Frelsning Handelspolitik andra typer av handelshinder Denna frelsning

Föreläsning Handelspolitik – andra typer av handelshinder Denna föreläsning baseras på kapitel 7 i Husted Mellvin.

Importkvoter Ett alternativ till tullar för att begränsa importen är importkvoter. Staten bestämmer en maximal import. Importrättigheterna fördelas sedan till olika importörer. Om staten auktionerar ut importrättigheterna får staten en intäkt som motsvarar inkomsterna från en tull. Om importrättigheterna delas ut gratis kan mottagaren av dem tjäna mellanskillnaden mellan världsmarknadspriset och det inhemska priset.

Samhällsekonomiska effekter av importkvoter i en liten öppen ekonomi

Antag en marknad med följande efterfråge- och utbudsfunktioner samt världsmarknadspriset PV Produktion: 100 Konsumtion 375 P E Import: 275 U PV 100 200 300 400 Q

Om vi inför en importkvot på 100 enheter måste det inhemska priset stiga till en nivå där efterfrågan minus utbud är lika med 100. Produktion: 200 P Konsumtion 300 E Import: 100 U Pi PV 100 200 300 400 Q

Kost benefit analys av importkvot Producenterna tjänar a (ökat producentöverskott) Importörerna tjänar c (Vinsten från att köpa billigt på världsmarknaden och sälja dyrt inom landet) Tillfaller staten vid auktion av importrättigheter. Konsumenterna förlorar a + b + c + d P E (minskat konsumentöverskott) U Nettokostnad: b+d Pi a b PV 100 200 c d 300 400 Q

Kost benefit analysen av importkvot beror på hur importrättigheterna fördelas. Area C ”quota rents” kommer att tillfalla staten om staten auktionerar ut importrättigheterna. I så fall blir cost-benefit-analysen identisk till costbenefit-analysen av en tull. Om importrättigheterna delas ut gratis till inhemska företag kommer costbenefit-analysen att ge samma nationella nettokostnad, vi förlorar b + d, men vi får en omfördelning från staten till de inhemska importföretagen. Frivillig exportbegränsning Om vi ger importrättigheterna till utländska producenter blir den nationella nettokostnaden b + c + d. Då går vinsten istället till de utländska producenterna som ”frivilligt” ökar sina vinster med yta c.

Samhällsekonomiska effekter av importkvoter i en liten öppen ekonomi Vad händer om världsmarknadspriset stiger efter att vi infört importkvoten?

Ett ökat världsmarknadspris leder till minskade vinster hos importörerna. Produktion konsumtion import och inhemskt pris är oförändrade. P E U Pi P’V PV 100 200 300 400 Q

Om vi har en tull ger ökat världsmarknadspris högre pris inom landet Produktionen ökar Q 5 men konsumtionen minskar Q 6 Importen minskar P E U P’V+ P t V+t tull P’V PV tull Q 1 Q 3 Q 5 Q 6 Q 4 Q 2 Q

Slutsats: • Om vi har tullar leder ökade världsmarknadspriser till ökade inhemska priser. Produktionen ökar medan konsumtion och import minskar. • Men om vi har importkvot så påverkas ingenting annat än att importörerna gör lägre vinster.

Samhällsekonomiska effekter av importkvoter i en liten öppen ekonomi Vad händer om inhemsk efterfrågan ökar?

En ökad inhemsk efterfrågan leder till att inhemskt pris stiger. Importörer gör större vinst. Inhemsk konsumtion ökar. Inhemska producenter ökar produktionen och får ökat producentöverskott. P E E’ U P’i Pi PV 100 200 300 400 Q

Om vi har en tull ger ökad inhemsk efterfrågan oförändrat inhemskt pris. Konsumtionen ökar Q 5 P E Importen ökar E’ U Producenterna påverkas ej PV+t tull PV Q 1 Q 3 Q 4 Q 5 Q 2 Q

Slutsatser: • En ökad inhemsk efterfrågan påverkar inte inhemska priser eller inhemsk produktion om vi har frihandel eller tullar, då leder det bara till ökad import. • Om vi har en importkvot ger en ökad inhemsk efterfrågan ett högre inhemskt pris och ökad produktion. Inhemska producenter liksom importörer får högre vinster.

