Frelsning 4 Stabiliseringspolitik Denna frelsning baseras p kapitel

Föreläsning 4 Stabiliseringspolitik Denna föreläsning baseras på kapitel 5, 6 och 7 i ”Stabiliseringspolitik i små öppna ekonomier”.

Intern balans Ett mål med stabiliseringspolitiken är att minska konjunktursvängningarna Figur 4. 1 Arbetslöshet i Sverige

Konjunktursvängningar orsakas i första hand av variationer i efterfrågan. Det stabiliseringspolitiska åtgärderna försöker därför påverka efterfrågan i ekonomin. I lågkonjunkturer är det bra att bedriva expansiv politik som ökar efterfrågan. I högkonjunkturen är det bra ett bedriva åtstramande politik som minskar efterfrågan. Eller vi kan uttrycka det som att vi använder stabiliseringspolitik för att motverka efterfrågechocker.

Extern balans Ett annat mål med stabiliseringspolitiken är att hålla bytesbalansens saldo på en rimlig nivå. Om landet är skuldsatt krävs det överskott i bytesbalansen för att betala tillbaka utlandslånen. Om landet har stora tillgångar utomlands kan man unna sig underskott ett tag. Eftersom målet om extern balans handlar om uppbyggnad av skuldsättning är det i någon mån mer långsiktigt. Men om man bygger upp stora skulder mot andra länder kan det utlösa drastiska krisförlopp.

Effekter av ökad privat konsumtion

Effekter av ökad privat konsumtion

Effekter av ökad privat konsumtion

Effekter av ökad privat konsumtion

Effekter av ökad privat konsumtion + 109 - 55 - 10 + 18 + 21 + 13 - 27

Inflationen är över riksbankens inflationsmål.

För att få ner inflationen behöver vi en åtstramande åtgärd som minskar efterfrågan. Låt oss först prova en åtstramande finanspolitik.

När hushållen ökade sin konsumtion behöver de låna mer pengar, efterfrågan på krediter pressar upp räntan, vilket ökar efterfrågan på valutan och apprecierar växelkursen. När staten minskar sin konsumtion behöver de låna mindre pengar en minskad efterfrågan på krediter gör att räntan sjunker igen. Det blir mindre attraktivt att spara inom landet, efterfrågan på valutan sjunker och växelkursen deprecierar.

Effekter av en finanspolitisk åtstramning -7 + 44 - 80 +8 - 15 - 21 + 70 + 22

Man kan också uppnå en åtstramande finanspolitik genom att höja skatten.

Man kan också uppnå en åtstramande finanspolitik genom att höja skatten. Denna storlek på skatten valde jag för att få exakt samma ökning av det offentliga sparandet som vi hade tidigare när vi ökade G.

- 56 + 28 +5 -9 - 13

Man kan också uppnå en åtstramande finanspolitik genom att höja skatten. + 14 Ökad export och minskad import ökar nettoexporten.

Men vi kan också använda en åtstramande penningpolitik. Vi minskar penningmängden vilket leder till en högre ränta.

-7 - 25 -2 -4 - 21

- 11 +1

Offentlig intervention på valutamarknaden Fast växelkurs med valutaregleringar På en helt reglerad valutamarknad måste man ha tillstånd av regeringen för att få växla pengar till de officiella växelkursen. Genom att valutamarknaden är reglerad kan man förhindra stora kapitalrörelser mellan länder om den fasta växelkursen inte är konsistent med räntepariteten. Därmed är räntepariteten inte alltid uppfylld vid denna typ av reglering. Men eftersom alla som vill växla pengar inte får tillstånd till det brukar det ofta uppstå svara marknader med en annan växelkurs. Denna typ av valutareglering var vanlig på 60 och 70 talen.

Offentlig intervention på valutamarknaden Fast växelkurs utan valutaregleringar En svagare interaktion på valutamarknaden är fast växelkurs utan valutareglering. Riksbanken lovar att alltid växla pengar till en viss kurs, men vem som helt får växla pengar med vem den vill. För att försvara den fasta växelkursen måste riksbanken köpa den inhemska valutan om efterfrågan är för låg, och sälja den inhemska valutan om efterfrågan är för hög. När riksbanken stödköper den inhemska valutan säljer man utländsk valuta från sin valutareserv. Om efterfrågan på den inhemska valutan är för låg under en lång tidsperiod finns det risk att riskbankens valutareserv tar slut. Ett exempel på ett land med fast växelkurs är Danmark som har en fast växelkurs mot Euron.

Antag att utbudet av danska kronor ökar. Danmarks riksbank måste köpa danska kronor för att behålla kronkursen, riksbankens valutareserv minskar eftersom de säljer utländsk valuta när de köper danska kronor. €/DEK 3 2 1 DEK

Offentlig intervention på valutamarknaden Flytande växelkurs Vid flytande växelkurs har vi ingen offentlig intervention alls på valutamarknaden. Vem som helst får växla hur mycket pengar som helst till den kurs de kommer överens om och riksbanken försöker inte påverka växelkursen genom att köpa och sälja valuta. Det finns också mellanformer mellan fast och flytande växelkurs, Exempelvis kan man låta valutan flyta mellan en högsta och en lägsta nivå. Riksbanken går in och stödköper om värdet på valutan sjunker för mycket (eller säljer om värdet stiger för mycket).

FIGURE 13 -2 (2 of 2) Exchange Rate Behavior: Selected Developed Countries, 1996– 2010 (continued) This figure shows exchange rates of three currencies against the euro. The euro rates begin in 1999 when the currency was introduced. The yen, pound, and Canadian dollar all float against the U. S. dollar. The pound and yen float against the euro. The Danish krone is fixed against the euro. The vertical scale ranges by a factor of 2 on all charts.

Effekter av ökad privat konsumtion vid fast växelkurs.

För att växelkursen ska hållas vid 1 måste räntan hållas vid 2, 8 % Räntan måste vara på samma nivå som i omvärlden om det inte finns några förväntningar om appreciering eller depreciering.

För att växelkursen ska kunna hållas fast måste räntan vara oförändrad.

+ 135 + 31 + 104 + 52 - 31 Investeringar är oförändrade eftersom räntan inte ändras. Exporten är oförändrad eftersom växelkursen inte ändras. Konsumtionen ökar mer än initial ökning pga ökad nationalinkomst. Importen ökar p. g. a. ökade inkomster, nr vi konsumerar mer kommer en del av det att vara importerade produkter.

Vid fast växelkurs kan riksbanken inte bedriva någon oberoende penningpolitik, de tvingas anpassa penningmängden så att växelkursen hålls vid den fastställda kursen. Enda möjligheten blir då att använda finanspolitik, här väljer vi minskad offentlig konsumtion.

För att växelkursen ska hållas vid 1 måste räntan hållas vid 2, 8 % Räntan måste vara på samma nivå som i omvärlden om det inte finns några förväntningar om appreciering eller depreciering.

- 28 - 80 -25 - 83 38 + 25 Investeringar är oförändrade eftersom räntan inte ändras. Exporten är oförändrad eftersom växelkursen inte ändras. Konsumtionen minskar p. g. a. minskad nationalinkomst. Importen minskar p. g. a. lägre inkomster.

Trilemmat Om man har fast växelkurs och fria kapitalrörelser med omvärlden kan man inte bedriva en oberoende penningpolitik. Vill man kunna bedriva en oberoende penningpolitik måsta man antingen ha en flytande växelkurs eller reglera valutamarknaden. Man kan enbart välja två av följande tre alternativ § Avreglerade valutamarknader § Oberoende penningpolitik § Fast växelkurs

Varje Land, valutaområde, måste välja en sida i triangeln och tvingas då välja bort motstående hörn. Trilemmat Fast växelkurs Danmark Avreglerad valutamarknad Kina USA, Sverige, Euro-området Oberoende penningpolitik

J kurve effekten Tidsdynamiken för en depreciering/devalverings påverkan på bytesbalansen. Under flytande växelkurs är växelkursförändringarna små och gradvisa och det kan vara svårt att se deras effekt på bytesbalansen. Under fasta växelkurser förändras växelkursen enbart i samband med devalveringar och revalveringar men då är förändringen i stället tor och plötslig. På följande slides ska vi analysera effekten på bytesbalansen från en engångsförändring av växelkursen. Vi antar att importkontrakt skrivs i utländsk valuta och exportkontrakt i inhemsk valuta.

APPLICATION The Trade Balance and the Real Exchange Rate Barriers to Expenditure Switching: Pass-Through and the J Curve FIGURE 18 -5 (1 of 2) J-kurvan Den övre blå kurvan visar utvecklingen av växelkursen. Här ska vi analysera effekten av en depreciering. Växelkursen är noterad som inhemsk valuta per utländsk valuta så en depreciering, värdeminskning blir ett skift uppåt.

APPLICATION The Trade Balance and the Real Exchange Rate Barriers to Expenditure Switching: Pass-Through and the J Curve FIGURE 18 -5 (1 of 2) J-kurvan (forts) Eftersom orders för exportvaror ofta läggs en tid i förväg tar det ett tag innan en depreciering leder till att exporten ökar.

APPLICATION The Trade Balance and the Real Exchange Rate Barriers to Expenditure Switching: Pass-Through and the J Curve FIGURE 18 -5 (2 of 2) J-kurvan (forts) Eftersom orders för import ofta läggs en tid i förväg blir den initiala effekten av en depreciering att värdet av importen uttryckt i den inhemska valutan ökar på grund av högre priser. Efter ett tag leder de högre importpriserna konsumenterna köper inhemska varor istället. Importföretagen lägger färre/mindre orders på importvaror, importen faller.

APPLICATION The Trade Balance and the Real Exchange Rate Barriers to Expenditure Switching: Pass-Through and the J Curve FIGURE 18 -5 (2 of 2) J-kurvan (forts) Det innebär att nettoexporten TB = EX − IM till en början faller pga av dyrare import och konstant export. Först efter ett tag ökar den när importen minskar och exporten ökar.

