Frebyggande och frmjande ungdomsarbete Torbjrn Forkby Docent i
Förebyggande och främjande ungdomsarbete Torbjörn Forkby, Docent i socialt arbete Fo. U i Väst/GR Göteborgs univeristet www. grkom. se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Bild: Pia Schmidtbauer
Fo. U - ”o”-balanserade verksamheter § Ø Ø Ø Kunskapande genom byggande spridande stödjande Några exempel: 1. KID – nätverk för kunskapsutveckling 2. Främjande pedagogik 3. Kampen för att bli Någon 4. Forskningsöversikt om GHB 5. Evidensbaserad praktik www. grkom. se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Uppläggning § Prevention, teori och begrepp § Något om preventionsmetoder § Valmöjligheter www. grkom. se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Prevention – området och begreppen www. grkom. se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Bronfenbrenners ekologiska utvecklingsmodell www. grkom. se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Att förstå utvecklingsvägar www. grkom. se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Framtiden går alltid lättare att förutsäga i efterhand Motståndskraft Hög risk Födelsekohort Ex riskfaktorer 18 år gamla Fattigdom Beteende bland högriskgrupp Osämja föräldrar Missbruk, kriminalitet Föräldrars psykopati Psykiska problem Perinatal stress Tidiga graviditeter www. grkom. se/fouivast 30 och 40 år Motståndskraftiga gruppen Relationer/äktenskap Arbete Föräldraskap ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Bild från Håkan Stattin Slutsats: Risker i ungdomsåren Kraftig brottslighet i vuxen ålder föregås nästan alltid av problem under ungdomsåren Slutsats: En stor del av dem med anpassningsproblem i ungdomen utvecklar inte kriminalitet senare 8 www. grkom. se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Arv och miljö i samverkan Antisocialt beteende Ingen Trolig Allvarlig Caspi et al, 2002 Misshandel, vanvård under barndom www. grkom. se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Tidig debut första berusning en indikation på problemutveckling (Stockholmselever i mars 2002) Bild: Knut Sundell www. grkom. se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Förstärkande utvecklingsprocesser www. grkom. se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Ungdomsoroligheter - tankemodell Navigeringsstrategier individ/grupp : Revanscherande; alternativa Socialt kitt - splittring Tillit eller uppdelning ”Vi och dom” www. grkom. se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Prevention hänger samman med förutsägelse § § § § Framtiden är alltid osäker Med skydds- och riskfaktorer försöker man se vad som höjer respektive minskar risken för en viss utveckling Faktorerna har olika betydelse för olika grupper Ingen enskild faktor är utslagsgivande Det verkar vara problemanhopningen i relation till frånvaro av skyddsfaktorer som är viktigast Högriskgrupp skyddsfaktorer viktigare – Riskfaktorer förklarar 20 – 49 procent – Skyddsfaktorer förklarar 50 – 80 procent I ett normal livsförlopp är tonårstiden ofta en period av större problem av övergående karaktär, men som i andra perioder skulle indikera större problem Högriskungdomar med god emotionell el god social kapacitet utvecklar framtida problem i betydligt mindre utsträckning www. grkom. se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Bild: H. Stattin 14
Årskonsumtion av ren alkohol hos elever i årskurs 9 Bild: Knut Sundell www. grkom. se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Elever i årskurs 9 som använt narkotika Bild: Knut Sundell www. grkom. se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Elever i årskurs 9 som gjort allvarliga brott Bild: Knut Sundell www. grkom. se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Pojkar placerade på grund av beteendeproblem Normalpojkar Placerade pojkar Döda vid 25 år 0, 5% 5, 5% Sjukhusvård 20 -24 år pga suicidförsök, psyk, alk/nark 1% 30% Fängelse el rättspsyk 20 -24 år 3% 44% Skyddstillsyn el mer 20 -24 år 4% 58% Lagförd 20 -24 år 16% 75% Tonårspappa < 1% 8% >25% socialbidrag vid 25 år 3% 27% Socialbidrag vid 25 år 6% 53% Max grundskola vid 25 år 10% 67% Från: Välfärdsbokslutet www. fouivast. com
Hur många klarar sig? Beror på vad man menar. . Pojkar placerade p g a beteendeproblem Lever fortfarande vid 25 år 95 % och inte fängelse 20 -24 år 53 % och inte skyddstillsyn 20 -24 år 40 % och inte sjukhusvård för självmordsförsök, missbruk el psyk 20 -24 år 35 % och inte tonårspappa 32 % och inte lagförd för brott 20 -24 år 20 % och inte 25% socialbidrag vid 25 år 16 % och mer än grundskola vid 25 år 10 % och inget socialbidrag vid 25 år 8% Bild: Vinnerljung www. fouivast. com
