Frorenad mark 10 kapitlet Miljbalken Enligt 2 r

Förorenad mark 10 kapitlet Miljöbalken

• Enligt 2 § är det den som bedriver eller har bedrivit en verksamhet eller vidtagit en åtgärd som har bidragit till en föroreningsskada eller allvarlig miljöskada som är ansvarig för det avhjälpande som krävs. • Om det inte finns någon verksamhetsutövare som kan utföra eller bekosta det avhjälpande av en föroreningsskada som skall ske enligt bestämmelserna i detta kapitel, är var och en som förvärvat den förorenade fastigheten som är ansvarig (3§).

• Enligt 11 §, är den som upptäcker en förorening skyldig att snarast underrätta tillsynsmyndigheten (dvs. miljöoch hälsoskyddskontoret alt. länsstyrelsen). • Det är förbjudet att utan anmälan tillsynsmyndigheten göra efterbehandlingsåtgärder i ett område som är förorenat. Detta finns reglerat i 28 § förordning (1998: 899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.

• Anmälan eller tillstånd kan krävas vid efterbehandling eller omhändertagande av förorenade massor, enligt bilagan till förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Om lagstiftning inte efterlevs är det ett miljöbrott som kan leda till åtal.

Förorenad mark - arbetsgång Förorenad mark 10 kapitlet Miljöbalken

MIFO (Metod för Inventering av Förorenade Områden) MIFO FAS 1 – Historisk inventering: • Orienterande studier och riskklassning, vilket oftast inte är aktuellt i exploaterings ärenden. Bygger på insamlade uppgifter så väl historisk- som närtid. Arkiv, kartor, platsbesök, intervjuer • Syftet med inventeringen är att få kunskap om var potentiellt förorenande verksamheter varit lokaliserade, t. ex. processer, cisterner, kemikalielager m. m. Inventeringen ska ligga till grund för undersökningar och provtagningar.

MIFO fas 2 – Översiktliga undersökningar • Visar MIFO fas 1 på risk förorening går man vidare med MIFO fas 2 som innebär översiktliga undersökningar för att verifiera resultatet av MIFO fas 1. • I exploateringsärenden utförs ofta en historisk inventering i samband med att MIFO fas 2 utförs. • Först tas en provtagningsplan fram utifrån vad som framkommit i MIFO fas 1. • Provtagningsplanen skickat tillsynsmyndighet för granskning.

MIFO fas 2 – Översiktliga undersökningar – forts. Provtagningsplan: • Vilka medier ska provtas? Byggnad, jord, grundvatten, sediment, ytvatten, träd osv. • Var ska prov tas? Finns hot spots? Utfyllnader? • Hur ska proverna tas? Borrning, provgropar etc. • Vilka analyser? Då provtagningen är utförd sänds resultatet i form av en rapport tillsynsmyndigheten. Tillsynsmyndigheten avger ett svar.

MIFO –klassning • • • Klass 1 – Mycket Stor risk Klass 2 – Stor risk Klass 3 – Måttlig risk Klass 4 – Liten risk E -identifierad – anger vilken bransch http: //ext-webbgis. lansstyrelsen. se/jonkoping/webbkarta/

Detaljerade undersökningar • Den detaljerade undersökningen syftar till att avgränsa de föroreningar som finns (yta och djup). • Bedöma om spridning förekommer – i så fall hur och risker kring detta. • Undersökningen ska ge tillräcklig information för att kunna ligga till grund för en fördjupad riskbedömning och även att utreda åtgärder. • Viktigt att samråda med tillsynsmyndigheten om provtagningsplanen. • Rapportering tillsynsmyndigheten. Tillsynsmyndigheten lämnar svar på rapporten.

Fördjupad riskbedömning • Fördjupad riskbedömning handlar om att riskerna för miljö och hälsa utreds. • I riskbedömningen identifieras skyddsobjekt som kan påverkas av föroreningen samt beskrivs hur de påverkas av föroreningen. • Syftet med en riskbedömning är att belysa riskerna samt komma fram till vilken riskreduktion som krävs på platsen, alltså vilka risker måste elimineras. • Bedömning av aktuella riktvärden (KM /MKM) alternativt platsspecifika riktvärden.

Åtgärdsutredning • I åtgärdsutredningen tar man upp olika tänkbara åtgärdsalternativ och beskriver dessa utifrån vissa kriterier. • Syftet med åtgärdsutredningen är att få ett bra beslutsunderlag så att man sedan kan välja vilken åtgärd som är bäst. • Är den bästa åtgärden att gräva bort jorden eller är det bättre att behandla föroreningen på plats (en sk in-situsanering)?

Åtgärdsutredning forts. • Belyser man tänkbara åtgärdsalternativ utifrån kriterierna: • Teknisk genomförbarhet • Alternativens måluppfyllelse (kan man nå målen med den beskrivna metoden) • Åtgärdens påverkan på omgivning (t. ex. landskap, kulturmiljö) • Risker med åtgärden (under åtgärdsskedet) Kostnaderna • Behöver man söka tillstånd eller räcker det med en anmälan för åtgärden

Riskvärdering • Riskvärderingen är en metod vars syfte är att välja den mest lämpliga åtgärden. Kostnad/nytta analys • Åtgärdsmål, teknik och ekonomi som presenteras i åtgärdsutredningen vägs samman tillsammans med andra aspekter t. ex. tidsaspekt, påverkan under åtgärdsskedet, orolig allmänhet.

Åtgärd • Mätbara åtgärdsmål (tas fram inför åtgärdsfasen) • Förberedelsefas (planering, projektering och anmälan/tillstånd). • Anmälan/tillstånd lämnas till aktuell tillsynsmyndighet – 6 veckor • Tillsynsmyndighet lämnar svar • Utförande • Uppföljning

Åtgärd forts. Tänk på: • Sanering tar tid – planera in tid för oförutsedda stopp, ökade förorenade volymer, nya föroreningar, förorenat grundvatten, analyssvar som dröjer… • Förorenade massor tar plats – tänk igenom logistiken och ha ytor för tillfälliga upplag • Rening av förorenat grundvatten kan vara komplicerat, tar mycket yta i anspråk och är dyrt

Information och blanketter • Länsstyrelsen – Att äga köpa eller sälja en förorenad fastighet- ditt ansvar • Länsstyrelsen -Ta kontroll över kostnaderna föroreningar • MIFO fas 1: intro/råd, blanketter, minimikrav • MIFO fas 2, intro/råd, blanketter • Schakta lagligt • Anmälan enligt 28 §förordning (1998: 899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd