Frisk i munnen p ldre dar 2009 10

“Frisk i munnen på äldre dar” 2009 -10 -08 Finns det samband mellan oral hälsa och livskvalitet hos äldre? Oral hälsorelaterad livskvalitet hos äldre. Catharina Hägglin odont dr & övertandl. Enheten för Odontologisk beteendevetenskap Odontologiska Institutionen, Sahlgrenska Akademin, GU och Kliniken för Oral medicin Odontologen, Göteborg

Oral hälsorelaterad livskvalitet hos äldre. n Den äldre patientens tandstatus n Den äldre patientens livskvalitet relaterad till munhälsan. n Omhändertagandet i tandvården. n Omhändertagandet av orala hälsan på boenden. n Vad är oral hälsorelaterad livskvalitet? n Hur mäter man oral hälsorelaterad livskvalitet?

Återstående medellivslängd (Life expectancy) för Sverige 1750 1850 1950 2008 Män 34 år 41 år 69 år 79 år Kvinnor 37 år 44 år 72 år 83 år SCB

Sverige har den största andelen äldre i världen. 1995: 17. 5%

Tandlöshet % Helproteser i båda käkarna Hugoson et al: Oral Health of individuals aged 3 -80 years in Jönköping, Sweden during 30 years (1973 -2003) SDJ 2005; 29: 139 -55

Jönköpingsundersökningen år 2003 I åldergrupperna 60, 70 och 80 år fann man i genomsnitt drygt 50 fyllda tandytor. Hugoson et al: Oral Health … 1973 -2003 SDJ 2005; 29: 139 -55

Påverkas tänderna av åldrandet?

Orala sjukdomar tillhör inte det normala åldrandet, men det normala åldrandet ökar risken för tandsjukdom och munslemhinneförändringar.

Normala åldersförändringar i munhålan Ung tand Gammal tand • Ökad inlagring av mineraler • Hårdare emalj och därmed skörare • Gulare tänder • Slitage som medför blottat dentin • Mindre pulparum • Epitelskiktet tunnare • Blottlagda rotytor (pga. färre kollagena fibrer i gingivan och felaktig borstning) • Tunnare käkben • Tillbakabildning av de små spottkörtlarna.

n De äldre blir fler och äldre. BRA? n De har i högre utsträckning kvar sina tänder. DÅLIGT? n Dessa tänder är ofta kraftigt restaurerade.

n n Tänderna påverkas av åldrandet! Påverkas åldrandet av tänderna?

Oral hälsa är en del av den allmänna hälsan och bidrar till fysisk, psykisk och socialt välbefinnande med upplevda och fullgoda orala funktioner satta i relation till individens förutsättningar samt frånvaro av sjukdom. Mullsjö 2002

Den orala hälsans båda dimensioner Individens egen bedömning: Hälsa/välbefinnande “Mår bra” Traditionella kliniska mått: mått Oralt frisk Ohälsa “Mår inte bra” Oral hälsa Oralt sjuk Modifierad modell efter Statens folkhälsoinstitut, 2004

Huvudfaktorerna i oral hälsorelaterad livskvalitet

Procentuell andel som angav att tuggförmågan var nedsatt eller kraftigt nedsatt i olika åldersgrupper Tuggförmåga Ålder: 30 -44 45 -64 65 -74 75 -84 85+ Nedsatt Kraftigt nedsatt 1988 -89 2004 -05 2. 1 6. 9 16. 7 28. 7 39. 9 4. 1 6. 8 12. 9 21. 6 30. 2 1. 0 1. 8 4. 0 5. 6 7. 0 1. 4 2. 1 1. 8 4. 2 5. 0 Källa SCB

Ålder Haft problem med Missnöjd med tändernas/ tänder/proteser under senaste året protesernas utseende 25 -44 23. 4 % 13. 1 % 45 -64 22. 2 % 14. 3 % 65 -74 18. 1 % 11. 0 % 75 -84 15. 2 % 8. 7 % Källa SCB

n I Sverige bor de flesta äldre i sina hem och de lever ett oberoende liv. § I Sverige dör 50% av medborgarna utan att ta del av den sociala omvårdnaden i form av hemtjänst, färdtjänst eller särskilt boende.