Impulsstyrd Problematisk skolgång Empatisk Hög intelligens Hög bemästringsförmåga Kriminalitet Spänningssökare Våld i familjen Inadekvata uppfostringsmetoder Optimist Upplevs av andra som trevlig Tolkar andra negativt Droger Relationsproblem i familjen Separationer Kamrater med problembeteende Social Låg SES Missgynnat bostadsområde Kompisar i egna klassen Inga brott före 12 års ålder www. grkom. se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Riskfaktorer Individnivå • Dåliga skolprestationer • Brister verbala förmågan • Prestation under förmåga • Brister kognitiv utveckling • Hyperaktivitet • Hög grad aggressivitet • Kriminellt beteende innan 12 år • Svårhanterligt temperament • Underkontroll • Oräddhet och spänningssökande • Bristande empati • Neuropsykologiska brister • Tidig alkohol- och droganvändning www. grkom. se/fouivast Familjenivå Närsamhällesnivå • Hårda bestraffnings • Exponeras för våld metoder • Avvikande kompisar • Barnmisshandel • Missgynnat bostadsområde • Bevittnat våld • Tvingande samspel • Bristande tillsyn • Separationer från föräldrarna • Hög grad konflikter i hemmet • Bristfällig kvalitet föräldra-barnrelation • Förälders missbruk • Förälders psykiska sjukdom • Förälders kriminalitet • Låg socioekonomisk status ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Skyddande faktorer • • • Social kompetens Social mognad Stabila emotioner Stabilt temperament Hög grad psykisk energi Gott självförtroende God intellektuell kapacitet God problemlösningsförmåga Positiv och aktiv i skolarbetet Positiv attityd Optimism Tillförsikt www. grkom. se/fouivast • • • Nyfikenhet Nära relationer Undviker negativa kamrater Beskrivs positivt av andra Utåtriktad Låg grad spänningssökande God föräldrarelation präglad av närhet och värme God föräldratillsyn Familj med färre än fyra barn Hög socioekonomisk status Stöttande nätverk ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Risk- och skyddsfaktorer kopplas samman till belöning och motivation Kommunikation i familjen Föräldrauppsikt Självkontroll, Problemlösningsförmåga Attityder Belöningssystem Alkohol, droger Känsloliv Motivation Kamratgrupp och Rollmodeller www. grkom. se/fouivast Övriga Individuella faktorer ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Prevention – ett sätt att bygga kapacitet Stärk mening Generositet Stärk egenkraft Stärk tillit Självständighet Tillhörighet Skicklighet ”mastery” Stärk talang www. grkom. se/fouivast Brendtro & Larson, 2005 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Stärkande arbete Skyddsfaktorer familj, skola, samhälle - Omsorgs/ansvarstagande Grundläggande behov hos ungdomar Motståndskraft hos individen - Trygghet - Social kompetens - Kärlek/tillhörighet - Problemlösningsförmåga - Höga förväntningar - Respekt - Möjlighet att delta - Autonomi, makt och bidra - Utmaningar ”mastery” - Mening - Autonomi - Mål och framtidstro Bättre uppväxtvillkor - Ökat välbefinnande socialt, hälsa, akademiskt - Reducerat hälsomässigt riskbeteende Benard, 2004 www. grkom. se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
De som klarar svårigheter bättre… § upplever tillvaron som meningsfylld och strukturerad (sense of coherence) § har positiva förväntningar inför framtiden (positive thinking) § har en positiv självsyn (self regard) § upplever förändringar som något positivt (challenge, openness) § tycker att det som händer beror av egna handlingar (sense of control) § upplever sig ha kompetens att söka lösningar (self efficacy) § gör rationella överväganden snarare än impulshandlingar (impulse control) § kan hantera aggressiva känslor (irritability control) § hanterar provocerande situationer utan att känslor av frustration och osäkerhet tar överhanden (emotional control) § känner förtröstan att det finns människor som kan vara stöd, och som kan mobilisera ett sådant nätverk av stödpersoner (social support) § har en något orealistisk uppfattning om egna styrkor och svagheter (”realistic” perception) Text från Håkan Stattin www. grkom. se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Motståndskraft Social kompetens Problemlösningsförmåga Autonomi Mål, mening och framtidstro Social responsiv Planeringsförmåga Positiv identitet Kommunikativ Flexibilitet Inre kontroll Initiativförmåga Målinriktning Prestationsinriktad Utbildningsmässigt orienterad Empati Omsorgskänsla Använder möjliga resurser Medlidande Altruism Kunna förlåta Kritiskt tänkande Insiktsförmåga Självkontroll Kunna stå emot Självuppfattning Mindfulness Humor Intressen Kreativ Fantasi, idérikedom Optimism Hoppfull Tro Andlighet Känsla av mening Benard, 2004 www. grkom. se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Preventionsområden Simskola för alla Protektiva insatser Främjande insatser Preventiva insatser Vårdande insatser Sjukdomar Död Illustration: Christián Serrano efter Bengt Lindström www. grkom. se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Sekundärt Te rti ärt Pri rt ä m www. grkom. se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Universell prevention www. grkom. se/fouivast Selektiv prevention Indikerad prevention ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Det finns fler… Generellt förebyggande Strukturi e d nriktat ar n a g g bete by e r ö f t n Allmä Situationell prevention Utvecklingsorienterad prevention So lp cia ion. Rättsskipningsstrategi t n eve r h m Sa www. grkom. se/fouivast in s l l ä d a t ik v e r p on i t en r ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Reflektion o Vilka preventionsbegrepp passar bäst in på ert arbete? o Vad kan man tänka sig för insatser inom ert område av universell, selektiv eller indikerad natur? www. grkom. se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Vad kan man satsa på? En tumregel… Ta dem på bar gärning! … när de gör något bra… www. grkom. se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Lönar sig förebyggande arbete? p p a l is r p ts e p a sk ör f