Samhällsekonomiska effekter av tullar respektive importkvoter i en liten öppen ekonomi på en monopolmarknad Tullar: Ett inhemsk monopolföretag som höjer sitt pris över världsmarknadspriset plus tull kommer tappa i stort sett all försäljning. Världsmarknadspriset styrs det inhemska priset även om vår egen produktion sker i ett enda företag. Därmed får vi inga problem med monopol.

Monopolföretag och importkvot Antag att monopolföretagen höjer sitt pris till P’i Importörerna lär då också passa på att höja sina priser, (de kan ju inte öka sin kvantitet. ) Vid det här priset minskar det P Eip E inhemska företagets försäljning. U Vi kan dra en linje som visar det inhemska företagets försäljning vid olika prisnivåer genom att subtrahera importen från efterfrågekurvan. P’i Pi Vi kan kalla den efterfrågan på inhemsk produktion Eip PV 100 200 300 400 Q

Monopolföretag och importkvot Marginalintäktskurvan blir en linje som är dubbelt så brant om efterfrågekurvan är linjär. När man ritar MR kan man tänka att P Eip E den ska gå till halva kvantiteten i förhållande till efterfrågekurvan. Pm U MR Företagen väljer en kvantitet utifrån MR = MC Men tar ut det maximala priset för denna kvantitet, utifrån Eip Pfk PV 100 200 300 400 Q

Förklaring av de tre prisnivåerna på föregående slide: Pv: Världsmarknadspriset, utan handelspolitik blir detta pris även inhemsk pris oavsett om vi har en eller flera inhemska producenter. Pfk: Med en tull kommer vi hit oavsett om det är en eller flera inhemska producenter. Om det är fri konkurrens dvs många inhemska producenter ger även kvoten det här priset. Pm: Vid ett inhemsk monopol kommer vi hit om vi använder en importkvot. Slutsatser: (givet att det är fri konkurrens på världsmarknaden) § Frihandel tar bort monopolproblem § Tullar kan vi införa utan att få problem med monopolprissättning. § Vid monopol ger kvoter högre priser än tullar eftersom monopolisten kan höja priset och minska sin produktion.

Produktionssubvention Huvudargumentet för tullar och importkvoter är att stödja de inhemska producenterna. Ett alternativt sätt att göra det är att ge inhemska producenter en subvention. Subventionen blir då en extra intäkt till de inhemska producenterna. I de flesta läroböcker analyserar man subventionen som en minskad kostnad och flyttar ner utbudskurvan. Tanken är att subventionen täcker en del av marginalkostnaderna så att de marginalkostnader som producenten bär är lägre. Jag tycker det är mycket enklare att hantera subventionen som en extra intäkt företaget, och flyttar därför upp prislinjen. Vi får ett producentpris, pris plus subvention, som är högre än konsumentpriset. Jag visar bägge sätten att göra analysen så kan ni själva välja.

Med en produktsubvention stiger producenternas intäkter till Pp (producentpriset) Men konsumentpriset är fortfarande lika med världsmarknadspriset P E U Producerad kvantitet ökar Men konsumtionen är oförändrad Importen minskar men den minskar inte lika mycket som med tull och kvot Pp PV PC 100 200 300 400 Q

Kost benefit analys av produktionsubvention Producenterna tjänar a (ökat producentöverskott) Staten förlorar a + b (kostnad för subventionen) P Konsumenterna påverkas ej E U Pp a b PV PC 100 200 300 400 Q

Med en produktsubvention sjunker den del av marginalkostnaderna som inte täcks av subventionen. Utbudskurvan skiftar ner. Men konsumentpriset är fortfarande lika med världsmarknadspriset P E Producerad kvantitet ökar U Men konsumtionen är oförändrad U’ Importen minskar men den minskar inte lika mycket som med tull och kvot PV PC Svårare att se PÖ och statens kostnad 100 200 300 400 Q

Produktionssubventionen ger lägre samhällsekonomiska kostnader eftersom konsumtionen inte snedvrids. Men istället för skatteintäkter får staten ökade utgifter. Ett argument för tullar är då att de skapar intäkter för staten. I många u-länder är tullarna t. o. m. den dominerande intäktskällan för staten. För dem är produktionssubventioner inget alternativ, om de inte inför/höjer inkomstskatter.

