Frplantagefredragning Anlggning av frplantager nya rn och ider

Fröplantageföredragning ”Anläggning av fröplantager – nya rön och idéer” Dag Lindgren Sya 050906 Reservation: Det finns en massa av det följande som plantageskötare och Skog. Forsk har bättre kunskap än jag. Modeller som jag använder och drar konsekvenser av innehåller aldrig en fullständig bild och får ibland operativt jobbiga konsekvenser. Dessutom så är det inte mina pengar. En del av vad jag tar upp gäller bara tall! Bra att få vara här: Jag tycker det är jätteroligt och nyttigt att få vara med och se “the real thing”, för mig innebär det att få en insyn närmare de praktiska plantagebesluten än jag någonsin upplevt förut, vilket har känts som en stor lucka I min förståelse för skogsträdsförädlingssystemen hittills. Eftersom jag försöker bedriver forskning för att få systemen effektivare tycker jag det är väldigt viktigt att jag förstår hur det går till “i verkligheten”. Presentation: Jag är professor i skogsgenetik och jobbar delvis med fröplantager sedan slutet av 60 talet. Jag blev professor 1977 så jag har haft en överblick över skogsgenetik och skogsträdsförädling i Sverige under snart 30 år. 1

Anläggning av skogfröplantager är det viktigaste som finns… • Utsädet grundlägger skogstillståndet ett sekel framåt; • Skapar grundvalar för ekonomi och ekologin av hälften av det geografiska området Sverige; • Den operativa spjutspetsen mot framtiden; • Känn er stolta att ni får vara en av de viktigaste länkarna mellan nu och framtiden! 2

Avhandling – Finnvid Prescher Title: Seed orchards – establishment and management Start sommaren 2004 Planerad disputation: 070927 (när Dag. L fyller 65) Fokus på P sylvestris i fröplantager, genetik och frösättning (inte gran och inte pollen) 3

(Nästan) avslutade studier Studie Status Sammanfattning Algoritm för genetisk gallring av fröplantager Publicerad Både vinst och diversitet förbättrades väsentligt vid gallring av plantagen Lagan. Klonantal i fröplantager Publicerad 18 -25 kloner är lämpligast i Tre. O-plantagerna (som planerat) Om självpollineringens roll för klonernas bidrag till fröplantagerna Insänd för publicering Klonernas optimala bidrag till fröplantagerna blir linjärt även om man beaktar att det egna pollenet inte är effektivt. 4

Studie Status Sammanfattning “Ekonomisk” optimisering av fröplantage En plansch och sammandrag som presenteras vid konferens om en vecka 7*3. 5 eller 7*2 som förband framstår likvärdiga. Det finns påtagliga fördelar med ett snabbare omdrev än 40 år (kortare än planerat) Kottskörd kan oftast påbörjas innan pollenproduktionen kommit igång Frösättning i fröplantager Manuskript till föredrag som presenteras vid konferens om en vecka Biologisk fröproduktion i några plantager. Fröproduktionen har inte avklingat i >40 år gamla plantager med 150 ympar/hektar. Man kan inte bedömma kottproduktion visuellt i mogna plantager. Däremot kan man skatta variationer. 5

Studier på gång… (I detta sammanhang gås ej in på dem) Study (first author) State Result Variation in seed set among clones (Prescher) Data compiled and evaluated. Smaller variation among clones than earlier (Kang) assumed Clone*time interaction for seed Data exists, doubtful set (Kroon) if it will be done ? Det ser inte lätt ut att göra pålitliga prognoser för kloners frösättning…? ? ? Weighting seed set prognos vs Idea breeding value for seed orchards (Lindgren) Probably clonal variations are not large enough or predictable enough to justify a high weight compared to breeding value. Economic optimization of seed Summary, poster and orchard establishment (Elrough draft Kassaby) Same as poster + a sensitivity analyses Reproductive and morphologic Data collected, under It seems that the clonal variation in characters in Turkish Scots analysis. seed orchards is smaller than the pine seed orchards (Bilir) environmental. Further data for a second study (seed extraction) ready early 2006. 6

I det följande mer praktiska frågor med anknytning till plantage-anläggning härledda från avhandlingsarbetet 7

• Flera kopior av bättre kloner är operativt fördelaktigt! Använd det! Skog. Forsks plan och vinstnivåer förutsätter detta. • Det har fördelar att registrera och följa “effektivt klonantal”. 8

Anläggning Klängning, rensning, etc. Kostnadskomponenter för tallplantagefröframställning Skötsel (inkl “markhyra”) Skörd av lågt sittande kottar Skörd av högt sittande kottar Den största kostnaden är skörd av högt sittande kottar! Anläggning är inte den dominerande kostnaden! 9