n ta U 1. Samhällets grundkostnad upp till 18 år: ~ 1, 8 miljoner 2. Ökad välfärdskonsumtion/år: 350 – 1 600 tkr 3. Produktionsförluster/år: 300 tkr 4. Kostnad outsideridentitet: ~ 2, 7 miljoner/år /person i kriminell subkultur (gånger år i utanförskap…) 5. Ett liv av 20 år kriminellt liv ~ minst 30 miljoner i kostnader www. grkom. se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Lönar sig förebyggande arbete? l a i nt t n e ev r P s n io te o p ”Avkastningspotential omkring 20 till 30 ggr” ”Räcker med att lyckas till några få procent” (Nilsson & Wadeskog, 2008) Men då är det viktigt att inte förvärra…” www. grkom. se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Viktiga gemensamma faktorer i förändringsarbete § § § Trovärdiga vägar Understödja hopp Se en väg som möjlig, attraktiv och tydlig Understödjande sociala sammanhang Yrkesskicklighet hos behandlare Hållbar allians förändring, Relationen: inkännande och ”adekvat” - viktig under viss period och för vissa ändamål Tilltro till den egna modellen Tilltro till behandlare Någon form av sammanhållande rational i behandlingen Externa omständigheter som bostad, arbete, sysselsättning Efter: Wampold, 2001. The Great Psychotherapy Debate. www. grkom. se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Skam och stolthet – drivande emotioner Separerande språk Sammanbindande språk § ”Elderly speak”/babyspråk § Predikande § Hotande § Dömande § Snokande § Kategoriserande § Skuld/skambeläggnade § § § § Uppmuntrande Berömmande Uppmärksammande Bekräftande Uppskattande Öppna frågor Aktivt lyssnande Efter Bengt Starrin www. grkom. se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Evidensbaserad forskning om metoder Späd. För. Tidiga skolår barn skoleår Familj BVCbesök Föräldraträning • ANT undervisning • School Kamrater § Effektiv Skola management § Good behavior game Massmedia Samhälle Tidiga tonår § Classroom Senare tonår • MST • MTFC • Familje- terapi • School manage- management Empiriskt utvärderade kampanjer • Högre priser • Färre försäljningsställen • Bättre kontroll Sammanställt och design av Knut Sundell
Effektiv alkohol- och drogprevention § § § § § Inget program handlade bara om ANT Tränar sociala förmågor etc Tillfällen för övning och rollspel Involverade flera än barnet Strukturerade (steg-för-steg) Matchning Omfattar existerande nätverk Hela programmet implementeras Utbildning av utbildare Sammanställt av Knut Sundell efter SAMHSA, 2002 www. grkom. se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Stöd och behandlingsinsatser Exempel: effekter vid insatser för ungdomar som begått brott Typ av insats Effekt Samstämmighet Familjebaserade insatser Positiv: liten – medelstor Medelhög – entydig KBT-baserade program Positiv: liten – medelstor Medelhög Äventyrsprogram Positiv: liten Medelhög Millitärliknande utbildningsläger (Boot camp) Oklar Medelhög Avskräckande insatser (Scared straight) Negativ: liten Entydig Kontaktperson/mentorskap Positiv: liten Dålig – medelhög Medling vid brott Positiv: liten Medelhög Ungdomstjänst Okänd Underlag saknas Andershed & Andershed; 2010 www. fouivast. com
Prevention avseende ungdomar • • • Program vanligen mer utvecklade för familjer Tvärtemot vad man tror så backar föräldrar undan istället för att öka kontroll. – Särskilt tydligt och problematiskt när kommunikationen inte fungerat tidigare – Rädda för att förlora det man har – Särskilt svårt att kommunicera med barn som är aggressiva eller stänger ute föräldrar – Målet är att barnet självmant ska vilja involvera sina föräldrar och känna tillit till att reaktionerna blir stödjande Bör tillhandahålla korrekt information till föräldrar om ungdomars utveckling, utbilda föräldrar i icke-tvingande (non-coercive) tekniker att hantera ungdomar, öka kommunikation, problemlösning, konfliktlösning, och hantering av känslor i familjen, samt engagera familjer i aktiviteter som främjar familjesammanhållning och engagemang. Efter: Håkan Stattin www. fouivast. com
Samhällsinriktad prevention • Vanliga komponenter: 1. Skapa allianser mellan offentliga resurser och krafter i civilsamhälle och näringsliv 2. Begränsa tillgång till alkohol och droger 3. Erbjud ungdomar kunskaps- och färdighetstränande program 4. Stärk ungdomars anknytning till goda sociala sammanhang (skola, föreningsliv et c) www. fouivast. com
Fritiden – ett viktigt preventionsområde Kan fungera skyddande genom att erbjuda – – – Samarbete Utmaningar Delaktighet Kapacitetshöjning Kontakt med vuxna och kamrater Kan vara en risk genom – – – Negativt kamratumgänge Gängbildning Brottstillfällen Drogtillgång Ostrukturerad tillvaro - Hur skapar vi goda möjligheter för att ungdomar får en positiv fritid? www. fouivast. com
Communities That Care • Samla tjänstemän av betydelse för lokalsamhällets utveckling • Styrgrupp utses • Programkoordinator utses • Analys/bedömning av områdets ”risk och skyddsprofil” • Bedömning av vilka luckor som finns i befintliga program/åtgärder • Val av problemområde och målsättning www. fouivast. com
Utgångsfrågor för utveckling av gemensamt arbete • • • Vad är problemen i ert område? Finns enighet kring problemen? Vilket är målet som man kan enas om? Vilka styrkor finns i området? Vilka krafter bör man knyta till sig i förändringsarbetet? Finns goda möjligheter för ungdomar att känna ansvar, tillhörighet och finns möjlighet till positiva aktiviteter? • Finns positiva förebilder och hur minskar man destruktiva smittoeffekter? • Hur vet vi om vi lyckas och är på rätt väg – finns möjlighet till mätning? www. fouivast. com
Tre valmöjligheter… • En studie om ett utvecklingsarbete av uppsökande och förebyggande arbete i Göteborg • Att starta och driva utvecklingsarbete • Att samverka kring barn och unga www. fouivast. com
Tryggare Tynnered – ett sökande ungdomsarbete § § En idéstyrd satsning Bakgrund från tidigare ungdomsarbete Engagerade politiker Eget kapital § § § Sex anställda och en chef Främjande förhållningssätt Förändra den lokala ungdomskulturen Utveckla samverkan Påverka befintligt ungdomsarbete www. grkom. se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Tryggare Tynnereds idé och uppdrag Mål §Att genom ett förebyggande arbete främja en lugn och trygg miljö i Tynnered för alla § Att motverka förekomsten av ungdomsrelaterad kriminalitet § Att vända utvecklingen för ungdomar i riskzon för kriminalitet § Att förhindra nyrekrytering till kriminalitet och till kriminella organisationer Målgrupp § Ungdomar som riskerar att misslyckas i skola, fastna i arbetslöshet, hamna i brottslighet och därigenom etablera en kriminell identitet. www. grkom. se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Den preventiva idén www. grkom. se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Idén i praktiken www. grkom. se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Processen i arbetsgruppen § En ”u-kurva” § I början stor entusiasm och nyfikenhet inför den breda kompetensen § Mot slutet en förmåga att använda sig av bredden, och en tydligare ansvarsuppdelning med flera processer igång. Samverkan till andra uppfattades som välfungerande i stort § Under mellanperiod en slitsam process. www. grkom. se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Mångfaldig styrka eller segdragning § § Bred kompetens, men liten gemensam nämnare Tog tid att forma gruppen Olikheter i perspektiv kring verksamhetsinriktning Förankring i området var tvungen att skapas efterhand Jag kände att när vi fick kontoret och stövlar och datorer i en egen liten lokal hur enkelt det är att fastna och komma in i komplicerade diskussioner som i och för sig är oerhört intressanta, men ibland så tar dom alldeles för mycket tid utav det som vi är till för - att knyta så mycket kontakter med folk som möjligt. […] Man väntar in och i detta arbetet får man inte vänta utan måste ut och agera. (Medlem A) Jag tyckte att det kändes väldigt flummigt, hade svårt att veta lite i vilken ände man skulle börja i. Jag också med den bakgrunden jag kommer ifrån är jag väldigt van vid att ha allting väldigt uppstrukturerat /…/ Jag är van från tidigare när jag har arbetat att man har vetat mer liksom vilka uppgifter man har och här har det varit mest att alla har sprungit på lite samma bollar/…/ ibland har man kommit till sitt jobb på måndag morgon så vet man inte vad man ska göra. (Medlem C) www. grkom. se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Ledningsfunktion eller ledande funktioner § § § Ett demokratiskt ledarideal Parallella ledningsstrukturer Förtydligande av ledningen i gruppen Det är ju så här att det är kloka människor. Dom har jobbat en del och jag uppfattar dom smarta och vassa och duktiga. Då menar jag det vore ett slöseri om jag inte utnyttjade det genom att fråga dom hur de tycker och så tänka efter i lugn och ro och sen komma till ett beslut. /…/ Så kan man så småningom säga att: ”Ja, då måste vi bestämma oss”, då är det jag som bestämmer. Så jag har en idé om att det är väldigt viktigt. Demokrati tar lite längre tid och kan bli lite tjatigt och lite jobbigt, men i längden är det effektivaste systemet. (Medlem G) Det har varit otroligt skönt att det har funnits så mycket plats för att kunna diskutera för att kunna komma med idéer och för att vi har haft en chef som jag känner verkligen har lyssnat och tagit till sig vad man känner och kunnat liksom komma med förslag på hur man skulle kunna göra. /…/ Men så tror jag också att det hade behövts ha en lite mera styrt kanske än vad vi har haft. Att ha lite mera för att hålla samman gruppen och lite mera konkreta förslag på hur vi skulle kunna jobba framåt liksom när det blir frustration när många känner att det är för okonkret och få mer stöd. (Medlem C) www. grkom. se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Bristande kontakter till övergripande ledning § § Styrgruppen blev aldrig styrande Träffades inte alltid vid akuta lägen Oklar i rollfördelningen Brister i informationsleden till och från TT och till andra organisationer Torbjörn: Har styrgruppen någon vision för Tryggare Tynnered? Medlem G: Nej, inte som jag uppfattar det tror jag inte. Jag tror inte att dom kommer ihåg målen. Jag tror inte att dom har [målen] någonstans tillgängliga heller liksom. /…/ Kickoffen vi hade [inledningsvis]var mitt sätt att försöka få ett avstamp liksom att nu har nu skrivit under på en vision liksom, nu får ni acceptera det men den tror jag inte gick hem. /…/ Hela tiden säger vi att vi ska jobba långsiktigt men när det väl smäller till så är det kortsiktiga. /…/ XX har liksom inte riktigt förstått, hon kommer lite för sent och går lite för tidigt och