Handelspolitik i verkligheten – EUs jordbrukspolitik CAP common agricultural policy EU har liknande politik för de flesta olika grödor men vi tar spannmålsregleringarna som exempel: http: //www. jordbruksverket. se/amnesomraden/handel/jordbruksgrodor/eus marknadsregleringforolikajordbruksgrodor/eusmarknadsregleringforspann mal. 4. 67 e 843 d 911 ff 9 f 551 db 80002996. html (Källa till texten på nästa slide)

EU: s marknadsreglering för spannmål EU: s bestämmelser för reglering av spannmålsmarknaden innehåller: § gränskydd i form av tullar § importkvoter § exportbidrag § offentlig lagring § gårdsstöd. EU: s gränsskydd mot länder utanför EU består av fasta tullar. Tullarna kan vara antingen specifika och anges i euro per ton, eller värdetullar och anges i procent. Det finns också tullfria importkvoter och de produkter som har reducerad tull. Importkvoterna gäller vanligtvis för en bestämd kvantitet som man får importera tullfritt eller till reducerade tull. För att täcka skillnaden mellan EU: s prisnivå och världsmarknadspriserna, som vanligtvis ligger lägre, betalar EU ut exportbidrag för spannmål. Utbetalningar av exportbidrag har dock inte skett sedan 2006 för spannmål.

EU: s marknadsreglering för spannmål Offentlig lagring, som också kallas för intervention, innebär att staten köper upp spannmål och lagrar den i statliga lager. Att köpa upp spannmål är möjligt under en viss tid på året, i huvudsak mellan november och maj. Intervention sker i regel när spannmålspriset på marknaden i EU är lägre än det bestämda referenspriset som är 101, 31 euro per ton. 2003 genomförde EU en omfattande reform av den gemensamma jordbrukspolitiken genom att införa ett gårdsstöd. Reformen ersatte de kopplade produktionsstöden till både vegetabilie- och animalieproduktionen med frikopplade stöd. Gårdsstödet ges för i princip all mark, både åkermark och betesmark.

För närvarande år CAP inte så stora effekter eftersom världsmarknadspriset på spannmål är så pass högt. Tidigare hade vi ett lägre världsmarknadspris och då såg det ut ungefär som på följande slides… (Ni kommer inte behöva kunna analysera så här komplexa politiska åtgärder på tentan!)

EUs reglering av spannmålsmarknaden – hur skulle det se ut utan CAP? P U E Utan CAP skulle världsmarknadspriset varit högre kanske vid P’v P’V PV import P C Q

EUs reglering av spannmålsmarknaden - offentlig lagring P Pi E U EU bestämmer ett pris inom unionen, för att upprätthålla det måste EU köpa upp mellanskillnaden mellan utbud och efterfrågan PV Q

EUs reglering av spannmålsmarknaden - Tullar och exportsubventioner P E U Pi Tullar och exportsubventioner PV Tullarna kommer dock aldrig att betalas eftersom vi inte har någon import så de genererar inga intäkter Q

EUs reglering av spannmålsmarknaden - importkvoter P U E Offentlig lagring Pi import Tullar och exportsubventioner PV Men tar vi hänsyn till importkvoterna också så måste EU köpa in ännu mer spannmål till de offentliga lagren Q

EUs reglering av spannmålsmarknaden Export P U E Offentlig lagring Pi import Tullar och exportsubventioner PV Export EU måste exportera dels sitt eget överutbud men också den spannmål vi köpt från våra gynnade handelspartners. Q

EUs reglering av spannmålsmarknaden produktionssubventioner P Pi+S U E Offentlig lagring Pi import Bönderna får ett ytterligare inkomststöd genom jordbrukssubventionerna. Tullar och exportsubventioner PV Export Q

EUs reglering av spannmålsmarknaden EU är en stor ekonomi, hade CAP inte funnits hade världsmarknadspriset förmodligen varit större. P Pi+S U E Offentlig lagring Pi P’V PV import Tullar och exportsubventioner Export Q