“Vår” gissning av den operativt tillgängliga fröproduktionens utveckling över tiden (400 ympar/hektar), (skärt enligt Skog. Forsk standardprognos) Dag L gissar att det ofta kan vara fördelaktigare med en ny plantage (eller nya ympar) än att skörda detta frö Dag L gissar att man ofta bör använda detta tidiga frö! 10

Man kanske skall räkna med att tallplantager skall pensioneras vid 30! • Ny tanke våren 2005! Tre. O räknar med 40! • “Plantagens plikt är att tjäna i fyrtio år innan pensionsavgång tolereras!” Bort det! • Det kan vara genetiskt fördelaktigt att förtidspensionera en frisk plantage för att få högre vinst i skogen! • Dessutom är det för tall billigare att samla de lägre sittande kottarna i en ung plantage. • Pensioneras en tallplantage vid 30 år istället för 40 ökas frökostnaden bara 6%! 11

När en plantage blir 15 är det troligen dags för nästa! Dag. Tanke. Utkast: • När plantagen är 10 -12 år gammal, ta upp en diskussion med förädlarna om genetiska scenarior för ny plantage att anläggas vid 15 -20. • Om förädlaren erbjuder en avsevärd ytterligare genetisk vinst vid 15 jämfört med befintlig plantage (minst 4%) är det ett bra skäl att anlägga en ny vid 15! Den ökade genetiska vinsten motiverar ökningen i frökostnad! • Detta gäller nog de flesta TvåO plantager. Tre. O plantagerna är oftast tillräckligt överlägsna för att anläggas imorgon även om TvåO ger tillräckligt frö. • Om mervinsten ter sig marginell, så nyanlägg vid 22 år! • Pensionera äldre befintliga plantager när fröförsörjningsläget tillåter (dvs ofta när Tre. O är 30 om Fyr. O anlades när Tre. O var 15). 12

Det skulle ha fördelar om man kunde successivt förnya en plantage (“rulla”) • • Dag. Tanke Återkommande gallring, genetiskt men också fenotypiskt (plantageträdegenskaper såsom fröproduktion). En del av de bortgallrade ersätts med genetiskt bästa Samordning med förädlingen eftersträvas, så att operationen sker i samband med att nya förädlingsvärden kommer. Fördelar: – de genetiskt och fysiologiskt bästa träden utnyttjas effektivt – Plantagen kan ges nästan optimalt antal kopior per klon – kontaminationen minskar för unga ympar – Högre genetis vinst – kottplockningskostnad minskar – plantagemarken uttnyttjas hyggligt större del av tiden Det är tveksamt om hur långt man kan driva att plantera nya ympar bland gamla och hur besvärlig att sköta en sådan heterogen plantage är. Det kanske är bättre att helt förnya delar av plantager. Därför: – sammanställ befintliga erfarenheter av att plantera nya ympar bland gamla (kanske det är för svårt, finnarna har negativ erfarenhet). – om det verkar möjligt, använd en bit av en befintlig plantage till att testa 13 rolling front idéer (Gotthardsberg har föreslagits som lämplig).

Några fördelar med tidigt “kontaminerat” frö • Allt pollen utkorsning - ingen självbefruktning; kan ge ett par procent vinst! • Större “diversitet” • Kottar sitter lågt och är billiga att samla in! • Två tredjedelar av vinsten! (i mogen plantage tillkommer hälften av fäderna) • Närmare till förädlingsframstegen (bättre än alternativ) 14

Några åtgärder att tänka på • Vid frö-överskott (tall södra Sverige) är genetisk gallring ett tänkvärt alternativ (kan gallra ned till under 200 ympar/hektar i oregelbundet förband om kortsiktig fröbrist ej är problem), försök med gallringsalgoritmen Prescher et al 2004!! Omvandla frö-överskott i genetisk vinst! • Ett annat lättare realiserbart och reversibelt alternativ är särplockning som är lämpligare om klonantalet begränsat. • Exempel: Genetisk gallring i Gotthardsberg (många kloner) och särplockning i Södra Istad och Albjershus (få kloner); • Man kan göra både/och, först gallring sedan särplockning! • Dag. Tanke: Det behövs nytt stambrev av Skogstyrelsen, men jag tror man kan vänja Skogsstyrelsen att det blir vanligt med modifikationer. • Helst inga plantager flera latituder söder om användningsområdet, ivarjefall inte för kärva områden; • Kustnära fördröjer fenologin så det kontaminerade pollenet blir nordligare. 15

Vad vet plantageskötare och hur väl är det dokumenterat? • Hur väl fungerar täta förband och häckar när plantagerna blir äldre? • Hur går det att plantera nya ympar bland gamla? • Hur lätt är det att omplantera stora ympar? • Vad kan åstadkommas med initial beskärning? • Dokumentera på ett sätt så att erfarenheter kan sammanställas och systematiseras och är lätttillgängligt (dvs på webben) även om några decennier. Ett embryo finns (Skog. Forsk). 16

Slut! 17