FRSTA VRLDSKRIGET WWI Frsta vrldskriget Frsta vrldskriget varade

FÖRSTA VÄRLDSKRIGET WWI

Första världskriget • Första världskriget varade från den 28 juli 1914 till den 11 november 1918 och var den dittills största världsomfattande konflikten. • I kriget mobiliserade de industrialiserade länderna sina resurser och utrustade stora delar av sin befolkning med moderna vapen. • Resultatet blev katastrofalt. Omkring 10 miljoner soldater och 7 miljoner civila miste livet, och miljontals sårades.

Varför Tyskland ville ha kolonier • Vid starten av 1900 -talet hade Tyskland utvecklats till ett ledande industriland med omfattande naturresurser och Europas största befolkning. • Men landet hade få kolonier jämfört med några av de andra europeiska stormakterna. • Kolonier hjälpte det egna landets industri som fick billiga råvaror och en större marknad försäljning av slutprodukterna.

• De västerländska kolonialmakterna ökade också sin inbördes status genom att skaffa fler kolonier. • Tysklands ynkliga tillgång på kolonier var därför en nagel i ögat på den stora industrijätten och något som tyskarna ville ändra på. • Storbritannien hade å andra sidan många kolonier men såg ett hot i Tysklands ökande styrka. • Det samma gällde Frankrike som dessutom inte hade glömt det förnedrande nederlaget mot Tyskland under kriget 1870 -1871 och därför gärna ville få en chans till revansch.

Nationalismen • Vid sidan av den rubbade maktbalansen i Europa, hade motsättningarna mellan de europeiska stormakterna under lång tid också förvärrats genom en växande nationalism. • I Ryssland drömde man om att förena alla Europas slaver i ett rike. Ryssland hade därför ingått allianser med flera av de slaviska länderna, däribland Serbien. • Något liknande gällde även för tyskarna som ville skapa gemenskap för alla germaner (tysktalande), som till viss del fanns utspridda i Tysklands grannländer.

• En annan bidragande orsak till den flammande nationalismen i Europas länder var hotet från socialismen. • Socialismen i sin mest extrema form hade som mål att förena arbetarna i alla länder varefter produktionsmedlen (industrin, jordbruket etc) skulle övertas av folket (arbetarna) genom revolution. • Många regeringar runt om i Europa var livrädda för att detta skulle hända i deras länder. Under senare delen av 1800 -talet och början av 1900 -talet arbetade därför Europas regeringar hårt med att stärka folkets identitet med den egna nationen. • För att minska hotet utnyttjade många regeringar nationalismen som ett motmedel mot den växande socialismen. I och med det stärktes nationalismen inom landet samtidigt som idén om den egna nationens storhet inpräntades i folket.

Kapprustning och allianser

• Den växande rivaliteten mellan Europas stormakter ledde i slutet av 1800 -talet och i början av 1900 -talet till en uppkommen rädsla för angrepp och krig. • Länderna kunde nu utnyttja sina nya industrier till att mobilisera enorma arméer. Många av Europas stater passade också på att ingå försvarsallianser med andra stater.

• De europeiska staternas säkerhetspolitiska åtgärder resulterade i att Europa vid 1900 talets början var uppdelat i två stormaktsförbund - centralmakterna (trippelalliansen) och ententen. • Centralmakterna utgjordes främst av Tyskland och Österrike-Ungern. • Medan ententen framförallt bestod av Storbritannien, Frankrike och Ryssland. Båda maktblocken var dessutom knutna till Balkanländerna som de skrivit avtal med.

På väg att koka över • En bit in på 1900 talet hade de olika allianserna och de europeiska staternas misstänksamhet mot varandra gjort Europa till en krutdurk. Det dröjde därefter inte länge förrän hela världen stod i brand.

Frågor att besvara

En tändande gnista • När den österrikisk-ungerske ärkehertigen och tronföljaren Franz Ferdinand och hans maka mördades av en serb i den bosniska staden Sarajevo i juni 1914, sattes alla allianser i spel. Händelsen blev en gnista som tände en världsbrand. • På bilden ser vi Franz Ferdinand och hans hustru Sofie i Sarajevo 28 juni 1914. Några minuter efter att bilden tagits var de döda. Morden utfördes av serben Gavrilo Princip på uppdrag av den serbiska nationalistiska organisationen "Svarta handen" som ville förena Bosnien-Hercegovina med Serbien.

Bollen var i rullning • Efter att Serbien hotats av Österrike-Ungern, backade Ryssland upp Serbien. Samtidigt ställde sig Tyskland bakom Österrike-Ungern. • Mobiliseringslavinen var i rörelse. Efter en månads resultatlösa diplomatiska förhandlingar kunde krig inte längre undvikas. • På mycket kort tid hade en liten regional konflikt flammat upp i ett världskrig.