Kost benefit analys av EUs spannmålsregleringar

EUs reglering av spannmålsmarknaden Producentöverskottet är större p. g. a. CAP P Pi+S U E Offentlig lagring Pi P’V PV import Tullar och exportsubventioner Export Q

EUs reglering av spannmålsmarknaden Skattebetalarna betalar exportstöd och produktionsstöd via EU budgeten P Pi+S U E Offentlig lagring Pi P’V PV import Tullar och exportsubventioner Export Q

EUs reglering av spannmålsmarknaden Konsumenterna drabbas av högre priser – minskat konsumentöverskott P Pi+S U E Offentlig lagring Pi P’V PV import Tullar och exportsubventioner Export Q

Om man istället enbart använt produktionssubventioner

Enbart produktionssubventioner P PV+S E U P’V Pi PV Q

Enbart produktionssubventioner Samma ökning av producentöverskottet P Pi+S E U P’V Pi PV Q

Enbart produktionssubventioner Även konsumentöverskottet ökar p. g. a. lägre priser P Pi+S E U P’V Pi PV Q

Enbart produktionssubventioner Samma ökning av producentöverskottet P Pi+S E U P’V Pi PV Q

Den svensk-danska mejerijätten Arla använder 160 miljoner kronor av EU: s exportstöd för att dumpa mjölkpriset i det västindiska landet Dominikanska republiken. Arla ägs av närmare 14 000 svenska och danska bönder och får nu kritik från de egna leden som uppmanar företaget att sluta med oetisk lågprisexport. - Jag vill inte att ett företag som jag anses vara delägare i ska bidra till att tredje världen inte kommer i gång, säger mjölkbonden Thomas Berglund till Sveriges Radios program Naturbruk. Han är med sina 400 kor på en gård utanför Hjo en av Sveriges största mjölkbönder. Dominikanska republiken är Arlas största exportmarknad för mjölkpulver dit företaget säljer 15 000 ton om året, eller för runt 640 miljoner kronor under 2001/2002. Bönder slås ut Prisdumpningen innebär att de dominikanska bönderna inte kan konkurrera. Enligt landets myndigheter har tusentals bönder slagits ut sedan i slutet av 1990 -talet. - Republiken har själv valt att lägga låga tullar på mejeriprodukter eftersom landet inte är självförsörjande på mjölk och vi startade exporten för 50 år sedan, innan EU-stöden fanns, säger Astrid Nielsen, informationschef vid Arlas huvudkontor i danska Århus till TT. Att bönder slås ut tror hon mer beror på otillräckliga kylsystem och undermåliga vägnät för transporter.

Livsmedelsekonomiska institutet (SLI) i Lund har regeringens uppdrag att göra analyser inom jordbruksområdet. - Felet ligger i EU: s exportstöd som tillåter den här sortens företeelse, att grejer prånglas ut till priser under produktionskostnad, säger SLI: s forskningsledare Ewa Rabinowicz till TT. Men när bidragen nu finns så är det naturligt att företagen använder dem, säger hon. I de reformer av jordbrukspolitiken som EU gjort under åren har exportstöden sänkts i olika steg. - Det har haft viss effekt och det är viktigt att fortsätta på den vägen för att så småningom helst helt ta bort exportsubventionerna. De är absurda och förbjudna inom andra näringar som verkstadsindustrin till exempel, säger Rabinowicz. Upphör inte Arla säger sig inte se någon anledning att upphöra med exporten. Styrelseordföranden Lars Lamberg säger till Naturbruk att ''om inte Arla exporterar så gör någon annan det i stället'' och Arlas främsta uppgift är att ''ge vinst till sina ägare, de svenska och danska mjölkbönderna''. På TT: s fråga om det är rätt att sätta vinst före etik svarar vice vd Åke Modig att Arla har ett särskilt etiskt program. - Vi försöker hålla en etisk linje i vad vi gör, det tror jag är oerhört viktigt. Sedan får man analysera enskilda fall, men ser vi att vi handlar direkt oetiskt så agerar vi självklart, säger Modig.

