FRELSNING 2 SPRK ONTOLOGI 611 2019 IDAG Pstende

FÖRELÄSNING 2: SPRÅK & ONTOLOGI 6/11 2019

IDAG… Påstående att värdera: Metafysiken är omöjlig eftersom dess frågor är antingen pragmatiska (alltså: inte metafysiska), interna (och därmed triviala), eller externa (och därmed meningslösa/obesvarbara).

METAFYSISKA FRÅGOR ÄR ANTINGEN TRIVIALA ELLER MENINGSLÖSA Carnaps ”tvåstegsraket”: 1. “The Elimination of Metaphysics through Logical Analysis of Language” (1932): ett stort antal av de påståenden som s. k. “metafysiker” producerar (eller har producerat) är meningslösa eftersom de är på ett eller annat sätt (syntaktiskt eller semantiskt, eller både och) tillkonstrade, och därmed overifierbara (Heidegger: “Das Nicht Selbst Nichtet”). 2. ”Empiricism, Semantics, and Ontology” (1950): ALLA metafysiska påståenden är meningslösa (alltså även de som inte involverar några språkliga konstigheter och som därför – i åtminstone EN mening – är verifierbara).

CARNAP OM VARFÖR METAFYSISKA PÅSTÅENDEN ÄR MENINGSLÖSA… Intern fråga Extern fråga Pragmatisk fråga ”Trivialt” (ej metafysiskt) svar Omöjlig att besvara Substantiellt (ej metafysiskt) svar, men handlar inte om existens längre + saknar (också) sanningsvärde. FINNS X? I: Givet teori/språk T – finns x? E: Är saker och ting så som det enligt den teori/språk som påstår att x finns hävdar? P: Är det fördelaktigt/praktiskt att tala ett språk enligt vilket x finns?

CARNAP & VERIFIKATIONISMEN Tes: ett påståendes mening = dess verifikationsmetod Vad betyder S? Under vilka omständigheter är S sant, under vilka omständigheter är det falskt? Hur verifierar vi S? Ett begrepps-schema/språkspel: en uppsättning termer, grammatiska regler, samt regler för de ingående påståendenas verifikation. Tes: Det finns två sorters verifikation = syntetisk och analytisk. <Bordet är blått> - verifieras empiriskt, medelst t ex observation. <2+2=4> - verifieras analytiskt, med hänvisning till logikens eller, som här, aritmetikens lagar.

EXEMPEL: FINNS TALET 2? Internt… Enligt det begreppsliga ramverk/den teori A utgör, så finns talet 2. Enligt det ramverk B utgör så finns inte talet 2. I det ramverk C utgör görs inga utsagor om talet 2 – eller utsagor från vilka utsagor om talet två kan härledas. A B C Talet 2 finns inte Ingen åsikt om talet 2 Externt… Är den av oss oberoende verklighet som både A, B, och C menar sig beskriva så som A säger att den är, eller är den så som B säger att den är, eller är den så som C säger att den är? Pragmatiskt… Vilket sätt att tala om/begreppsliggöra verkligheten är mest praktiskt?

MED CARNAPS EGNA ORD… An alleged statement of the reality of [a] system of entities is a pseudo-statement without cognitive content. To be sure, we have to face at this point an important question, but it is a practical, not a theoretical question; it is a question of whether or not to accept the new linguistic forms. The acceptance cannot be judged as being either true or false because it is not an assertion. It can only be judged as being more or less expedient, fruitful, conducive to the aim for which the language is intended. Carnap, “Empiricism, Semantics, and Ontology” (1950: 214)

SAMMANFATTNINGSVIS… • Metafysiska frågor är antingen interna, externa, eller pragmatiska • De är förmodligen menade som externa – men externa frågor är meningslösa • Om de är interna är de triviala TRIVIALITET: Jfr <Det finns två personer i bussen> <2 + 2 = 4> <Talet 2 existerar>

QUINE: INTE SÅ TRIVIALT TROTS ALLT… Pegasus finns! Pegasus finns inte!

PEGASUS VARA ELLER ICKE-VARA PROBLEM: Hur förnekar jag existensen av ngt X utan att samtidigt anta att X existerar? <Pegasus finns inte> <Det finns något – Pegasus – sådant att det har egenskapen att inte finnas> (Dåliga lösningar: Mentala entiteter/Oaktualiserade möjligheter) ”The notion that Pegasus must be, because it would otherwise be nonsense to say even that Pegasus is not, has been seen to lead Mc. X [and Wyman] into an elementary confusion. ”

LÖSNING: PARAFRASERING Russells teori om bestämda beskrivningar: <Den nuvarande kungen av Frankrike är skallig> <Någon är kung av Frankrike och är skallig> <((!x)(x. KF & x. S))> <Pegasus existerar inte> <Det finns ingenting som är en flygande häst/det finns ingenting som Pegasizes> < ( x)x. P> ”We need no longer labor under the delusion that the meaningfulness of a statement containing a singular term presupposes an entity named by the term. A singular term need not name to be significant. ” NOTERA DOCK: Hur parafraser ska/kan se ut är INTE en trivial fråga. (exempel: ”some species are cross-fertile”) OBS! se upp för metafysisk fördomsfullhet!

METAFYSIK (ONTOLOGI) ENLIGT QUINE 1. 2. Identifiera den “bästa” teorin (fysiken enligt Quine). Identifiera den kanoniska logiken (första ordningens predikatlogik enligt Quine). 3. Översätt den bästa teorin till den kanoniska logiken (Quine tillåter parafras här). 4. Bestäm (därmed) vad vi behöver kvantifiera över för att dessa översättningar ska vara sanna. 5. Läs av din ontologi (dina ontologiska “commitments”) från de element du finner i denna domän. ______ RESULTAT: ? To be is to be the value of a variable

VARFÖR QUINE SOM BÄST RÄDDAR ”METAFYSIKEN” INTE METAFYSIKEN… Our acceptance of an ontology is, I think, similar in principle to our acceptance of a scientific theory, say a system of physics: we adopt, at least insofar as we are reasonable, the simplest conceptual scheme into which the disordered fragments of raw experience can be fitted and arranged. “On What There Is” (1948: 16) Även om vi, givet Quines motto, relativt enkelt (? ) kan avgöra huruvida x finns eller ej givet en viss teori, tycks den externa frågan rörande x: s existens fortfarande ha lämnats obesvarad. Quine visar med andra ord att interna frågor inte med nödvändighet är triviala (eller åtminstone att de inte nödvändigtvis är ’ofilosofiska’) – inte att externa frågor inte är omöjliga/meningslösa.

ETT VIKTIGT ANTAGANDE: NEO-QUINE TILL METAFYSIKENS FÖRSVAR… Det finns objektiva (? ) skäl att tro att en teori är bättre/sannare/att föredra framför alla andra! Dra ut de ontologiska konsekvenserna från denna teori med hjälp av den Quineanska metoden. Den lista på ”grejer” som blir resultatet = vad som finns i objektiv mening. SÅ: En Quineansk analys av vår bästa teori = ger svar på BÅDE den interna och den externa frågan. Klassisk metafysik räddas trots allt! A B C Talet 2 finns inte Talet 2 finns Ingen åsikt om talet 2 2

SIDER TILL FÖRSVAR FÖR DENNA UPPFATTNING… Ontological realism meshes with the Quinean methodology for ontology; ontological deflationism does not. Quine says to believe in the ontology of one’s ”best” theory, where one of the determinants of bestness is ”simplicity”. But as we have seen, simplicity is cheap if one is free to choose any vocabulary one likes … The moral is that … simplicity is a sensible goal only for theories with a joint-carving vocabulary. Thus, simplicity is a good guide to ontology only if ontological language carves at the joints. Sider, 2011, Writing the Book of the World

BÄST IS A BEAST… … whatever the world is like there can be no uniquely best ontological language to describe it. One should not detect in this claim even a hint of an anti-realist view that what exists in the world somehow depends on language. E. Hirsch, Quantifier Variance and Realism, OUP. …och även om ontologese det fanns. Identifiera det vi kunna inte.

SAMMANFATTNINGSVIS… CARNAP Vi kan bara besvara (interna) frågor om våra teorier/vårt språk samt (externa) pragmatiska frågor om vilken teori som är mest användbar för oss/för ett visst syfte, INTE (externa) frågor om vilken teori/vilket språk som ”korrekt” avbildar en av oss oberoende verklighet. Interna frågor besvarar vi för övrigt inte metafysiskt, utan antingen empiriskt eller begreppsanalytiskt. Metafysiska frågor, om vi förstår dem som interna, är triviala frågor med triviala svar. --QUINE Jag håller i stort sett med, MEN, att besvara (interna) frågor om våra teorier/vårt språk är INTE trivialt. Neo-QUINE Jag håller INTE med. Genom att besvara frågor om vad vi i vår bästa teori/vårt bästa språk förutsätter besvarar vi BÅDE interna OCH externa frågor. Det som finns enligt vår bästa teori är det som finns (punkt). Orsak: det finns en teori/ett språk som ”korrekt” avbildar en av oss oberoende verklighet. Neo-CARNAP Jag håller INTE med. Det finns inget ”bästa” språk – alternativt – även om det gör det så är även detta språk oinformativt/oidentifierbart.

…OCH DEBATTEN MELLAN NEO-CARNAPIANER & NEOQUINEANER FORTSÄTTER

IMORGON…