Frelsning 7 Qingdynastin Frn grundandet till Taipingupproret Introduktion

Föreläsning 7 Qing-dynastin - Från grundandet till Taipingupproret

Introduktion till perioden • Ming-dynastin kollapsar 1644 då uppror kulminerar i Li Zichengs intåg i Peking • Översvämningar och epidemier i tio prov. 1641 -42 • Chongzhen-kejsaren begår självmord i Jingshanparken • Den kinesiske generalen Wu Sangui släpper i detta skede in manchuerna och gör gemensam sak med dessa • Rebellarmén c: a 1 miljon. Qing+Wu Sanguis arméer: 250 000 man • Rebellerna drivs på flykt efter slag utanför Peking

Fortsatt introduktion • De nordliga arméerna fortsätter söderut • 1662: De sista Ming-lojalisterna besegras • 1673 -1681: Han-kinesiska generaler som samarbetat med manchuerna gör uppror • Motståndsnäste på Taiwan slås ned 1683 • 1683 -1796: Pax Sinica

Det universella imperiet • Ursprunglig frågeställning ”Minoritet i ett hav av kineser” - Manchuerna endast 2 -3% av Kinas befolkning. Hur var detta möjligt? • Men manchuerna hade en fot i båda kulturerna • Formel för samexistens: Delaktighet • Det universella imperiet omfattar alltså alla grupper i regionen: han-kineser, manchuer och mongoler i förvaltningen • Viktiga dokument och texter på monument finns på kinesiska, manchuriska, mongoliska och tibetanska

Bilder av den manchuriske kejsaren • För han-kineserna framställdes kejsaren som bildad konfucian (genom deltagande i konf. Riter; kejserligt stöd till litterära projekt; stöd till akademier; examineringssystemet) • För mongolerna: beskyddare av lamaistisk buddhism och företrädare för stäppfolken (titlar, ämbeten, handel) • För manchuerna: oförstörd manchu. Regelbundna resor till Manchuriet i ny dager (jakt, ridsport)

Kangxi-kejsaren - som konfucian

Qianlong-kejsaren på jakttur

Yongzheng-kejsaren som mongolisk aristokrat

Yongzheng-kejsaren som daoist

Qianlong-kejsaren

Andra faktorer bakom den manchuriska framgången • På lokal nivå: Liten eller ingen skillnad (endast frisyren!). Nästan bara han-kineser i lokal förvaltning (länsnivå) • Grödor från Amerika: sötpotatis, majs och jordnötter

Vägen till Pax Sinica (1683) - Arvet efter Nurhaci • Manchuerna: i nuvarande Heilongjiang och Jilin. Jordbruk, jakt och boskapsskötsel. Ginseng! Ättlingar till jürchen-folket • Delar av regionen under militär förvaltning • Nurhaci (1559 -1626) enar stammar/hämnas fadern i början av 1600 -talet • 1616: (Yngre) Jin utropas. Fientlig inställning till kineser.

Vägen till Pax Sinica II • 1615: Fanorna. Fyra växer till åtta (Gul, vit, blå, röd, (röd)kantad gul etc) • 1619: Regelrätta strider med Ming-styrkor inleds • Förbund med mongoliska stammar • Inspirerat av mongolerna: 300 hushåll - ett kompani; 5 kompanier - en bataljon; 10 bataljoner - en fana. Manchuer, kineser mongoler • Om varje hushåll bidrog med en krigare kunde en fana omfatta 15 000 man

Policyskiftet 1626 • Sonen Hong Taiji tar över efter Nurhacis död 1626 • Ny politik: sinifiering • Tar avstånd ifrån massavrättningarna som Nurhaci beordrat efter kinesernas uppror 1623

Sinifieringen under Hong Taiji • Igångsätter examinationer för rekrytering av personal bland kineser • 1631 Inrättar sex ministerier (som i Kina) för södra delen. Den norra delen under fanorna. • 1631 Första helkinesiska fanan blir verklighet efter att stor kinesisk befästning kapitulerat med 11 000 man • 1636: Dynastinamnet ändras till Qing (ren/klar) • 1642: åtta helkinesiska fanor. Inte längre manchuer vs kineser

Vändningen under Dorgon (d. 1650)

Kangxi-perioden • 1662 -1722: Försoningspolitik gentemot den hankinesiska eliten • Samtal mellan kejsaren och företrädare för hankinesisk elit om hur Qing-dynastin ska kunna vara behjälplig i sammanställningen av Ming-dynastins historia • Resulterar i Boxue Hongru 博学鸿儒 1679 • Fler projekt som engagerar: Kangxi Zidian; Gujin tushu jicheng; sammanställningar av kom. Till klassikerna

Dorgons förmyndarregering • Shunzhi-kejsaren (1644 -1661) endast sex år gammal då maktskiftet sker. • Farbrodern Dorgon blir den dominerande parten i förmyndarregeringen • Återgång till samma politik som under Nurhaci • T ex Hår- och klädediktet 1645 • Massakern i Yangzhou 1645

De upplysta despoterna • Kangxi-perioden 康熙: 1662 -1722. Kangxikejsaren regerar på egen hand från 1669 • Yongzheng-perioden雍正: 1723 -1735 • Qianlong-perioden乾隆: 1736 -1796

Ming-lojalister • Ämbetsmän tveksamma till att tjänstgöra i den nya förvaltningen • Lojaliteteten låg traditionellt hos den dynasti där man avlagt examina eller verkat som ämbetsman • En del lärda valde att leva som munkar i en klosterorden, eller som lärare vid en av de många privata akademier som fanns i landet • Om personen var ekonomiskt oberoende kunde han ägna sig åt ett projekt. Vanliga projekt var sen Ming - hur kunde detta ske?

Yongzheng-perioden • Samhällsklimatet hårdnar något • Kamp mot korruption som börjat bli vanlig under senare delen av Kangxi-perioden • Traditionen med informella brev till kejsaren från ämbetsmännen i provinserna institutionaliseras under Yongzhengperioden

Administrationen • I stort sett som under Ming: • Kejsare; kansli (Neige); Liubu; Lokalförvaltningen: Generalguvernör; provinsguvernör (provinsnivå); prefekt (flera län/städer); länschefen med sin personliga lilla stab; lokala kanslistaben (på länsnivå); baojiasystemet (på lägsta nivån: by/stadsdel) • Under Yongzheng-perioden tillkommer Junjichu mellan kejsare och kansli (informella möten; handplockad personal)

Qianlong-perioden 1736 -1796 • Mycket tyder på att Qianlong-kejsaren försökte nå en syntes mellan Kangxis generösa hållning och Yongzhengs stramhet • Många ser Qianlong-perioden som Qing-dynastins höjdpunkt • Det fanns inte mycket spänningar kvar mellan manchuer och han-elit

Att notera under perioden • Befolkningsökning: 1625: 150 miljoner; 1680: 120 miljoner; 1741: 143 miljoner; 1762: 200 miljoner; 1851: 432 miljoner • Social oro under senare delen av Qianlongperioden: ”Själatjuvarna” 1768; Wang Lunupproret 1774; : antalet fall av ”totalcensur” växer; rättsprocesser om jord inom klaner vanligare • Vita Lotus-sällskapets uppror 1796 -1803 inte en överraskning. Slutet på Pax Sinica

Handel • Kina exporterade i stort sett samma varor som tidigare under Ming - främst siden och porslin • Men från och med 1600 -talet började man i stor skala att också exportera te från odlingarna i Fujian och Zhejiang • Positiv handelsbalans gentemot Europa, som uppfattade det hela som att Kina inte var villigt att importera • Men man importerade det man hade bäst användning för - mängder av silver.

Opium • En produkt fann dock sin väg in på den kinesiska markanden - opium, en drog som sedan en tid tillbaka varit känd i Kina och främst använts för medicinskt bruk. • Det var importen av opium som under 1820 talet och framåt som i mycket stor utsträckning bidrog till att Kina fick en negativ handelsbalans: • Mer silver strömmade ut ur landet än vad som kom in, trots att Kinas export ständigt ökat i volym.

Opiumhandelns utveckling • • • 1729: 200 lådor 1731: Förbud mot import av opium 1790: 400 lådor 1817 -19: 4228 i snitt 1821: 5959 1823: 9035 1830 19956 1836: omkring 30 000 1838: minst 40 000

Triangelhandeln • Ostindiska kompaniets opiumhandel ”med” Kina börjar utvecklas mer systematiskt från 1816 då den utvecklades till en triangelhandel mellan Storbritanien, Indien och Kina …

Hur det gick till … • Från Storbritannien exporterade varor som såldes i Indien (textilier bland annat). • Man köpte upp opiumskördar på landområden som kontrollerades av kompaniet. • Detta opium exporterades sedan, via mellanhänder till Kanton där det såldes för mellan tusen och två tusen mexikanska dollars per kista (65 kg) (efter 1838 mellan 700 -1000 dollar). • Delar av förtjänsten gick sedan till inköp av kinesiskt te, som fraktades och såldes till god förtjänst i Storbritanien.

