Grammatik Substantiv Knnetecken Substantiv r ofta namn p

Grammatik

Substantiv • Kännetecken: Substantiv är ofta namn på personer, orter, djur, saker, ämnen, begrepp, förhållanden, känslor: kvinna, Eva, Göteborg, bord, idealism, fattigdom och lycka.

Substantiv • Numerus (=antal) 1. Singular en räv 2. Plural flera rävar

Substantiv • Bestämd form: Den, det eller de framför substantivet Ex: Den bilen • Obestämd form En , ett eller flera framför ordet Ex: En bil

Substantiv • Konkreta och abstrakta substantiv Konkreta substantiv kan du röra vid: bil, bok, blomma Abstrakta substantiv kan du inte direkt ta på: sorg, glädje, utbildning

Neutrum och utrum • En-ord = utrum (en bok, en bil) • Ett-ord = neutrum (ett fönster, ett lejon) Ca 80 % av alla svenska substantiv är utrum.

Gör övningarna på s. 6 i häftet

Verb • Kännetecken: verb är något som sker eller vad man gör: regna, arbeta, studera, skratta • Du kan sätta ATT framför INFINITIVEN (=verbets grundform). Ex: Att regna, att arbeta, att skratta

VERB -TEMPUS • Ett verb böjs i olika tempus (=tidsformer) • • PRESENS (nutid): jag arbetar idag IMPERFEKT: jag arbetade igår PERFEKT(har + verbet): jag har arbetat PLUSKVAMPERFEKT: (hade + verbet): jag hade arbetat • SUPINUM-formen får man fram genom att tänka sig ordet ha eller hade framför verbet Ex: Jag hade/har arbetat = arbetat är supinum-formen

VERB • Presens och imperfekt kallas enkla verb: arbetar, arbetade. • Övriga tempus kallas sammansatta verb: De består av hjälpverb + hvudverb. • Vanliga hjälpverb: ska, kan, ha, måste. • OBS! Hjälpverbet ha kan också vara huvudverb!

• AKTIV FORM: Jag målar båten (Jag är aktiv) • PASSIV FORM: Båten målas av mig (Båten är passiv) När verbet står i passiv form utför inte subjektet (= båten) någonting, utan handlingen utförs av agenten (= mig) Meningar som står i passiv form kan, precis som aktiva meningar, böjas i olika tempus (se s. 7 i häftet).

TEMA - VERB • När man tar TEMA på verb, använder man följande former: INFINITIV arbeta IMPERFEKT arbetade arbetat TRÄNA: Ta ut tema på följande verb: hoppa, ? studera, ? sova, ? SUPINUM

TRANSITIVA OCH INTRANSITIVA VERB Det finns transitiva och intransitiva verb. De transitiva verben kan ha objekt: köpa (något), sätta (något), väcka (någon), lägga (något). De intransitiva verben kan inte ha objekt: vakna, sitta. (Du kan inte lägga till någon eller något). TRÄNA: ”Jag lägger boken på bordet”. Fråga: Är verbet lägger ett transitivt eller intransitivt verb?

Gör övningarna på s. 8 -12 i häftet

Adjektiv • Kännetecken: Adjektiv berättar hur något är. Det är en bestämning till ett substantiv: rolig, vacker, spännande. • Adjektiv böjs efter det substantiv det hör samman med: en rolig bok flera roliga böcker ett roligt hus Han är rolig

Adjektiv • Adjektiv kan kompareras (=jämföras) i tre olika grader. POSITIV SUPERLATIV glad spännande bra KOMPARATIV gladare gladast mera spännande mest bättre bäst

Gör uppgifterna på s. 13 i häftet

Pronomen Kännetecken: Pronomen ersätter ett redan nämnt substantiv. FLICKAN sover. HON är söt. MARIES cykel är fin. HENNES cykel är fin.

