GAT Och synens Synen gat Ljus Frger gats

ÖGAT Och synens

Synen � Ögat � Ljus � Färger

Ögats anatomi

Vad är ljus? Vågor Partiklar (fotoner)

Hur bryts ljus i ögat? 1. Hornhinnan LJUS 2. Linsen 3. Glaskroppen 4. Tillslut fokuseras ljuset och avbildas på näthinnan.

Ljuset från en fjäril träffar hornhinna Hornhinna

Ögat delar �Hornhinna �Pupillen �Regnbågshinna - iris �Lins �Glaskroppen �Ögonkammare �Näthinnan �Åderhinnan �Senhinnan �Blinda och gula fläcken �Synnerven �Ögonmuskel

Linsens funktion Ackommodation Efterpupillen går ljuset genom linsen. Linsen kan ändra form genom muskeln den är fäst i. Ljuset kan då brytas olika mycket för att bilden ska bli skarp. �Avslappnad muskel- fjärrseende �Spänd muskel – närseende �Detta kallas ackommodation

Hornhinnan �Hornhinnan sitter längst fram på ögat. Den är genomskinlig och är ca. 0, 5 mm tjock.

Glaskroppen �Glaskroppen är en klar och segflytande vätska som fyller ut stora delar av ögat, från linsen som sitter i de främre delarna till näthinnan som sitter i de bakre delarna

Glaskroppen och näthinnan Ljuset passerar linsen och glaskroppen och träffar näthinnans synceller Synnerven registrerar signaler Signaler färdas med synnerven till hjärnan Vi uppfattar informationen

Sinnesceller i näthinnan Stavar �ca, 125 miljoner �mest ljuskänsliga �bara svart vitt Tappar �ca, 6 miljoner �tolkar färg �mer närmare gula fläcken

Gula fläcken, blinda fläcken �På den gula fläcken ser man skarpaste bilden �På den blinda fläcken – (papillen )- som är nära synnervgången finns inga synceller

Åderhinnan �Åderhinnan ligger innanför bindhinnan och försörjer näthinnan med syre och näring.

Bindhinnan �Bindhinnan är en slemhinna med mycket blodkärl. Den klär insidan på ögonlocken och främre delen av ögat förutom hornhinnan

Tårkörtel, tårsäck tårkanal tårpunkt Körtel Tårsäck

Tårvätskan �Innehåller ett protein som reparerar linsen om ögat till exempel blivit repat av smuts eller dam �Tårkörtlarna som producerar tårvätska sitter bakom ögonen. �Tårvätskan innehåller även ämnen som dödar bakterier. Om något smuts fastnat i ögat svämmas ögat över och smutsen sköljs bort.

Direkt/ periferi seende Det är endast en liten del av synfältet som du ser med full skärpa.

synfält �Vanligtvis har vi ett synfält på 180 grader, det vill säga en halvcirkel. �Av hela synfältet är det endast 1 -2 % vi ser med full skärpa, det så kallade direkt seendet /central seendet. �Resterande del av synfältet, 98 -99 %, är det så kallade periferiseendet ger en oskarp bild, men kan upptäcka föremål i rörelse.

Laboration �Studera ögats olika delar och undersök dess funktionen och egenskaper �Separat labbhäfte

Synfel Hjälpmedel

Synfel

Synfel �Närsynt �Översynt �Astigmat �Åldersynt �Gråstarr

Närsynt Om man är närsynt ser man bra på nära håll, men dåligt på långt håll. Översynt Om man är översynt (långsynt) ser man dåligt på nära håll, men bra på långt håll.

Astigmat �Astigmatism beror på att hornhinnans yta är ojämn. Detta gör att det ljus som hornhinnan träffas av, inte bryts mot en specifik punkt.

Åldersynt � Uppstår när ögats närseendet eller ackommodationsförmåga försämras på grund av åldern

Gråstarr �När en normalt helt genomskinliga ögonlinsens celler dör och blir grå.

Hörsel Örat

Örats (delar)anatomi

Hur kan vi höra? �Vårt öra fungerar som en tratt som fångar in allt ljud. �Ljudvågorna tar sig in i hörselgången. �Så att trumhinnan fortsätter svänga i takt med luften

ljudvågor �Luftmolekyler sätts i svängning (vibrerar)

Ytter, mellan och innerörat

Ytterörat Består av det synliga örat, öronmusslan samt hörselgången. Längst in i hörselgången, sitter trumhinnan

Trumhinnan är ett mycket tunt, elastiskt hinna som är 8 -10 mm i diameter.