Kinas reaktion • I Kina växte det fram två olika uppfattningar om hur problemet borde angripas. • En sida propagerade för att man borde tillåta handeln, men att då beskatta opiumet hårt. • Den andra sidan propagerade för en hårdare linje - att genom handling, och inte bara protester, visa att man inte längre tolererade smugglingen. Det blev den hårda linjen som till slut vann gehör hos kejsaren.

Lin Zexu 林则徐 • En ämbetsman vid namn Lin Zexu (numera nationalhjälte i Folkrepubliken Kina) sändes 1839 till Kanton med uppdraget att stoppa opiumhandeln. • Han beslagtog 20 000 lådor med opium och sände iväg engelsmännen. • Engelsmännen genomförde då ett antal anfall i Pärlflodsdeltat och längs den kinesiska kusten upp till Zhejiang.

Kriget 鸦片战争 • Situationen allvarlig 1841 då brittiska förstärkningar anlände till Kina. • När britterna attackerat kinesiska ställningar vid Pärlfloden, Xiamen (i Fujian) och Ningbo (i Zhejiang) och dessutom hotade både Nanjing och Hangzhou så började man förhandla. • Förhandlingarna mynnade ut i Nanjingfördraget 1842

Fördraget 南京条� • Det blev det första i en serie ojämlika fördrag som Kina påtvingades: • I Nanjing-fördraget stipulerades bland annat att: • 1) Kina skulle betala 21 miljoner silverdollar i skadestånd och ersättning för beslagtaget opium; • 2) Kanton, Xiamen, Fuzhou, Ningbo och Shanghai skulle öppnas för engelsmännen; • 3) ön Hongkong skulle tillfalla Storbritannien.

Konsekvenserna • Två tredjedelar av handeln flyttades snart över till det mer attraktiva Shanghai. Detta fick förödande konsekvenser för de kantoneser som blivit beroende av handeln via Kanton • Kopparns värde i förhållande till silver sjunker ännu snabbare: • • 1820: en liang (36 gr. ) 1000 kopparmynt 1827: -1300 -1838: -1600 -1845: -2200 +

Bakgrunden till Taiping-upproret • Detta fick oerhörda konsekvenser för den fattigare delen av befolkningen vars inkomster kom i koppar och vars skatter kalkylerades i silver • Desperationen som Nanjing-fördraget medförde ledde indirekt till ett av de blodigaste upproren i Kinas historia nio år senare: Taiping-upproret 1851 -1864: (20 -30 miljoner döda).

Hong Xiuquan och Taiping-upproret (1851 -1864) Hakka från Kanton, f. 1814 Examensförsök på shengyuan-nivå år 1830, 1836, 1837, och 1843 1837 - Får syner där han uppmanas av en äldre man att driva ut demonerna ur landet. Möter ”brodern”. Sätter 1843 detta i samband med en kristen skrift som han fick 1836. Ser sig som Jesus yngre bror. Lär sig mer om kristendomen av Issachar Jacox Roberts. Börjar predika.

Flytten till Guangxi • 1843 -44 Bränner konfucianska och buddhistiska böcker och statyer • Blir avskedad från skolan där han arbetar • Flyttar till Guangxi med anhängare • Bildar ”Gudsdyrkarna” • Många anhängare bland ”utslagna” • Anti-Qing inom några år • Första större striderna 1850 • Taiping Tianguo utropas 1851

Färden norrut • 20 000 anhängare 1850 växer till c: a 500 t. år 1853 då Nanjing intas av rebellerna • 40 000 manchuer massakreras • Rörelsen tappar farten efter 1853 -54 då man når Tianjin i ett försök att inta Peking • När Nanjing intas av kejserliga styrkor år 1864 har 20 -30 miljoner människor mist livet i Kina • Qing-dynastin drabbas av fler katastrofer innan dynastin faller i revolutionen 1911