Marshall Lerner villkoren. Antag att växelkursen deprecierar med 10%. Hur påverkas bytesbalansen om: Exportens egenpriselasticitet = 0 Importens egenpriselasticitet =1 Exporterad kvantitet ökar med 0 % Importerad kvantitet minskar med 10 % Importpriserna ökar med 10 % Exporten ökar med 0 % Importen ökar med 0 % Nettoexporten oförändrad.

Marshall Lerner villkoren. Antag att växelkursen deprecierar med 10%. Hur påverkas bytesbalansen om: Exportens egenpriselasticitet = 0, 5 Importens egenpriselasticitet = 0, 5 Exporterad kvantitet ökar med 5 % Importerad kvantitet minskar med 5 % Importpriserna ökar med 10 % Exporten ökar med 5 % Importen ökar med 5 % Nettoexporten oförändrad.

Marshall Lerner villkoren. Antag att växelkursen deprecierar med 10%. Hur påverkas bytesbalansen om: Exportens egenpriselasticitet = 0, 5 Importens egenpriselasticitet = 0, 75 Exporterad kvantitet ökar med 5 % Importerad kvantitet minskar med 7, 5 % Importpriserna ökar med 10 % Exporten ökar med 5 % Importen ökar med 2, 5 % Nettoexporten ökar med 2, 5 %

Marshall Lerner villkoren. Antag att växelkursen deprecierar med 10%. Hur påverkas bytesbalansen om: Exportens egenpriselasticitet = 0, 75 Importens egenpriselasticitet = 0, 5 Exporterad kvantitet ökar med 7, 5 % Importerad kvantitet minskar med 5 % Importpriserna ökar med 10 % Exporten ökar med 7, 5 % Importen ökar med 5 % Nettoexporten ökar med 2, 5.

Marshall Lerner villkoren. Antag att växelkursen deprecierar med 10%. Hur påverkas bytesbalansen om: Exportens egenpriselasticitet = 0, 25 Importens egenpriselasticitet = 0, 5 Exporterad kvantitet ökar med 2, 5 % Importerad kvantitet minskar med 5 % Importpriserna ökar med 10 % Exporten ökar med 2, 5 % Importen ökar med 5 % Nettoexporten minskar med 2, 5.

Marshall Lerner villkoren. Om summan av importens och exportens egenpriselasticitet är större än 1 leder en depreciering till att nettoexporten ökar. (Givet att faktorinkomster och transfereringar är oförändrade ger det att även bytesbalansens ökar) Om summan av importens och exportens egenpriselasticitet är lika med 1 leder en depreciering till att nettoexporten är oförändrad. Om summan av importens och exportens egenpriselasticitet är mindre än 1 leder en depreciering till att nettoexporten minskar. (Givet att faktorinkomster och transfereringar är oförändrade ger det att även bytesbalansens minskar)

Vad är realistiska värden på dessa elasticiteter? På riktigt kort sikt är de förmodligen noll eftersom kontrakten redan är skrivna. På någon månads tid är exportelasticiteten förmodligen större än noll men ändå ganska liten. Många utländska företag har ännu inte hittat någon ny leverantör att köpa ifrån. På lång sikt är exportelasticiteten förmodligen ganska stor. Om vi har högre priser än andra länder får vi svårt att sälja något. På någon månads tid är importelasticiteten förmodligen större än noll men ändå ganska liten. Inhemska företag har ännu inte fått igång produktion som kan ersätta importen. På lång sikt är importelasticiteten förmodligen ganska stor. Om importen blir dyrare försöker vi starta upp en egen produktion.

Penningpolitikens laggar J-kurve-hypotesen anger att effekten på bytesbalansen av en depreciering kan vara negativ. Det är dock enbart på riktigt kort sikt i länder där importpriser noteras i utländsk valuta. På lite längre sikt är den positiv precis som vi antagit i IS-LM-IRP-modellen. Men den kommer att slå igenom först ut först efter 1 till 2 år p. g. a. att det tar tid innan importörer lägger hittar nya leverantörer efter en depreciering. Långsiktiga elasticiteter är större än kortsiktiga. Så penningpolitikens effekt på exporten kommer först efter en tids fördröjning. Även effekten på investeringar har en viss fördröjning eftersom det tar viss tid från det att företagsledningen beslutar att bygga en ny fabrik till dess att bygget startar. Därför räknar riksbanken med att en förändring av reporäntan påverkar efterfrågan först efter 1 till 2 år. Riksbankens beslut kan därför inte baseras på inflationen just nu utan på prognoser om vad inflationen kommer att vara om 2 år.

Finanspolitikens lagg I höst kommer riksdagen att besluta om en budget för 2015 som kommer att ange statens konsumtion och vilka skattesatser som kommer att gälla under 2015. Så redan i år måste man besluta om finanspolitiken nästa år ska vara expansiv eller åtstramande. Därför måste finanspolitiken baseras på prognoser om hur konjunkturläget kommer att vara om ett år.