kanske inte riktigt känner att hon förstår poängen med detta. Liksom att hon gör sin plikt och hon sitter på dom här mötena. /…/ Jag vet inte när nästa möte är och det är förmodligen jag då som får ta initiativ till att det ska bli av. (Medlem G) www. grkom. se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Långsiktigt tänkande inom kortsiktiga ramar § § Två år är en kort tid från början Projektet snävades av – tog lång tid att komma igång Osäkerhet inför att få fortsatt andra projektår Negativ inverkan på motivationen Jag försöker jobba som innan jag visste om det, för annars om man inte gör det då kan man då stoppar allt arbete. Man måste ju tänka att det finns en fortsättning, annars är det ingen idé nästan. Samtidigt är det jobbigt att känna att man inte vet [om det blir] någon fortsättning. Vet inte om saker och ting som startas upp och påbörjas, de kanske bara får ett tvärt avslut vid årsskiftet liksom. Det är svårt att tänka långsiktigt och starta samarbete som ska fortsätta om man inte vet vad ska hända sen. Det är jättejobbigt att känna att man inte vet vad som ska hända liksom, söka nytt jobb eller inte. (Medlem C) www. grkom. se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Att jobba flexibelt inom strukturerade ramar – att jobba brett § § Svårt att förstå vad det breda arbetet innebar Vilken är målgruppen Påtryckningar utifrån Blir mer främjande i tankesättet Syftet med hela projektet Tryggare Tynnered är ju, dom ungdomarna som skapar problemen som gör att det blir otryggt – det är ju dom som vi egentligen är till för. Att jobba för att det ska bli tryggare kring. Men för att nå dom så är målgruppen mycket bredare än dom. (Medlem G) Man får ju inte fastna heller. När man ger sig ut och tar dom första kliven, för redan där kanske det händer någonting, utanför dörren när man lämnar kontoret. Så man får vara väldigt flexibel i sitt tänk. Man får ha en grundtanke, men man får lika fort svänga ifrån den. (Medlem A) www. grkom. se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Samverkan § § § Från hot till möjlighet Olika väl med olika aktörer Bäst när TT uppfattades som en resurs i andra verksamheter, särskilt skolan Det är väl snarare att många känner konkurrens faktiskt. Det fick ju vi verkligen kastat i ansiktet på oss på XX skolan där ungdomspedagogerna sa /…/att: ”Jag ser mycket hellre att jag är kvar här än att ni ska in här liksom /…/ det här är konkurrenssituation liksom”. Det blir ingen bra situation för samarbetet direkt. (Medlem C) Alltså dels så sitter vi och har möte med kuratorn och där pratar vi mycket om individnivå då, vilka vi kan se ute och som går på den skolan och om vi kan komma in i nått skede [i arbetet]. Det handlar först om att förbättra situationen på skolan med dålig närvaro. Så där har vi träffat föräldrar och elever. Då kan ju vi erbjuda våra tjänster utifrån att man kan träffa oss ibland, komma hit och fika och snacka lite framtid. /…/Sen har vi varit med på introduktionen för de nya sexorna när dom har sovit över på skolan. Då har vi varit med där och kört lite olika teambildningsövningar och sånt där för att lära känna dom. Syftet är att man ska känna dom som man träffar ute under kvällstid i offentligheten. Det är också bra för man träffar ju flera. Vi pratar med rektorn om det här med föräldravandring och hur man kan mobilisera det på skolorna och jag tycker att alla verkar väldigt positiva till Tryggare Tynnered av olika anledningar tror jag, för vi blir som en resurs. (Medlem F) www. grkom. se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Det uppsökande arbetet § § § Tidsmässigt en viktig del av arbetet Vissa i gruppen hade svårt att finna sin roll Svårt att få kontakt med ungdomar i början Tydligare ansvarsuppdelning efterhand Rollglidningar Jag har väl tyckt att det har varit svårt att känna det riktigt meningsfullt att liksom bara gå runt och inte få någon kontakt med ungdomarna. Det är ganska många kvällar det blir så, kanske på grund av dåligt väder eller så går man i områden där man inte träffar på mycket ungdomar. I början så känner man inte någon heller, så att då har väl jag känt att jag kan göra ett mycket bättre arbete dagtid i skolorna där man får mer kontakt. /…/ hade varit mycket bättre om man hade kunnat bestämma tider till exempel att man har en tjej eller killgrupp på kvällen, men nu blir det inte att bara ut och fälta. Det kanske är en form av fältning också. Jag vet inte riktigt. (Medlem C) Torbjörn: En sak är att knyta kontakter, och en annan är vad man ska göra med dom kontakterna. Vad ska ni göra med kontakterna? Medlem E: Jaa du, vad ska vi göra med dem? Det enda som egentligen är väldigt tydligt det är väl det här om man ser någon, man träffar någon ofta som man ser far illa på ett eller annat sätt. Att vi har det här samordningsuppdraget. /…/Men utöver det så känner att jag inte vet riktigt vad vi ska göra när vi möter ungdomar. www. grkom. se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Fältandets funktion www. grkom. se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Det uppsökande arbetets innehåll www. grkom. se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Utvecklingsprocesserna www. grkom. se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Samverkanspartner § Det behövs långsiktigt förebyggande arbete § Tryggare Tynnered uppfattades lätta att ha att göra med, flexibla och lätta att kommunicera med § Lite svårt att se den röda tråden § Svårt för TT att få funktionen av organisationsförändrare § Om samverkanspartner hade varit med i planeringsarbetet för projektet skulle acceptans och förståelse underlättats § Särskilt uppskattat när TT avlastat eller kompletterat i den egna verksamheten. § Mycket uppskattning får också de konkreta utvecklingsprocesserna § Information till och från kunde varit mer strukturerat § Men, vilken bör vara målgruppen – tidigare åldrar, de som faller emellan? www. grkom. se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Slutsatser § Tar lång tid att utveckla ett projekt § Bör förebyggande ungdomsarbete bedrivas i projektform? § Krävs långsiktighet § Om organisationsförändring krävs legitimitet – delaktighet under hela processen § TT visade att projektidén faktiskt fungerade i vissa fall (som Bergkristallprojektet) § Paradoxalt projekt 1. Idén förändrades mot mer främjande och inte mot förebyggande 2. Man sa inte fullt ut vilken målgrupp man (också) arbetade med 3. Projekt som kommentar till ordinarie verksamhet – ett slags organiserat självbedrägeri i utvecklingsarbetets tjänst, eller möjlighet att få tänka fritt? www. grkom. se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Några övergripande lärdomar § Satsa på utvecklingsarbete inom ordinarie organisationer § Tänk långsiktigt § Få medverkande aktörer under hela utvecklingsprocessen § Arbeta med kärnfrågor: 1. Samverkan skola och socialtjänst 2. Satsa förebyggande i tidigare åldrar 3. Koppla till ett flexibelt uppsökande arbete. Undersökande förhållningssätt 4. Skapa ledningssamverkan på olika nivåer – inte minst mellanchefer 5. Analysera hur SSP fungerar 6. Missa inte de strukturella frågorna i förhållande till individarbetet 7. Koppla samman med organisationer i civilsamhället www. grkom. se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Att genomföra förändringar Carina Löfström www. grkom. se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Det beror ju på vad man ser… www. grkom. se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Semmelweis ifrågasättande www. grkom. se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Det viktigaste av allt – förändring är möjlig! www. grkom. se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Evidensbaserad praktik – mötet med brukare/klienter Situation och omständigheter Professionell kompetens Klienters erfarenhet & önskemål Effektiv metodik Haynes et al, 2002, Socialstyrelsen Evidensbaserad praktik är innebär att integrera bästa forskningsstöd med professionell praktisk erfarenhet och klientens uppfattning om sig själv och sin situation, förväntningar och önskemål. Lars Oscarsson, Sacket m fl 2000 www. grkom. se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Att klargöra utgångspunkter § § § Vad är förändring? Förändring – av vad? Förändring – hur då? Förändring – bra, dåligt? Förändring – när? Förändring – av vem? www. grkom. se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Förändring av vanor kan vara trögt Varför en genomtänkt syn på förändring och strategi för genomförande kan behövas… www. grkom. se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Modell förändring 1 Rationell planering Fas 1: Diagnos Fas 2: Lösning Fas 3: Genomförande Insikt om behov av förändring Beskrivning av ett önskvärt framtida tillstånd och en plan för att komma dit (åtgärder) Planerade åtgärder Interventioner i organisationen Problem och möjligheter Fas 4: Evaluering/ utvärdering Undersöka om åtgärderna verkar som planerat samt stabilisering av det nya tillståndet (Jacobsen, 2005) www. grkom. se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Modell förändring 2 – Pragmatisk anpassning (Cohen, March och Olsen 1972) www. grkom. se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
www. grkom. se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Förändringsmotivation Vilja Val Förstå Kunna www. grkom. se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Tre delar av projektstart § Kunskapsinventering. Finns det aktuella problemet lokalt och inte bara en lösning som ligger i tiden, och hur ser det då ut? § Översättning. Hur ska ett utvecklingsarbete matcha lokala förutsättningar? § Mobilisering. Vilka ska involveras i satsningen redan från start? § Organisering, ledning. En ledningsstruktur som är inställd på och har mandat att agera. Hur gör vi för att små dikeskörningar inte blir stora haverier? www. grkom. se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Man kan skulle starta med någon form av undersökning… § Att ställa frågor 1. 2. 3. 