Andra typer av handelshinder: Värderingsprinciper i tullen: - Tulltjänstemän försöker öka tullkostnaderna på olika sätt. Köp svenskt kampanjer - Är det reklam eller handelshinder? - Kanske ett argument mot all form av reklam, Coca-Colas reklam kanske får oss att köpa mer Coca Cola än vi egentligen vill och därmed kanske den också ”stör” den fria marknaden. Statens egna inköp? - EU regler kring upphandling för att förhindra att andra eu länders företag missgynnas. Tekniska standarder, hälso- och säkerhetskrav Patent - Är inte monopol ett ingrepp i den fria marknaden? Kina kanske ökar vinsterna av frihandel med sina piratkopior.

Argument för importbegränsning, protektionism Patriotism - oftast tjänar ett land på frihandel Sysselsättning - frihandeln påverkar förmodligen inte total sysselsättning utan enbart vad vi jobbar med. Ojust konkurrens - Svenska tomatodlare kan inte konkurrera på lika villkor med spanska eftersom man inte behöver växthus i Spanien, därför bör de få subventionerad olja. - Ska vi verkligen odla tomater i Sverige om de kan odlas billigare och miljövänligare i Spanien? Merkantilism - Om vi maximerar importen och minimerar importen kommer vi att bli rika. - Man kan inte äta pengar, enda vettiga användningen av dem är att köpa saker dvs importera.

Argument för importbegränsning, protektionism Skatteintäkter - I många u-länder är tullarna en stor inkomstkälla för staten Inkomstfördelning - Finns kanske mindre kostsamma sätt att omfördela mellan olika grupper? Beredskapsskäl Skydda nya industrier – om privata företagare tror att de kommer bli lönsamma i framtiden bör de kunna driva företagen med förlust ett tag. - Men även när det kan finnas skäl att stödja nya branscher som man tror blir viktiga i framtiden är produktionssubventioner att föredra.

Miljöargument mot frihandel – globala föroreningar Sverige har lägre koldioxidskatt på industri, gruvnäring och jordbruk. Motivet är att om dessa branscher konkurreras ut av företag i andra länder kommer koldioxidutsläppen att öka där och vi får ingen sänkning av de globala utsläppen. Eftersom många länder resonerar på samma sätt ger det fär låg ambition i klimatpolitiken. Race to the bottom. Enligt min egen studie (Bohlin 2010) håller inte argumentet. Högre koldioxidskatt skulle leda till viss omlokalisering av produktion till andra länder och därmed viss ökning av utsläppen där men också effektivare tekniska lösningar och därför större reduktioner här. (Kostnaderna för miljöpolitiken är sällan den mest avgörande faktorn för var man lokaliserar sig. ) Ark Levinsson som citeras i Husted Melvin har fått liknande resultat Andra forskare har fått andra resultat.

Miljöargument mot frihandel – ekologiska fotavtryck Ett lands miljöbelastning kan mätas på två sätt. Antingen hur mycket vår produktion belastar miljön. Eller så tittar vi på vad vi konsumerar för något och mäter hur produktionen av de varorna belastade miljön på olika håll i världen. Den senare typen av beräkning brukar kallas för ekologiskt fotavtryck. I U-länderna är de ekologiska fotavtrycken små. Ekologiska fotavtryck 2010 Källa: Living planet report 2014 världsnaturfonden

Ekologiska fotavtryck 2010 Källa: Living planet report 2014 världsnaturfonden

Ekologiska fotavtryck 2008 Källa: Living planet report 2012 världsnaturfonden

Miljöargument mot frihandel – föroreningar med lokala effekter Rika länder kan utnyttja frihandel till att flytta smutsig produktion till fattiga länder. • Sverige har ett förbud Uranbrytning, istället kan vi importera den från andra länder som drabbas av miljöföroreningarna. • Bhopal katastrofen i Indien är ett exempel där ett multinationellt kemiföretag väljer att lokalisera sig där miljölagstiftningen är slapp. • Rika länder dumpar elektronikavfall i fattiga länder. Å andra sidan borde då frihandeln inte bara stimulera rika länder att skärpa sin miljölagstiftning utan även fattiga länder borde göra detsamma. Problemet kanske är bristande demokrati eller bristande kunskap i fattiga länder?