Frn statusklassningar till tgrder En kommunal angelgenhet Juha

Från statusklassningar till åtgärder - En kommunal angelägenhet Juha Salonsaari Vattensamordnare Stockholms Stad Nämndutbildning 10 februari 2016

Upplägg • • • Vattenförvaltning – en snabbkurs (Juha) Statusklassning – en övergripande genomgång (Juha) De juridiska förutsättningarna ur ett kommunalt perspektiv (Gunnar) Statusklassning på djupet (Juha) Åtgärder – ett kommunalt intresse och ansvar (Juha) Avslutande frågestund (Juha och Gunnar) 2021 -06 -13

Vattendirektivets fokusområden Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. Värna växt- och djurliv i våra vatten Säkerställa tillgången på rent vatten för dricksvattenproduktion En kopp kaffe. . 130 liter En stor öl. . . 150 liter 1 kg potatis. . . 290 liter 1 pizza. . . . 1200 liter En t-shirt av bomull. . 2 500 liter

Vad betyder vattnet för våra kommuner? Vattennära ekosystemtjänster är nyckelfaktorer för en levande stad • • • Dricksvatten av god kvalitet Bra badvattenkvalitet Värdefulla strandpromenader Omfattande båtliv Rik biologisk mångfald Unikt sportfiske 2021 -06 -13

Sexåriga cykler

Det kommunala ansvaret i vattenförvaltningen • Förslag till åtgärdsprogram samt förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt pekar på kommunalt ansvar: – Myndigheter och kommuner ska inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs enligt det åtgärdsprogram som fastställts. (5 kap 8 § MB) – Åtgärderna kan genomföras direkt av myndigheten, av förorenaren eller av annan aktör som myndigheten bestämmer. • Miljökvalitetsnormerna i våra vattenförekomster ska nås till 2021 eller 2027. – Myndigheter och kommuner ska ansvara för att MKN följs (5 kap 3 § MB)

Övergripande struktur • Anger vilken kvalitet vattnen ska ha och vid vilken tidpunkt normen ska vara uppnådd. Miljökvalitets • Myndigheter och kommuner ansvarar för att normerna följs normer (MKN) Åtgärdsprogram (ÅP) Förvaltningsplan (FP) • Beskriver vad som behöver göras för att miljökvalitetsnormen ska uppnås (där statusen är sämre än god). • Riktar sig till myndigheter och kommuner • Beskriver och sammanfattar vattenförvaltningsarbetets olika delar

Modellering och bedömning av påverkan genom användning av belastningsdata Miljöövervakning Expertbedömning Klassificering genom användning av mätdata och bedömningsgrunder Status Påverkanstryck, källfördelning och bedömning av miljöproblem Ekonomisk analys – värdet av vatten Bedömning av Risk att inte uppnå god status MKN och Åtgärder

DPSIR – den blå tråden DPSIR – Modell antagen av EEA (European Environment Agency) för att beskriva orsakssamband i samspelet mellan samhället och miljön. Driving forces (Drivkrafter/aktiviteter som ligger bakom ett miljöproblem) Pressures (Påverkan, fysiska aktiviteter som orsakar problemet) States (Tillståndet i en miljö, på grund av påverkan) Impacts (Effekter/konsekvenser problemet orsakar) Responses (Responser, åtgärder som kan vidtas för att minska eller rätta till problemet)

Axplock av de nio förslag till åtgärder som riktar sig till kommunerna Åtgärd 1 Kommunerna behöver inom sin tillsyn och prövning av a) miljöfarlig verksamhet och andra verksamheter ställa sådana krav så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs, b) förorenade områden särskilt prioritera och ställa krav på utredningar och åtgärder så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs. Åtgärd 2 Kommunerna behöver bedriva tillsyn så att a) utsläppen av kväve och fosfor från jordbruk och hästhållning minskas i de vattenförekomster där jordbruk bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten inte följs eller riskerar att inte följas, b) tillförseln av växtskyddsmedel minskar till vatten inom områden med vattenförekomster som inte följer, eller riskerar att inte följa miljökvalitetsnormerna för vatten så att god kemisk status och god ekologisk status kan uppnås, Åtgärd 3 Kommunerna behöver ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp som bidrar till att en vattenförekomst inte följer, eller riskerar att inte följa, miljökvalitetsnormerna för vatten. Åtgärd 4 Kommuner behöver genomföra tillsyn på avloppsledningsnät och mindre reningsverk och införa krav på ökad rening, eller på annat sätt minimera utsläpp, som bidrar till att vattenförekomster inte följer, eller riskerar att inte följa, miljökvalitetsnormerna för vatten. Åtgärd 7 Kommunerna behöver utveckla sin översikts- och detaljplanering och prövning enligt plan- och bygglagen så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs. Åtgärden behöver genomföras efter samråd med länsstyrelserna. Åtgärd 8 Kommunerna behöver utveckla vatten- och avloppsvattenplaner särskilt i områden med vattenförekomster som inte följer, eller riskerar att inte följa miljökvalitetsnormerna för vatten. Åtgärden behöver genomföras efter samverkan med länsstyrelserna.

Från övergripande åtgärd till god status – den svenska vattenförvaltningsmodellen

Kommunerna har en unik position!

Principiell koppling mellan status och åtgärder MKN = God status Status 2015 (Måttlig) Status <God Generellt åtgärdsgenomförandeunderskott Ny åtgärd 1 Ny åtgärd 2 Ny åtgärd 3 Förbättringsbehov God status

Åtgärdskostnad Väl planerade åtgärder och investeringar utförda i god tid kostar mindre än paniklösningar i sista stund 2015 2021 2027 Tidpunkt för när MKN ska vara uppfylld