Mellanörat Innanför trumhinnan finns mellanörat, ett luftfyllt hålrum innehållande hörselbenskedjan.

Mellanörat Hörselbenskedjan �består av hammaren, städet och stigbygeln. �När stigbygeln vibrerar börjar en tryckvåg i det vätskefyllda innerörat.

Mellanörat och örontrumpeten �Mellanörat har genom örontrumpeten kontakt till svalget strax bakom näsroten. Örontrumpeten fungerar som en ventil som öppnar sig varje gång man tuggar, gäspar och sväljer. �Balanserar trycket i mellanörat och omgivningen

Innerörat �Innerörat har två funktioner båda hörsel och balans 1) I hörselorganet finns snäckan med speciella nervceller, hårceller, som simmar i en vätska.

Innerörat �består av snäckan och de tre båggångarna. Snäckan är den del av innerörat som stimuleras av ljud, medan båggångarna hör ihop med balanssinnet

Båggångarna �Informationen från båggångarna hjälper hjärnan att fokusera synen när man rör på huvudet. Om man snurrar runt länge kommer vätskan i båggångarna att fortsätta röra sig även efter att man stannat. �Hjärnan tror att man fortfarande snurrar och korrigerar ens intryck som om man gjorde det, vilket leder till att man upplever yrsel.

Balansorganet

Örats anatomi

Örats delar �ytteröra �mellanöra �inneröra �öronmusslan �hörselgången � trumhinnan � hörselbenen �hammaren, städet och stigbygeln. �örontrumpeten � ovala fönstret � hörselsnäckan �hörselnerven. �båggångarna

Så här fungerar våra öron Ljudvågor fångas upp av öronmusslan och leds in i hörselgången. Trumhinnan sätts i svängning när den möter en ljudvåg. Hörselbenen: hammaren, städet och stigbygeln svänger och trycker på det ovala fönstret i snäckan. En vätska som finns i snäckan får sinneshår med hörselsinnesceller na att röra sig och på så sätt bildas nervimpulser. Nervimpulserna med ljudsignaler förs via hörselnerven till hjärnan. När signalen nått hörselcentrum uppfattar vi ljud.

Hörselfel �Nervfel �Ärftlighet �Ledningsfel �Tinnitus

Om inte hörseln fungerar man kan använda en hörapparat utanpå örat. eller kommunicerar med teckenspråk

Ett ljud uppkommer så här: Luftmolekyler sätts i svängning (vibrerar) med 20 -20 000 svängningar per sekund. Antalet svängningar/sekund mäts i enheten Hertz Människans hörområde är 20 -20 000 Hz Örats trumhinnor svänger i takt med luftens molekyler och omvandlar svängningarna till ljudsignaler som skickas till hörselcentrum i hjärnan.

Förmågor & Centralt innehåll Biologi

Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet Kurspl an B I O L O G I t gor at Förmå la utveck Genomföra systematiska undersökningar i biologi Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället Nya Norrbergsskolan 2011

Natur och samhälle – Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling – Ekosystems energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemtjänster – Biologisk mångfald och vad som gynnar respektive hotar den. Samhällsdiskussioner om biologisk mångfald, till exempel i samband med skogsbruk och jakt – Lokala ekosystem och hur de kan undersökas utifrån ekologiska frågeställningar. Sambanden mellan populationer och tillgängliga resurser i ekosystem. De lokala ekosystemen i jämförelse med regionala eller globala ekosystem – Aktuella samhällsfrågor som rör biologi

Kropp och hälsa – Hur den fysiska och psykiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel. Vanligt förekommande sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas. Virus, bakterier, infektioner och smittspridning. Antibiotika och resistenta bakterier – Kroppens celler, organ och organsystem och deras uppbyggnad, funktion och samverkan. Evolutionära jämförelser mellan människan och andra organismer – Människans sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar. Metoder för att förebygga sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter på individnivå, på global nivå och i ett historiskt perspektiv – Evolutionens mekanismer och uttryck, samt ärftlighet och förhållandet mellan arv och miljö. Genteknikens möjligheter och risker och etiska frågor som tekniken väcker

Biologin och världsbilden – Historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för samhället, människors levnadsvillkor samt synen på naturen och naturvetenskapen. – Aktuella forskningsområden inom biologi, till exempel bioteknik. – Naturvetenskapliga teorier om livets uppkomst. Livets utveckling och mångfald utifrån evolutionsteorin. – De biologiska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet

Biologins metoder och arbetssätt – Fältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering – Hur organismer identifieras, sorteras och grupperas utifrån släktskap och utveckling – Sambandet mellan biologiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier. – Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter – Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till biologi