Omhändertagandet i tandvården n n År 2005 angav ca 90 % av de som var äldre än 65 år att de gick regelbundet till tandläkaren (FSI 2005). Majoriteten av de som går oregelbundet är tandlösa (SOU 2002: 53)

Vårdpersonalattityder. Vårdpersonals uppfattning om hur besvärligt det är med olika omvårdnadssysslor. Yrkeskategori Sjuksköt. Undersköt. Vårdbitr. Totalt % % Tandborstning 22. 9 44. 6 47. 3 41. 5 Blöjbyte 17. 1 14. 2 25. 3 19. 2 Matning 10. 0 14. 9 13. 0 13. 2 Hårtvätt 1. 4 10. 8 2. 7 10. 7 Annat 23. 0 16. 0 12. 0 15. 0 I. Wårdh, thesis GU 2002.

Vägar till förbättring: Utbildning! Munvårdsombud!

Omhändertagandet av den orala hälsan hos omvårdnadsberoende äldre. n n n Ny tandvårdsreform 1 jan 1999 för omvårdnadsberoende individer innebar: Kostnadsfri munhälsovårdsbedömning i hemmet eller boendet. Nödvändig tandvård till sjukvårdsavgift. Munvårdsutbildning till vårdpersonal.

Anhöriga, vårdpersonal och sjukhustandläkare: • Alla var överens om att det var viktigt med smärtfrihet och minimering av aspirationsrisk Viktigast för anhöriga: • Sociala aspekter såsom: frisk andedräkt, normal talförmåga och normalt utseende. Viktigast för vårdpersonalen: • Aspekter på god omvårdnad såsom: kunna tugga och njuta av att äta. Sjukhustandläkarna låg generellt lägre i sina skattningar Nordenram G, Rönnberg L, Winblad B The perceivrd importance of appearance and oral function, comfort and health for severely demented persons rated by realives, nursing stuff and hospital dentists. Gerodontology 1994; 11: 18 -24

Etiska hänsyn i omhändertagandet n n Om en behandling inte ökar patientens livskvalitet bör den inte vidtagas Ingen behandling får underlåtas bara för patienten är gammal

Hämtat från svt. se n n n Tänder på en timme Nya tänder på en timme! 87 -årige Arne Vallin i Stockholm har prövat denna näst intill smärtfria metod. I hela sitt vuxna liv har han haft protes men nu kan han äta äpplen igen. Arne Vallin är 87 år gammal. I över sextio år han levt med tandprotes efter en fallolycka i mitten av 30 -talet. Arne uppträdde som trapetsartist i Folkets Park men råkade tappa taget om trapetsen och föll med huvudet före i marken och slog plytet som han säger i en trädrot. Han skadades så illa så han förlorade alla tänder.

Hur mäter man oral hälsorelaterad livskvalitet?

Psykometriska test n n n OHIP-49 Oral Health Impact Profile, 49 items OHIP-E/20 Oral Health Impact Profile, Edentulousness/(19 -) 20 items OHIP-14 Oral Health Impact Profile, 14 items GOHAI General (geriatric) Oral Health Assessment Index DIDL Dental Impact on Daily Living OIDP Oral Impacts on Daily Performances DHI Dental Health Index OH-Qo. L Oral Health Quality of Life Inventory OHQOL The Oral Health-related Quality Of Life Measure DIP Dental Impact Profile SIDD Social Impacts of Dental Disease

Att mäta Oral hälsorelaterad livskvalitet hos äldre. Faktorer att ta hänsyn till: n n n Instrumentets förmåga att mäta de kliniska parametrar som kännetecknar den populaton som du avser att studera. Instrumentets anpassning till den åldersgrupp som är avsedd att studeras. Individens förmåga att besvara instrumentet.

PILOTSTUDIE!

§ Orala hälsofrågor kommer att bli än mer viktiga i framtiden § Det är viktigt att mäta oral hälsorelaterad livskvalitet hos äldre § men det är inte oproblematiskt att mäta oral hälsorelaterad livskvalitet hos äldre