4. Vad behöver vi ta reda på för att kunna planera vår satsning? Vilka har väsentlig kunskap? Finns det olika uppfattningar, konflikter? Vilka bör involveras i satsningen och med från start? § § Att söka erfarenhetskunskap Neutralt och mobiliserande kunskapssökande Stödja sig på systematiserad kunskap § www. grkom. se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Om du vill lyckas att föra en människa mot ett bestämt mål måste du finna henne där hon är, och börja just där. (Kirkegaard) www. grkom. se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Reflektion o Hur vet ni om ert projekt motsvarar de lokala problemen i er kommun? o Är de aktörer som bör vara med i er satsning engagerade – hur gjorde ni då? www. grkom. se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Samverkan - nödvändig och svår www. grkom. se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Goda skäl till att samverka § § § § § Enda sätt att hantera komplexa problem Ömsesidigt lärande – överföring av goda exempel Delade kostnader och risker Ökad gemensam kompetens Hanterar konflikt och konkurrens Tidsbesparing – effektivisering Tidigt upptäckt av utsatta barn Bättre hjälpinsatser Arbetet underlättas och mindre psykiskt påfrestande Bidrar till en helhetssyn Kommittén mot barnmisshandel, 2001 Huxham, 2000 www. grkom. se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Samverka inte om allt, men… Behovet av samverkan uppstår i gränssituationer där det råder oklarhet om vilken profession och/eller organisation som har rätt eller skyldighet att handla www. grkom. se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Samverkan är olika svårt… www. grkom. se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Man konfronterar olika verklighetsbilder www. grkom. se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Handlar personkemin om tillit? § § § 1. 2. 3. § www. grkom. se/fouivast Kännedom om den andre – roll, funktion, kunskap, värderingar Ungefärligt förutsäga den andres handlingar Förtroende för att den andre: Kommer att agera Agerar på ett kompetent sätt Inte försvårar mitt arbete Testas och återskapas genom återkoppling ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Samarbetsformer Koordination Kollaboration Konsultation Integrering Exempel Anmälan, remisser Kopplade utredningar Vissa resursteam Specialskola Organisation Riktlinjer, rutiner Samordning Kulturkänsla Multipel tillhörighet Profession Specifika roller Kompletterande kompetenser Kunskapsöverföring Ömsesidigt överskridande Kritisk punkt Återkoppling Hierarki Påverkansmöjligheter Identitet i helheten - Vad är mitt bidrag värt? - Hur komma tillräckligt nära men inte bli uppslukad? - Vem är jag? Observandum - Vad händer egentligen? www. grkom. se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Samverkan kring utsatta barn och ungdomar Några exempel Ungdomsteamet på Bergsjöskolan Skolserviceenheten i Kungsbacka Ung och Trygg i Göteborg och Mölndal www. grkom. se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Ungdomsteamet på Bergsjöskolan § § § § Startade 1999 Från en idé om integrering till kollaboration Bakgrund oro, gängbildning, kriminalitet, mord på medelålders man Jobba förebyggande, utgå från skolan Två kuratorer, en ungdomssekreterare, två ungdomsassistenter, två förebyggare, två fritidsledare, en skolsköterska, en skolpsykolog En stor del av första gruppen slutade efter första året En andra grupp anställdes som stannade kvar Vilken var skillnaden? www. grkom. se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Från kulturkrock till minibyråkrati Reträttzon Frustration www. grkom. se/fouivast Buffertzon Regressionsmöjlighet Översättningsrutiner Rumslig Mötesformer Social Mellangrupp ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Samverkan kring utsatta barn och unga Hanteringsstrategier = Öppen/latent frustration Omgivningstryck + Grundläggande osäkerhet www. grkom. se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
En stödjande struktur Mötet mellan professionerna måste struktureras på ett sådant sätt att de mekanismer som ständigt hotar att rasera god samverkan motverkas. I samverkan kring utsatta barn är dessa mekanismer högst påtagliga. www. grkom. se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Skolserviceenheten i Kungsbacka § Startade 1994 – första hemmaplanslösningen i Kungsbacka § Konsultation till koordination till kollaboration § En kurator och en lärare § Fördubbling efter ett par år § Omstöpning i tre steg § Hur förändras samverkan i förhållande till organisering och tillit? www. grkom. se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Skolserviceverksamheten i Kungsbacka www. grkom. se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Tvärprofessionella team Multiprofessionellt Interprofessionellt Transprofessionellt Professionsupplöst Additativt. Multidisciplinärt. Rolldifferentierat. Integrativt Interdisciplinärt Rollintegrerat Transdisciplinärt Rollkompletterat Rollupplöst ”Generalistiskt” Thylefors, 2005 www. grkom. se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Ung och Trygg i Göteborg och Mölndal § Startade 2004 § Fyra stadsdelar § Bakgrund – gängrelaterade oroligheter - polisens rekryteringsrapport. § Satsa förebyggande för att långsiktigt bryta rekrytering. § Utökades efter något år till hela staden § Koordinering – eller är det allt arbete? § Vilken tillit hade samarbetspartners inledningsvis och hur utvecklades den? www. grkom. se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Två positioner i början Mottagande Aspekter Entusiastiskt Avvaktande Matchning Punkt noll Länk Innebörd Ny samtalsarena Trojansk häst Strategi Samordning Kommandocentral Bemästrande Övertagande Feed the dog www. grkom. se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Samverkan i partnerskap § Maktasymmetrier Ø Ø dagordningsmakten organisationernas ”tyngd” yrkesgruppers status resursförfogande, inflytande, nätverk § Legitimitetshantering Ø Ø interna och externa versioner varje part får ”sitt” mål informella strukturer - starka och bräckliga organisatoriska hierarkier utmanas www. grkom. se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Samverkansformer – en föränderlig process www. grkom. se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Alltså… Några hållpunkter www. grkom. se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Samarbetets fiender § Uttalade och outtalade revirstrider § § Oklart kunskapsfält Skillnader i mandat, regelverk, sekretessregler, synsätt, kompetens, oklara vinster – pålaga utöver ordinarie arbete, organisation, oklara mål, personliga motsättningar… Stress och frustration i arbetet med utsatta barn och unga 1. 