Krigets omfattning växte fort • Ingen hade från början förväntat sig ett storkrig. Österrike. Ungern ville reda ut mordet på Franz Ferdinand. Spåren pekade mot Serbien som vägrade samarbeta. • När sedan Österrike-Ungern började skramla med vapen blev läget hotfullt. Ryssland började då mobilisera för att stödja sin bundsförvant Serbien. Rysslands mobilisering fick i sin tur Tyskland att känna sig hotat, vilket resulterade i en krigsförklaring mot Ryssland. • Detta innebar att Tyskland snabbt måste besegra Frankrike som var Rysslands bundsförvant. När sedan den tyska armén anföll Frankrike via Belgien, var också Storbritannien tvungna att förklara krig mot Tyskland.

Man trodde att kriget skulle bli kort • I de inblandade staterna rådde till en början stor optimism. 1800 -talet hade varit ett relativt fredligt århundrade och många såg det uppkomna kriget som ett äventyr och en chans att visa hur stark den egna nationen var. • Tidens nya kommunikationer hade dessutom ökat möjligheterna att föra ett snabbt och rörligt krig. Ingen trodde därför att kriget skulle vara speciellt länge. Men när fransmännen till slut lyckades stoppa tyskarna vid floden Marne, strax norr om Paris, körde kriget fast. • Vid Marne övergick striderna i ett trögt ställningskrig i oändliga skyttegravar.

Kriget var en slakt • Striderna som följde vid västfronten blev de blodigaste som dittills utkämpats i historien. En orsak till det var att de militära befälhavarna ofta höll fast vid gamla militära läror. Den militära taktiken hade inte hängt med vapenutvecklingen. • Förlusterna i antal stupade blev därför oproportionerligt stora. Bara under några slag, som vid Marne, Somme och Verdun stupade flera miljoner soldater. Trots de enorma insatserna i människoliv och material kunde ändå ingen av sidorna få övertaget. .

Frågor att besvara

Östfronten och Balkanfronten • På östfronten hade tyskarna stora framgångar mot den ryska armén. Ryssarna var illa utrustade och stod under dålig ledning. Den ryska armén pressades tillbaka långt in i Ukraina. • Centralmakterna hade också framgångar på Balkanfronten, men dessa var av mindre betydelse för krigets utgång. Avgörandet kom att ske i öst och väst. .

Ryssland kliver ur kriget och USA kliver in • I samband med den ryska revolutionen i november 1917, drog sig Ryssland ur kriget och slöt fred med Tyskland. Men Ryssland ersattes istället av USA, som 1917 trädde in i kriget på ententens sida. När USA gick in i kriget blev övermakten för stor för centralmakterna. • Sommaren 1918 hade amerikanarna fört över mer än en miljon soldater till Europa. Tyskarna hade vid det laget inga större reserver att sätta in och började samtidigt få försörjningssvårigheter. Det dröjde därefter inte länge förrän de tyska linjerna i väst bröt samman. Den 11 november 1918 var kriget över.

Versaillesfreden - segrarnas hämnd • Fredsuppgörelsen ägde rum under våren 1919 i Versailles i Frankrike. Det var främst Storbritannien och Frankrike som bestämde fredsvillkoren. • Skulden till kriget lades på centralmakterna, framförallt på Tyskland som anklagades för att ha startat kriget genom att anfalla Belgien och Frankrike. • Tyskland och de andra centralmakterna fick inte ens delta i förhandlingarna.

Katastrof för Tyskland • Fredsvillkoren innebar en katastrof för Tyskland som blev av med stora landområden och alla sina kolonier. • Tyskland skulle också betala ett enormt krigsskadestånd till segermakterna. • Det bestämdes också att den tyska armén i fortsättningen endast skulle få uppgå till 100 000 man. Tyskland skulle inte heller få ha något flygvapen eller någon örlogsflotta (örlog = krig till havs).

Kartan förändrades • Freden i Versailles ledde också till att kartan förändrades. Österrike. Ungern respektive det Osmanska riket, som hade deltagit på centralmakternas sida, styckades upp i mindre och instabila nationalstater med etniska minoritetsbefolkningar. En stor del av dessa stater låg på Balkanhalvön, som senare under 1900 -talet skulle explodera i ett långvarigt och blodigt etniskt krig.

• I Mellanöstern hade araberna deltagit på ententens sida i kriget, mot löfte om nationell självständighet. När kriget var slut bröt Storbritannien och Frankrike löftet de gett araberna. De utlovade områdena gjordes istället till brittiska och franska mandatområden (under brittisk och fransk kontroll). • Dessutom tillät Storbritannien att den judiska invandringen till Palestina skulle få fortsätta. Man kan därför säga att Versaillesfreden på sätt och vis också lade grunden för den senare Mellanösternkonflikten som till stor del handlar om Palestinafrågan.

Freden bidrog till nya krig • Följderna av första världskriget blev många. Men mest förödande blev de orättvisa och tunga fredsvillkoren som segermakterna påtvingade Tyskland. • Detta banade senare väg för nazismen och Adolf Hitler som i sin tur förde Europa och världen rakt in i ett nytt världskrig. .

Grunden till FN • 1920, knappt två år efter första världskrigets slut, bildades Nationernas förbund (NF), som kan sägas vara en föregångare till Förenta nationerna (FN). • Tanken var att man skulle skapa ett fredligt Europa och bevara freden i världen. • NF kom dock aldrig att få någon stor betydelse. Försöket med att hålla kriget borta misslyckades.

Frågor att besvara