Personliga pronomen jag, du, han, hon, de, henne, honom, er, den, det, mig, dig………… Se ”tabell” s. 14 i häftet! OBS! Du behöver bara kunna redogöra för att dessa pronomen är personliga och inte singular, plural, 1: a person, objektsform etc…

Possessiva pronomen… uttrycker ägande Singular 1: a person: min, mitt, mina Singular 2: a person: din, ditt, dina Singular 3: e person: hans, hennes, dess Plural 1: a person: vår, vårt, våra Plural 2: a person: er, ert, era Plural 3: e person: deras Du behöver bara kunna redogöra för att dessa pronomen är possessiva och inte sing/plural, 1: a person etc….

Relativa pronomen… syftar tillbaka på ett ord som nämnts i en tidigare sats. Detta ord kallas korrelat (detta ord behöver du inte kunna). De relativa pronomen är: som, vars, vilken, vilket, vilka, och vad Exempel: I vardagsrummet står en vas som är antik. Flickan, vars ögon var det vackraste han sett, log mot honom. Han vann tävlingen, vilket vi tyckte var roligt.

Reflexiva pronomen… syftar tillbaka till subjektet i samma sats. Jag har tvättat mig. Du koncentrerar dig. Han kammar sig. Stefan åt sitt äpple. De bestämde sig. De hämtar sina barn på dagis.

Indefinita pronomen… anger inte någon bestämd person eller sak: alla, varje, någon, ingen, många, annat.

Interrogativa pronomen… kallas även frågepronomen De inleder en fråga: vad, vems, vilket… Exempel: Vilken maträtt gillar du bäst?

Demonstrativa pronomen… är utpekande: denna, detta, den här, det här, sådan…

Gör övningarna på s. 15 i häftet

Adverb Kännetecken: 1. Adverb anger tid, sätt och rum 2. Det är en bestämning till verb, adjektiv och andra adverb 3. Adverbet svarar på frågorna: var, när, hur, och varför något sker eller någon gör något. Exempel: hemma, ibland, försiktigt

Adverb Ett adverb är till skillnad från adjektivet oböjligt. Jämför följande adjektiv med adverbet: Singular: En försiktig chaufför kör försiktigt adj. adverb Plural: De försiktiga chaufförerna kör försiktigt adj. Adverb Om försiktigt inte går att böja i plural, då är det ett adverb. Går det att böja det i plural är det ett adjektiv.

Men det finns undantag…. Ibland kan man tyvärr inte lita på denna pluralregel och då får man se var ordet hör i meningen: • Boken var bra. • Böckerna var bra. Bra går inte att böja men är ändå ett adjektiv, eftersom det syftar på böckerna. Böckerna är substantiv. Ord som syftar på substantiv är adjektiv.

Mer… Böckerna var bra skrivna. adj. adverb Bra syftar på skrivna, som är ett verb. Ord som syftar på verb är adverb. Boken var ytterst bra skriven. adv. v Böckerna var ytterst bra skrivna adv. v

Boken var ytterst bra skriven. adv. v Böckerna var ytterst bra skrivna adv. v I dessa två exempel gäller pluralregeln: ytterst går inte att böja i plural och är alltså adverb. Du kan kontrollera genom att se var ytterst hör. Ytterst hör till bra, som i detta fall är ett adverb. Ord som syftar på adverb är adverb. En genväg är att byta ut bra mot dålig. Då fungerar pluralregeln.

Gör uppgifterna på s. 17 i häftet

Konjunktioner Kännetecken: Samordnande ord (bindeord): och, eller Underordnande konjunktioner (fogeord): binder ihop huvudsats och bisats. Bilen stannade därför att bensinen var slut. huvudsats bisats därför att = underordnad konjunktion

Huvudsats - bisats Huvudsats - kan stå ensam utan fortsättning. Ex: Bilen stannade. Bisats – kan inte stå ensam utan måste ha en mening framför eller efter: Fastän det regnade gick jag ut. bisats huvudsats Jag gick ut fastän det regnade. huvudsats bisats

• Samordnande konjunktioner (bindeord): Exempel: och, samt, men, eller, utan, för, så

Underordnande konjunktioner Exempel: Då, medan, innan, därför att, om, fastän, trots att, för att, om… m. fl! Se s. 19 i häftet!