2. § www. grkom. se/fouivast Organisationers strävan efter autonomi Professioners strävan efter handlingsutrymme, självbestämmande (diskretion) ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Att lyckas med samverkan § § § § Klart uttalad mål Gemensamt mål Upplevt behov av samverkan hos de inblandade Tydlighet kring vilka problem man vill angripa Kunskap om varandras verksamhet och regelverk Tydlighet om roller och ömsesidiga förväntningar Legitimitet, förankring för samverkan hos ledning Tydliga samverkansrutiner Danermark och Kullberg www. grkom. se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Huxhams tio tips om samverkan 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. Samverka bara när det är nödvändigt! Avsätt mycket mer tid än vad ni antar behövs Kom ihåg att samarbetspartnerna aldrig vill exakt detsamma som du. Stå upp för dina mål, men kompromissa när det krävs Sätt upp små, uppnåbara mål. Små vinster bygger ömsesidigt förtroende. Lägg tid till att finna fram en fungerande kommunikation, red ut yrkesjargong Tro inte att andra organisationer löser saker på samma sätt som din egen Se till att de som ansvarar för samarbetet har erforderligt mandat att handla Uppmärksamma maktspel som finns i många förhandlingar. Motarbeta underlägsenhet hos endera parten Att få saker att hända involverar både stödjande och ”dirigerande” gentemot andra, alltså: www. grkom. se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
10. Utgå från att du inte kan bli i fullständig kontroll och att såväl dina partner som omgivningen förändras hela tiden. Därefter, med energi, övertygelse, skicklighet och kontinuerligt understödjande arbete, kan du åstadkomma vinnande samverkan. www. grkom. se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Och avslutningsvis några ord om utmaningar www. grkom. se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Utmaningar förebyggande arbete § § Är förebyggande arbete konservativt? Hur mycket kan och bör planeras? Förfogar man över de medel som krävs för att åstadkomma förändringarna? Ett kritiskt förebyggande arbete? 1. 2. 3. 4. 5. 6. Föränderligt i ett föränderligt samhälle Mot förtryck i alla dess former Etiskt och moraliskt reflekterat Ifrågasättande av egna värderingar Kritisk rationalitet, lagstiftning och solidariskt Konventioner om mänskliga, kvinnors och barns rättigheter 7. Träning i medborgarskap genom dialoger www. grkom. se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Reflektion o Vilka gränser finns det förebyggande arbetet etiskt? o Finns det något som ni tycker är särskilt viktigt som grundläggande princip som skulle vägleda ert utvecklingsarbete? www. grkom. se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Tack för mig! tfo@grkom. se www. grkom. se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Risk- och skyddsfaktorer familj och kamrater § Familj – Bristande tillsyn, kommunikation – Bristande intresse för barnen – Bristande anknytning – Allvarliga konflikter – Föräldrar positiva till droger – Sexuella och fysiska övergrepp – Ekonomiska problem § Kamrater – Drogbruk, kriminalitet – Antisociala normer – Kamratorientering – Låg status bland kamrater Sammanställt av Knut Sundell www. grkom. se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Riskfaktorer skola och närmiljö § Skola – Bristande intresse för skolan – Dåliga betyg – Skolk – Dåligt skolklimat § Närmiljö – Få resurser förebyggande arbete – Normer som gynnar konsumtion – God tillgång på droger – Hög kriminalitet – Fattigdom – Boendeomsättning Sammanställt av Knut Sundell www. grkom. se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Skyddsfaktorer familj, kamrater, skola, närmiljö § § § Tydliga normer Anknytning Pro-sociala tillfällen Utveckla kompetenser, förmågor Få uppmärksamhet för positiva aktiviteter Sammanställt av Knut Sundell www. grkom. se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Risk- och skyddsfaktorer samhället § Riskfaktorer – Normer som gynnar konsumtion – Lagstiftning som gynnar konsumtion – Lagbrott åtgärdas inte § Skyddsfaktorer – – Bättre tillsyn Ökat pris Ökad inköpsålder Propaganda om kombinerat med annat Sammanställt av Knut Sundell www. grkom. se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Riskfaktorer individen § § § § Poke Tidig debut Positiv till droger Bråkig, aggressiv ”Sensation seeking” Bristande kunskaper om drogrisker Biologisk disposition Sammanställt av Knut Sundell www. grkom. se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
- Slides: 112