödvändiga för honom eller henne själv, i den miljö som han eller hon lever i. • Funktionsförmågan indelas i – – 6. 12. 2020 fysisk funktionsförmåga kognitiv funktionsförmåga psykisk funktionsförmåga social funktionsförmåga

Bedömning av arbetsförmågan • Arbetsförmågan utgörs av – yrkesmässiga basfärdigheter • att behärska arbetsprocesserna • att behärska arbetsmetoder, redskap och material – ERKÄNNANDE AV STUDIER I VERKSTADEN – att behärska den grundläggande kunskapen för arbetet – att behärska nyckelfärdigheterna för livslångt lärande – personliga färdigheter • personliga egenskaper som behövs i arbetet (bl. a. att vara serviceinriktad, flexibel, ansvarsfull, känna arbetsmoral och arbetsetik) • talang – att behärska arbetslivets spelregler • arbetsgemenskapskompetens – Verksamhet på det sätt som gemenskapen förutsätter 6. 12. 2020

Erkännande av studier i verkstaden • Sambandet mellan de färdigheter som lärs in på verkstaden och läroplanerna och arbetslivet – Läroplanerna har utarbetats ur arbetslivets synvinkel – Verkstaden ger deltagaren stöd i studierna, den undervisar inte • ”Työpajalla ei kiusata” (Anu Anttila, Oulu 2. 5. 2012) • Dokumentering en förutsättning • Studierna räknas till godo i läroanstalten • Arbetsuppgifter i enlighet med branschen • Kompetensintyg = arbetsintyg • Utveckling av arbetsbetonade undervisningsmetoder 6. 12. 2020

Interaktion – det viktigaste verktyget i bedömningen • Ömsesidigt beroende mellan två eller flera människor = interaktion • Bygger på – – känsla vilja tanke aktivitet • Interaktionsmiljön har blivit mera komplicerad – Den tystlåtna finländaren pratar i mobiltelefon mest i världen – Interaktion i nätverket • Interaktionsfärdigheternas betydelse i arbetslivet har ökat

Bedömningsövning 6. 12. 2020 Styrkorna i mina interaktionsfärdigheter Utvecklingsbehoven i mina interaktionsfärdigheter Styrkorna i interaktionen Utvecklingsbehoven i interaktionen

Rapportering och uppföljning • Enhetlig praxis • Rapportering – Mellan den individuella träningen och arbetsträningen • Dokumentering • Tyst kunskap? – Till deltagaren – Till den som köper träningstjänsten – Till verkstadsverksamhetens huvudfinansiär (UKM/ NTM) • Uppföljning – 1 månad, 6 månader, 1 år … 3 år 6. 12. 2020

Gemenskap • Karakteristiska drag för en gemenskap är ett gemensamt mål och intresse. • Gemenskapen har gemensam beslutanderätt och gemensamt överenskomna regler, inom vilkas gränser man verkar. – Gemenskapen på verkstaden är starkt bunden till gemensamt utarbetade verksamhetsanvisningar och principer. • Gemenskapens verksamet är systematisk, repetitiv, varaktig och dubbelriktad och omfattar principen om att ge och få.

Placering • Positiv placering – Utbildning – Arbete – Armén – Mammaledighet – Annan ledd verksamhet • Kvalitetsmätare? 6. 12. 2020

Vad förutsätts av tränaren? • interaktionsfärdigheter • förmåga att vara sig själv, inte försöka dölja sina fel eller svagheter • empati – empati är tränarens förmåga att sätta sig in i deltagarens situation och förstå saker ur hans eller hennes perspektiv • tålamod – inte skynda på för mycket och klara av tystnad • förmåga att arbeta långsiktigt, upprepningar! • mod – mod att fortsätta, även om deltagarena inte genast motiveras – mod att tala om även svåra saker

TACK! outi. rautio@tpy. fi www. tpy. fi